ÖSTRA GREVIE KYRKA

Den nuvarande nygotiska kyrkan från 1897 föregicks av en medeltida stenkyrka. Kyrkan från omkring 1100-talet var typiskt romansk och hade långhus, smalare kor och rundad absid. Kyrkan hade norr- och sydportal. Kring 1300-talet valvslogs kyrkan och ett vapenhus byggdes framför sydportalen. 1760 byggdes kyrkan till i norr. Kyrkan reparerades vid flera tillfällen och absiden förändrades.

Befolkningsökningen under 1800-talet gjorde kyrkan för liten men också nya ideal kom om hur en kyrka skulle se ut. Biskop Vilhelm Flensburg uttalade sig 1874 om Östra Grevie medeltidskyrka huru illa deras vanprydiga, låga och trånga kyrka uppfyller sin bestämmelse att vara ett värdigt Guds hus. Biskop Flensburg ville helst se nygotiska kyrkor i de flesta församlingar. Den nya kyrkan ritades 1893 av Salomon Sörensen. Han ritade också de närbelägna kyrkorna i Arrie och Mellan-Grevie, numera i samma församling som Östra Grevie. Sörensen var stadsarkitekt i Malmö 1894-1924 och har ritat flera offentliga byggnader. 1897 uppfördes kyrkan i den för tiden dominerande stilen nygotik. Kyrkan murades i maskinslaget tegel med cementgjutna detaljer. På taket lades mönsterlagt skiffer i rött och grått. Interiört målades väggarna med kvadermålning och dekorationsmålning med bårder, textband och blå stjärnhimmel. Den nya inredningen var ekådrad. Byggmästare var Per Pettersson, kallad Kyrkopetter.

Nedan följer ett urval av renoveringar från underhållsplanen.
Kyrkans murar har flera gånger foglagats.
1950-51 gjordes en renovering efter handlingar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Väggar och valv vitmålades. Inredningen som tidigare varit ekådrad målades vit eller grå. Elvärme installerades. Kalksten lades på golvet i vapenhuset. Teknikrum inreddes under trappan i vapenhuset. Koret utökades, trappan flyttades. Predikstolen flyttades till motstående sida.
1969-70 gjorde konstnär Einar Forseth nya målningar till den befintliga altaruppsatsen.
1971 gjordes exteriör renovering efter Eiler Græbes förslag. Skiffertaket byttes till koppartak. Tornets takkupor togs bort. Avvattningen förnyades. Tegelfasaden lagades och betonglisterna renoverades. Taklaget renoverades.
1975 förnyades bänkarna och förkortades så att även sidogångar bildades. Bänkar under orgelläktaren togs bort. Vid byte av golvet under bänkarna fann man rester av den medeltida kyrkans murar.
2005 renoverades kyrkan enligt handlingar av Hegeland & Marsvik Arkitekter. Den omfattade foglagning, lagning av cementdetaljer och målning.

Kyrkan från 1897 består av kvadratiskt torn med spira, långhus samt femsidig absid. Kyrkan har en ovanlig, omvänd orientering eftersom koret ligger i väster och tornet i öster. Murarna är av rött tegel och taket är belagt med koppar. Fasaden är artikulerad med lisener och cementgjutna listverk.

Kyrkans murar är uppförda av rött maskinslaget tegel murat med vartannat skift med löpstenar och vartannat med koppstenar. Efter flera omfogningar är fogarna av olika utseende men ursprungligen var fogen en rundad pärlfog. Kyrkans sockel är av grovhuggen granit med snedfasad ovankant. Fasaden indelas av lisener och hörnlisener. I de röda tegelmurarna finns horisontella cementgjutna profilerade gesimser, i fönstrens nederkant och vid fönstrens valvanfang. Den senare markerar även fönstrens spetsbågiga form. Under denna list finns ett horisontellt band av cementstenar. Långhuset har en takgesims bestående av en tandsnittsfris och därovan en profilerad list. På långhusets östvägg finns blindering i form av ett kors.

Kyrkans fönster sitter mestadels i spetsbågiga nischer med cementgjuten profilerad omfattning. Långhusets fönster är grupperade parvis. Gjutjärnsfönstren är svartmålade och spröjsade med cirklar som omges av mindre rektanglar. Solbänkarna är cementgjutna och sammanfaller med gördelgesimsen. Absidens fönster är liknande men mindre och blyspröjsade med färgat glas inom cirklarna. Tornet har även spetsbågiga dubbla ljudöppningar med brädluckor i tre väderstreck.

Kyrkan har två ingångar, huvudingång i tornet i öster och ingång till sakristian i absiden i väster. Huvudingången är en spetsbågig pespektivportal av putsad cement. På vardera sidan finns tre kolonner med knoppkapitäl. I tympanon sitter en stentavla med kyrkans byggnadsår. Pardörren av ramverk är på utsidan klädd med stående grön profilerad panel. Gångjärnsbeslagen är stora, svarta, smidda med växtornament.
Ingången till sakristian omges av profiltegel och i ovankant av en förhöjning av den cementgjutna gördelgesimsen. Enkeldörren har panel och gångjärn lika huvudingången.

Långhuset har sadeltak, absiden ett femsidigt tak och tornet en spira med fyra små hörntorn. Samtliga tak är täckta med skivlagd koppar sedan 1971 när skiffertaket byttes ut. Takavvattningen och takplåtar är av koppar, men nedre delen av stuprören är utbytta till röd plåt.

Interiör
Vapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två höga fönster. Väggarna är putsade och målade, i taket sitter träpanel och på golvet ligger kalkstensplattor. En trätrappa leder till tornets övre våningar. Under trappan är inbyggt teknikutrymme. En brunmålad pardörr med ramverk och fyllningar leder in i kyrkan.

Kyrkorummet består av ett enskeppigt långhus med upphöjt kor och absid i väster. I långhusets bakre östra del finns orgelläktaren. Öppna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Även sidogångar längs
ytterväggarna finns sedan 1975. Golvet är belagt med åttkantiga cementplattor med hörntärningar, i färgerna rött, svart och beige. Det är det ursprungliga golvet. Senare är golvet kompletterat med bruna klinkerplattor i sidogångarna och längst bak där bänkar tagits bort. Under bänkarna ligger lackat brädgolv. Väggarna är slätputsade och vitfärgade.

Långhuset är välvt med ett innertak av trätunnvalv med synliga sparrar som på ovansidan är klätt med pärlspontpanel. Sparrarna går en bit ner på väggen. I mötet mellan vägg och valv finns en bred profilerad trälist med tandsnittsfris. I taket hänger mässingskronor och på väggarna mässingslampetter. På långhusväggen hänger en äldre altartavla.

Kor och absid är upphöjt ett steg och golvet är belagt med kalksten. Triumfbågen är hög och svagt spetsbågig. I koret står predikstol och piano i norr, i söder finns dopaltare och båda dopfuntarna. Den femkantiga absiden har fem fönster med tonat antikglas och är välvd med ett femkappigt vitt valv. Ribborna vilar på konsoler på väggen. Absiden upptas av altarringen och den nygotiska altaruppsatsen med Forseths
ljusa målning från 1970. Vid ytterväggarna står äldre bänkar. Den lilla sakristian med klädskåp inryms bakom altaruppsatsen. Det lägre golvet är belagt med brädor.

Orgelläktaren bärs av tolv pelare med knoppkapitäl. Från pelarna utgår figursågade snedsträvor. Läktarbarriären är tät och indelad i fält med smala ramverk och fyllningar mellan pelare. Läktaren är förhöjd med en rundstång av metall. Under läktaren finns förvaringsskåp och ljusbärare. Väggen mot vapenhuset är målad roströd. Över dörren till vapenhuset hänger Carl XI emblem.

Inredning och inventarier
Inredningen från kyrkans byggnadsår 1897 ritades av arkitekt Salomon Sörensen.

Altare av trä från 1897. Fick senare vävspända sidor med motiv målade av förre kyrkoherden Ernst Frostin.
Dopaltaret är gjort av kyrkans gamla predikstolskorg från 1756 och renoverad 1852.
Altaruppsatsen i nygotisk stil från 1897 har vimperger och fialer, småtorn. Målningarna, en triptyk, är utförda av Einar Forseth 1969-70. Målningarna är i ljusa färger i övervägande blått och gult. Jesus är placerad med sädeskärve i Östra Grevies omgivningar med Bolmes högar och en traktor i det backiga jordbrukslandskapet i bakgrunden. Vid ena sidan finns ett äldre lantbrukarpar och vid andra sidan barn. De blickar mot Jesus i mitten. På baksidan av altaruppsatsen finns de äldre målningarna med bladmotiv mot gråblå botten. Gamla altaruppsatsen från 1703 hänger på långhusväggen och är en målning av korsfästelsen omgiven av pilastrar med snidade akantusslingor.

Altarringen av trä har femsidig plan. Det genombrutna räcket har spetsbågar och kolonnetter med knoppkapitäl. Vitmålad med detaljer i guld. Överliggare och knäfall är tygklädda. Förmodligen från 1897.

Dopfunt 1 av grågrönt målat trä från 1897 i nygotisk stil. Predikstol och dopfunt är gjord i samma stil. Åttkantig cuppa på smalare skaft och en åttasidig fot. Dopfunt 2 från 1700-talet i form av en stor träskulptur, eventuellt av Johannes döparen med ett fat i händerna.

Predikstolen av trä i nygotisk stil från 1897. Målad i grågrönt med detaljer i guld. Sidorna av ramverk har i fyllningarna en gyllene stjärna med strålar. Trappräcket har kolonnetter med gyllene korintiska kapitäl.

Bänkinredningen med ett gotiskt formspråk är öppen och tillkom 1897. Den byggdes om 1975. Gavlarna mot mittgången är ursprungliga från 1897 och är sirligt figursågade med dekoration av trepass. Alla övriga delar är förnyade. Gavlarna kröns av en spetsig prydnadsgavel och är målade i olika gröna toner medan övriga delar är laserade i brungrönt.

Orgeln byggdes omkring 1897 av Salomon Molander & Co i Göteborg. Fasaden är tredelad i nygotisk stil med vitmålade vimperger och fialer samt dekorerad med förgylld akantusornamentik och i nederkant med målade änglahuvuden.

Storklockan är gjuten 1896 av Joh. A. Beckman & Comp. i Stockholm. Klockan pryds av inskriptioner och bårder. Lillklockan är gjuten 1762 av Andreas Wetterholtz i Malmö. Klockan pryds av bladbårder, strålsol, figurer och inskriptioner. Klockorna är nästan lika stora.