GESÄTERS KYRKA

Kyrkorummet har en enkel och ljus karaktär med sparsmakad inredning. Färgsättningen domineras av grå och vita kulörer med grå marmoreringar på dörrar, bänkar, läkarbröstning och kolonner. I norra korsarmen finns en av avskärmning för en sakristia från 1980. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster och från det lilla vapenhuset i södra korsarmen.

Golvet är av trä och gråmålat. På väggarna sitter bred lockpanel, vitmålad ovan bänkarnas vägganslutning och grå i höjd med bänkarna. Taket består av ett vitmålat brädtunnvalv med en schablonmålad röd växtslinga i nederkant samt en enkel taklist i blått och rött. Parspegeldörrarna till de båda vapenhusen är bl a marmorerade i grått. Fönstren har vita bågar med grå foder. Motiven i de glasmålade korfönstren är "Den barmhärtige samariten", "Den förlorade sonens återkomst" och vid dopfunten mot söder "Jesus välsignar barnen". Målningarna är utförda 1954 av konstnär Erik Abrahamsson, Göteborg.

Altaret är av trä och placerat mot östra korväggen. Altaruppsatsen i provinsiell barockstil har stora likheter med den i Rölanda och tillverkades vid samma tid, 1730, av bildhuggaren Nils Falk känd från många av stiftets kyrkor. Den målades 1734 av målarmästaren Abraham Habin, Uddevalla. Den är relativt liten men rikt utformad med sniderier och målningar. I centrum finns det vanliga krucifixet med Maria och Johannes, en kalvariegrupp, omgiven av bl a druvklasar, akantusslingor och änglar. Överdelen domineras av ett utskuret segerlamm. Den ovala altarringen sluter tätt mot östväggen och har en öppen barriär av svarvade balusterdockor i grå kulörer. Predikstolen är placerad längst fram i långhusets norra sida. Den är samtida med kyrkan (1795) och relativt enkelt utformad med listverk och grå marmoreringar på korgen och trappbarriären. Den runda baldakinen har enkel träornamentik som listverk i nederkanten. Framför trappan finns en speciell påbyggnad (ca 1855) som ett bås för prästen, med ett gallerverk av snedställda lister och en dörr med överstycke som en figursågad rundad spets. Någon riktig sakristia har inte funnits i kyrkan förutom den lite större avgränsning som gjordes 1980 i norra korsarmen. Kyrkans dopfunt är placerad i korets södra del. Den är daterad till 1200-talet och tillverkad av täljsten. Kyrkan äger också en madonnabild i trä från 1200-talet vilken anses var av särskilt högt konstnärligt värde, känd som "Gesätersmadonnan".

Bänkinredningen är indelad i flera kvarter, vägganslutna med undantag av norra korsarmens kortsida (sakristieavgränsningen) och i sydväst (läktartrappa). De slutna bänkarna är från 1932 med renoverade äldre dörrar. Bänkarna är färgsatta i grått med marmoreringar inramade av rödblå lister på dörrar och skärmar. På läktaren finns enklare bänkar utan dörrar på båda sidor orgeln. Läktaren, som nås via trappan längs kyrkorummets sydvästra vägg, bärs upp av fyra grått marmorerade kolonner. Den raka bröstningen har marmorerade grå spegelfält med röda lister. Orgeln på läktaren är av det mindre slaget och inköptes 2002.

LÅNGHUS - Inklusive korsarmarna mot söder och norr.
GOLV - Gråmålat trägolv. Heltäckningsmatta i gångarna. Samma nivå i gångar som bänkkvarter.
VÄGGAR - Vit bred överfasad lockpanel. Gråmålad längs bänkarnas vägganslutning. Stående stagbjälkar placerad med 1-2 m avstånd. Tre järnstag (ett i koret, ett från södra till norra korsarmen och ett i långhusets västra del löper mellan väggarna för att hålla samman byggnaden.
INNERDÖRRAR - Till vapenhusen mot väster och söder: Parspegeldörrar (ca 1900 men ombyggda 1954). Gråmålade med rödblå lister och grå marmoreringar i spegelfälten mot kyrkorummet.
Till sakristian (avskärmning från 1980 i norra korsarmen): Enkelspegeldörr i liknande färgsättning som övriga dörrar.
FÖNSTER - Stora segmentbågeformade, totalt sex stycken (två i norra resp södra korsarmen och två i kyrkans västra del). Bytta 1980. Ej kopplade, 4-lufts, indelade i sex rutor. Vita bågar och grå foder inåt. Blå bågar och i fasaden med grått markerade foder.
Mot väster från läktaren, på var sida om tornet, två ej kopplade 1-lufts med smårutor i ytterbågarna (från 1926). Rektangulärliknande form med snedställda överkanter.
TAK - Två korsande tunnvalv med gråvita släta brädor 6´ som sattes in 1932 . Schablonmålad röd växtslinga i nederkanten (troligen 1980-tal). Enkel taklist i blått och rött. Tak under läktaren, grå släta brädor.

KOR -
GOLV - Som långhus
VÄGG - Som långhus
FÖNSTER - Fyra st liknade långhusets stora fönster. De två östligaste dock spetsbågiga och ej segmentbågiga. I tre av fönstren glasmålningar från 1954 av konstnär Erik Abrahamsson, Göteborg.. Mot sydost, "Den barmhärtige samariten", mot nordost "Den förlorade sonens återkomst" och vid dopfunten mot söder "Jesus välsignar barnen".
TAK - Som långhuset

FAST INREDNING
ALTARE - Av trä. Grått med ådrat ramverk. Breddat 1954
ALTARUPPSATS - Sannolikt tillverkad av bildhuggaren Nils Falk 1730 och målad 1734 av målarmästare Abraham Habin, Uddevalla. Altaruppsatsen är relativt liten men rikt utformad med träsniderier och målningar. I centrum finns en tavla med ett utsnidat krucifix flankerat av Maria och Johannes med bakgrund av ett landskapsmotiv. Överdelen domineras av ett utskuret segerlamm som kröns av en fronton. Kring tavlans huvudfigurer finns bl a änglafigurer, druvklasar och växtornamentik.
ALTARRING - (Troligen 1900-tal) Har formen som en halv oval och sluter tätt mot korväggarna. Öppen barriär med svarvade balusterdockor i grå kulörer. stoppad överliggare och knäfall med grönbeigt tyg.
BÄNKINREDNING - Från 1932 med renoverade äldre dörrar. Vägganslutna kvarter delade av mittgångar i alla fyra korsarmar. Dock ej vägganslutna mot norra gaveln (sakristieavskärmning från 1980) och mot sydväst (läktartrappa). slutna bänkar i grå kulörer med marmoreringar inramade av rödblå lister på dörrar och skärmar. På läktaren, enkla öppna utan dörrar, grå, tre mot norr en mot söder.
PREDIKSTOL - Från 1795. Relativt enkelt utformad med rektangulära listverk på korgens och trappans yttersidor, gråblå lister med grå marmoreringar mellan framskjutande grå pilastrar. Rund baldakin med enkel träornamentik som listverk i nederkanten. Ca 1855 gjordes en påbyggnad framför trappan, ett bås för prästen med ett gallerverk av snedställda lister och en dörr med överstycke som en figursågad rundad spets.
ORGEL - Mindre orgel från 2002 placerad på läktaren. Ådrad träpanel.
LÄKTARE - Ev utbyggd 1926. Nås via en enkel trätrappa i kyrkorummets sydvästra del. Bärs upp av fyra grå marmorerade kolonner med röda överstycken och med entasis, ansvällningar på mittpartierna. På bröstningen finns åtta grått marmorerade spegelfält med röda lister. Enkelt profilerade över- och nederstycken i grått, blått och rött. Golv på läktaren av grå släta brädor.

SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats.
DOPFUNT - Enkel täljstensfunt från 1200-talet.

VAPENHUS - Två vapenhus finns. Huvudentrén till kyrkan sker genom vapenhuset i tornets nedervåning, mot väster. Mot söder finns ett mindre vapenhus.
VAPENHUS MOT VÄSTER - Tornets nedervåning
GOLV - Brunt fernissat trägolv.
VÄGGAR - Oklädda timmerväggar (avkläddes 1954)
PORT - Mot väster. Som pardörr (troligen från 1954, en äldre port är placerad i tornrummet). Brun, speglar, inåt, profilerad liggande panel på utsidan.
DÖRR - Till kyrkorum, se långhus.
TAK - Brunt fernissade brädor.
ÖVRIGT - Brunt fernissad trätrappa på norra sidan, upp i tornet. Smidda gravkors placerade vid väggarna.

VAPENHUS MOT SÖDER -
GOLV - Gråmålat trägolv
VÄGG - Gråvit pärlspontpanel
YTTERDÖRR - Enkel pardörr av stående brädor, brun. Troligen tidigt 1900-tal.
INNERDÖRR - Till kyrkorum, se långhuset.
TAK- Gråvit pärlspontpanel.

SAKRISTIA - Utgörs av en inredd avskärmning vid norra korsarmens gavel.
GOLV - Som långhus. heltäckningsmatta.
VÄGGAR - Som långhus
DÖRR - Till kyrkorummet, se långhus
TAK - Som långhuset
ÖVRIGT - Enkel skåpsinredning

TORN
VÅN 1 - Tornets nedervåning, se vapenhus i väster
VÅN 2 - Tornrum i höjd med läktaren (dock utan förbindelse).
Oklädda och omålade timmerväggar. Omålat brädtak.
VÅN 3 - Klockvåningen. Två klockor. Parluckor av brädor åt de fyra väderstrecken. Vita på utsidan, bruna på insidan.

Kyrkan, av timmer har en korsplan med tresidigt avslutat kor i öster, torn i väster och korsarmar mot norr och söder. Förutom ingången genom vapenhuset i tornets nedervåning finns ett litet vapenhus på södra korsarmen. Kyrkans planform är den ursprungliga sedan uppförandet 1795.

Stommen av timmer är klädd med vitmålad locklistpanel. Långhusets och korsarmarnas avvalmade sadeltak är skiffertäckta. Även sadeltaket över vapenhuset på södra korsarmen är valmat och skiffertäckt men med annan typ av skiffer. På tornet finns två skiffertäckta takutsprång under en lanternin och en kopparklädd spira krönt av ett kors. Lanterninens öppningar är igensatta med bruna luckor. Ljudluckorna till klockvåningen är vitmålade som fasaden. Kyrkans fasader lutar delvis, främst korets norra sida men även tornet, defekter som enligt uppgift uppstått redan strax efter uppförandet. Portarna i de båda vapenhusen är brunmålade pardörrar. Dörrbladen mot väster har profilerad liggande panel. Fasaderna genombryts av stora segmentbågeformade fönster indelade i sex rutor. Bågarna är blåmålade med markerade grå foder i fasaden. Korets två östligaste fönster är spetsbågiga och i tre av korets fyra fönster finns glasmålningar.

Komplettering vid inventeringen 2004:

Gesäters kyrka är en av Dalslands fyra korskyrkor. Förutom Bolstads medeltida stenkyrka på Dalboslätten i sydost är de övriga tre av timmer och belägna på "Skogsdal" i norr. Laxarby kyrkas ålder är inte klarlagd men den bedöms vara uppförd vid 1600-talets mitt med korsarmarna tillfogade 1759. I Bolstad tillkom korsarmarna omkring 1760. De två övriga, Gesäter (1795) och Håbol (1793-94) har ursprungliga korsarmar. Ritningar till Håbols kyrka uppgjordes av byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland, byggmästare för flera kyrkor i Värmland och Dalsland. Han avled dock under byggtiden och byggmästare Erik Göthberg övertog ansvaret. Göthberg var sedan också ansvarig för kyrkbygget i Gesäter. Kyrkan i Gesäter, liksom den Håbol med ett par mindre undantag, har bevarat sin ursprungliga planlösning men genomgått en del förändringar såväl exteriört som interiört. Timmerstommen kläddes ca 1825 med locklistpanel, ursprungligen faluröd, och som vitmålades 1899. Omkring 1855 togs också de två korfönstren på sidorna om altaret upp.

Under 1900-talet har kyrkan genomgått ett par större renoveringar som ger prägel åt interiören. Viktiga byggnadstekniska åtgärder genomfördes 1932 då rötskadade delar av timmerstommen och takkonstruktionen byttes liksom innertaket. Samtidigt omskapades också bänkinredningen. Ansvarig arkitekt var Erik Lundgren, Göteborg. Nästa större renovering genomfördes efter handlingar av arkitekt Axel Forssén, också Göteborg, känd från många västsvenska kyrkoretaureringar. Till större åtgärder kan också räknas en hel interiör ommålning, vars färgsättning delvis bevarats. I koret tillkom glasmålningarna i tre av fönstren efter arbeten av konstnären Erik Abrahamsson, Göteborg. I vapenhuset breddades dörrarna och pärlspontpanel togs bort för att blottlägga timmerväggarna. Kyrkan fick också elektrisk värme och belysning. Altartavlan konserverades av konservator K R J Johansson, Skövde. 1955 konserverades också madonnafiguren från 1200-talet av konservator Oskar Svensson, Stockholm. 1980 tillkom avgränsningen för ett sakristierum i norra korsarmen efter ritningar av arkitekt Bror Johansson, Ed. Samtidigt insattes nya fönster i kyrkan. Större renoveringsarbeten av underhållskaraktär har sedan utförts 1985 (förstärkning och rätning av tornet), 1988-89 samt 1998 (bl a exteriöra och interiöra målningsarbeten) och 1995 (omläggning av skiffertaket samt byte av hängrännor och stuprör). 2002 tillkom kyrkans nuvarande orgel.