MYCKLEBY KYRKA

MYCKLEBY KYRKA är byggd i sten, och består av ett rektangulärt långhus och kor, sakristia i norr, och ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en spritputsad sockel, målad i grått. Kyrkans TAK är ett sadeltak, täckt med rött tegel. Under takfoten en profilerad taklist av trä, målad i brunt likt snickerierna i övrigt.
TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt. I alla väderstreck finns rundbågiga ljudöppningar med plåtklädda, brunmålade luckor. Svartmålade ankarjärn i fasaderna, i söder bildande årtalet 1848. Överst ett kopparklätt torntak med en öppen lanternin över, kopparklädd även den. Lanterninen krönes av ett förgyllt kors på en förgylld kula. Under torntaket en dekorativ konsollist målad i mörkbrunt.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa av skiffer i två steg, och med en ramp åt norrsidan, leder till en dubbel trädörr, klädd med diagonalställd panel, brunmålad. Ovanför dörren ett halvrunt överljusfönster, och ovanför detta en minnesplatta i sten med kyrkans byggnadsår. YTTERLIGARE INGÅNGAR mitt på södra och norra långsidorna. Inom rundbågiga portalnischer sitter kopparklädda dubbla trädörrar, med halvrunda överljusfönster ovanför. Rundbågen över nischen markerad genom att den är murad av gult tegel. Trappor av skiffer. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i brunt. Solbänkar av sandsten, och rundbågarna över de slätputsade fönsternischerna markerade genom att de är murade av gult tegel. I gavelspetsen på östra gaveln sitter ett trekantigt fönster. I tornets västfasad finns också ett halvrunt och ett runt fönster, båda med gula tegelbågar över.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

MYCKLEBY har haft kyrka sedan medeltiden. Denna revs och ersattes av den nuvarande på samma plats. Bygget skedde 1848-1850, och byggmästare var Anders Persson från Bollebygd, som också byggde grannkyrkan i Långelanda något år senare. Målaremästaren vid bygget hette Fridlin. Full enighet mellan sockenstämman och Överintendentsämbetet om kyrkans utseende kunde aldrig uppnås, varför kyrkan byggdes utan fastställda ritningar. Kyrkan invigdes 11 september 1850. Orgeln stod klar 1852, byggd av Söderling.

Kyrkan har genomgått flera omgångar av renoveringar och reparationer. 1897 skedde en renovering, med ny panel i innertaket, ändringar i bänkar och med vindfång innanför ytterdörrarna. 1951 skedde en renovering då bl a ny panel sattes upp i taket, och då den gamla kyrkans predikstol ersatte den befintliga. 1996 byggdes rum under läktaren, och kyrkan fick också sin nuvarande färgsättning.

KYRKORUMMET är ljust, med inredningen hållen i varma kulörnyanser. Koret är rakt avslutat åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Sakristia finns på korets norrsida. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med samlingsrum på sydsidan och kapprum mm på norrsidan.

GOLVET är lackat trägolv, av yngre datum. VÄGGARNA är slätputsade och målade i ljust brunrosa. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat över koret. Taket är ljust blåmålat. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist, marmorerad i rött.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på norra och södra långsidorna. Alla dörrar målade i brunrosa med en mörkare rand runt speglarna. Till vapenhuset dubbla spegeldörrar med tre fyllningar, från byggnadstiden. Även sakristiedörren är från byggnadstiden. Vid ingångarna i norr och söder sitter innerdörrar, tredelade med smala höga speglar i. Dessa är från 1897, medan ytterdörrarna kan vara äldre. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt, och med innanfönster. I innanfönstren sitter antikglas, och i de två korfönstren sitter sedan 1951 kraftigt tonade glas i blyinfattning. Ytterbågarna möjligen från byggnadstiden, innanfönstren från 1937.

LÄKTARUNDERBYGGNAD - Under läktaren i väster, med väggar mot kyrkorummet av släthyvlad panel, målad likt väggarna i övrigt. Byggd 1996.

SAKRISTIA - På korets norrsida, byggd samtidigt med kyrkan, med en inredning och färgsättning som går i enlighet med kyrkorummet. Lackat brädgolv, slätputsade väggar och ett blåmålat brädtak. Skåpsinredning med ursprung kanske under 1900-talets början, enhetligt utformad i traditionell stil, senare invändigt ombyggd. Rundbågigt fönster åt norr.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golvet täckt med heltäckningsmatta, vitputsade väggar och ett gråmålat brädtak. Trappa till läktaren på norrsidan, sannolikt från 1951, med förråd under. Ytterporten är från byggnadstiden och på insidan är den helt slät och tillverkad av hyvlade brädor. Dörren har även ett äldre lås. Dörren in till kyrkorummet är en dubbel spegeldörr, målad på samma sätt som på sidan mot kyrkorummet. Från byggnadstiden. Mot sydväggen är fyra GRAVHÄLLAR uppsatta, alla från 1700-talet och med kraftiga reliefer. Den östra är från 1714 över pastor Pehr Sahlgren och hans hustru, den intill efter från 1752 eller 1762 över Engelbrekt Olofsson och hans maka, de nästföljande två har mycket svårlästa inskriptioner, men den högra har bl a ett skepp i reliefen, och bör vara efter någon av de skeppare som funnits i trakten.

INREDNING:

ALTARE - Placerat mot östväggen. Av trä, med varje sida utformad som ett enda spegelfält, omgiven av ett ramverk. Marmorerat i grönt, med speglarna omgivna av tunna förgyllda lister, och med ett målat förgyllt IHS-monogram på framsidan. Från byggnadstiden, altarskivan förnyad 1996.
ALTARUPPSATS - Altaruppsats i barock, placerad mot östväggen och på altarets bakkant. Den är omgiven av ett fältindelat ramverk, målat i bruna nyanser och med förgyllda ornament. Ramverket går från golv till taklist, och är från byggnadstiden. ALTARUPPSATSEN är tredelad, med de tre delarna åtskilda av kolonner, och med ett triangelformat överstycke med ett allseende öga omgivet av en förgylld strålkrans. Huvudmotivet är de tre målningarna, föreställande Nattvardens instiftande, till höger Kristi uppståndelse, och till vänster S:t Mikaels strid med draken. Målningarna sitter inom arkadbågar, prydda med gavelfält, och ovanför och nedanför dessa sitter textfält. I de övre tre textfälten löper ett bibelcitat (på danska) med instiftelsetexten till nattvarden. De undre fälten är svårlästa, men i det högra syns två adelsvapen, sannolikt för de makarna Bildt-Ascheberg som bodde på Kåröd under 1600-talet. Altaruppsatsen från 1653, stofferad 1665. Överförd från gamla kyrkan vid nya kyrkans byggande. Restaurerad 1951. Överstycket möjligen inte helt ursprungligt.
ALTARRING - Halvrund altarring, öppen vid sidorna. Svarvade balusterdockor, marmorerade i ljust brunrosa och med förgyllda ringar. Knäfall och överliggare klädda i grönt tyg. Från byggnadstiden, senare något ändrad.
PREDIKSTOL - Placerad på sydväggen, med ingång genom muren från sakristian. Barockarbete, bestående av korg och ljudtak. På KORGENS sidor finns evangelistmålningar inom skulpterade arkadbågar. I hörnen refflade pilastrar, längs underkanten figursågade och skulpterade ornament, och en profilerad överkantslist. Målad i rött, blått, svart och grönt, med förgyllda lister och ornament. LJUDTAKET är plant, med konsoler i hörnen och ett bibelcitat på latin längs kanten, kompletterat med initialer, troligen från donator och tillverkare: H A H S, ESA 40 CAP: VERBUM DOMINI MANET IN AETERNUM, A BØ S ANNO 1642. (Guds ord består i evighet, Jesaja 40:8). Predikstolen tillverkad 1642 för gamla kyrkan, förvarades efter 1848 i tornet, men restaurerades och insattes 1951 i kyrkan.
DOPFUNT - Av trä, utskuren ur en enda ekstock. Fyrkantig överdel, med profilerade kanter, och med en fyrkantig fot med svagt insvängda sidor, och med en profilering längs nederkanten. Marmorerad i brungult. Från 1700-talet, undanställd 1848 men restaurerad och återinsatt 1951.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen är fristående från väggarna, och har dörrar mot mittgången men är öppen mot sidogångarna. Bänkskärmarna indelade i speglar, liksom bänkdörrarna. Dessa delar är också från byggnadstiden. Bänkinredningen byggdes om 1951, dels invändigt och dels är gavlarna mot sidogångarna är från detta år. Hela bänkinredningen är målad i gulbrun eklasering, med röda lister runt speglarna och en röd marmorerad överkantslist.
KORBÄNKAR - På korets norra och södra sida, slutna, och av samma utformning och ålder som övriga bänkinredningen.
LÄKTARE - Läktare i väster, uppburen av fyrkantiga refflade pelare, målade likt inredningen i övrigt, och med ett schablonmåleri vid kapitälen. Läktarbarriären är indelad i spegelfält, och har ett i två nivåer utskjutande mittparti, där den mittersta delen är halvrund. Målad i brunrosa nyanser, med röda och förgyllda lister runt speglarna, och med dekorativa schablonmålerier i speglarna. Läktaren från byggnadstiden, de dekorativa målerierna sannolikt från 1897 eller 1915, framtagna 1996.
ORGEL - Orgelfasaden har en nyklassicistisk utformning, och indelad i fem pipöppningar, med den större och högre i mitten, och sedan successivt mindre öppningar åt sidorna. Målad i ljust brunrosa, med röda marmoreringar och förgyllda ornament. Orgelfasaden från 1852, byggd av Söderling, och med en utformning karaktäristisk för denne. ORGELVERKET också ursprungligen av Söderling 1852, kraftigt ombyggt av Hammarbergs 1927. Nuvarande orgelverket efter en ombyggnad 1989-90, också av Hammarbergs, innehåller två av Söderlings stämmor (bl a principalen i fasaden) och de flesta av 1927 års stämmor.
NUMMERTAVLOR - Två stycken, placerade på korets östvägg. Svarta rektangulära siffertavlor omgivna av profilerade och förgyllda ramar, och med snidade och förgyllda gavelfält ovanför. Från byggnadstiden.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor. Den ena genom ornamentik och inskrifter daterad till 1748, spräckt 1922 och omgjuten 1923. Den andra är från 1900.