Igelstorps by och Kroken

Igelstorps by i Sventorps socken omnämns 1474 som Igulstorp. Ortnamnet syftar på det fornsvenska mansnamnet Ighul i kombination med -torp i betydelsen nybyggd gård. Flertalet ortnamn med den här sammansättningen anses härstamma från tidsperioden vikingatid/tidig medeltid. I jordeboken 1561 omfattar byn tre hela hemman.
Byn har omfattat Skattegården, Millomgården och Västergården. Första kända bykartan är en geometrisk karta från 1704. De tre gårdarna låg längs vägen på åsen, samlade kring vägskälet mot Kroken och Varola. Tresädesbyns tre åkergärden låg på åsens krön och sluttningar och omfattade både långsmala åkerparceller och mer ålderdomliga blockformiga åkrar. Närmast landsvägen genom gärdena på åskrönet utbredde sig här och var en enbevuxen mager mark på sandås som noterades som oduglig till odling. Söderut mot dalgången kring bäcken låg det mycket stora ängsgärdet som även innefattade särhägnade ängar till byns gårdar. Längre söderut vidtog byns utmark med skogen. Flera särhägnade beteshagar till gårdarna fanns både i utmarken och i ängen.
Vid laga skifte i byn 1836 flyttades Millomgården ut helt. Västergården och Skattegården kvarlåg inom bytomten men splittrades upp i flera gårdsenheter som flyttades ut, dels mot dalgången i S, dels västerut längs den randbildning som byn ligger på. År 1876 anlades Igelstorps järnvägsstation vid statsbanan Skövde-Karlsborg och efterhand växte Igelstorps stationssamhälle fram på byns gamla ägor i väster. 1907 uppfördes Igelstorps tröskverksfabrik vid en av de utflyttade Västergårdarna.
Kroken i öster har varit en självständig gårdsenhet, ett enstaka hemman, som inte haft någon nämnvärd ägoblandning med grannbyn Igelstorp. I jordeboken 1561 omnämns Kroken första gången, då som kronotorp, det vill säga en nybyggd gård på kronans mark. Gården kan dock ha medeltida ursprung och vara en av de många gårdar som ödeställdes under sen medeltid och som sedan åter koloniserades på 1500-talet. Ortnamnets ursprung är inte klarlagt.
Vid storskiftet 1773-1774 hade Kroken två brukare. Storskiftet omfattade endast ägorna. Gården låg i ena kanten av en långsträckt ägofigur med fyra små och lite oregelbundna åkergärden samt en åkerlycka närmast bebyggelsen och ett mycket stort ängsgärde söderut längs bäcken. I åkergärderna fanns även stora inslag av torrbackar med slåtteräng. Särhägnade beteshagar inramade delvis åkern. Den ganska begränsade utmarken med skogen omslöt den stora ängen på tre sidor. Gårdsbebyggelsen ligger på samma plats än idag.

Igelstorps by i Sventorps socken omnämns 1474 som Igulstorp. Ortnamnet syftar på det fornsvenska mansnamnet Ighul i kombination med -torp i betydelsen nybyggd gård. Flertalet ortnamn med den här sammansättningen anses härstamma från tidsperioden vikingatid/tidig medeltid. I jordeboken 1561 omfattar byn tre hela hemman.
Byn har omfattat Skattegården, Millomgården och Västergården. Första kända bykartan är en geometrisk karta från 1704. De tre gårdarna låg längs vägen på åsen, samlade kring vägskälet mot Kroken och Varola. Tresädesbyns tre åkergärden låg på åsens krön och sluttningar och omfattade både långsmala åkerparceller och mer ålderdomliga blockformiga åkrar. Närmast landsvägen genom gärdena på åskrönet utbredde sig här och var en enbevuxen mager mark på sandås som noterades som oduglig till odling. Söderut mot dalgången kring bäcken låg det mycket stora ängsgärdet som även innefattade särhägnade ängar till byns gårdar. Längre söderut vidtog byns utmark med skogen. Flera särhägnade beteshagar till gårdarna fanns både i utmarken och i ängen.
Vid laga skifte i byn 1836 flyttades Millomgården ut helt. Västergården och Skattegården kvarlåg inom bytomten men splittrades upp i flera gårdsenheter som flyttades ut, dels mot dalgången i S, dels västerut längs den randbildning som byn ligger på. År 1876 anlades Igelstorps järnvägsstation vid statsbanan Skövde-Karlsborg och efterhand växte Igelstorps stationssamhälle fram på byns gamla ägor i väster. 1907 uppfördes Igelstorps tröskverksfabrik vid en av de utflyttade Västergårdarna.
Kroken i öster har varit en självständig gårdsenhet, ett enstaka hemman, som inte haft någon nämnvärd ägoblandning med grannbyn Igelstorp. I jordeboken 1561 omnämns Kroken första gången, då som kronotorp, det vill säga en nybyggd gård på kronans mark. Gården kan dock ha medeltida ursprung och vara en av de många gårdar som ödeställdes under sen medeltid och som sedan åter koloniserades på 1500-talet. Ortnamnets ursprung är inte klarlagt.
Vid storskiftet 1773-1774 hade Kroken två brukare. Storskiftet omfattade endast ägorna. Gården låg i ena kanten av en långsträckt ägofigur med fyra små och lite oregelbundna åkergärden samt en åkerlycka närmast bebyggelsen och ett mycket stort ängsgärde söderut längs bäcken. I åkergärderna fanns även stora inslag av torrbackar med slåtteräng. Särhägnade beteshagar inramade delvis åkern. Den ganska begränsade utmarken med skogen omslöt den stora ängen på tre sidor. Gårdsbebyggelsen ligger på samma plats än idag.

Igelstorps by och Krokens gård ligger strax O om Igelstorps tätort och är belägna på en av de markerade ändmoräner som löper tvärs igenom Sventorps socken från V till O. Kulturmiljön omfattar bebyggelsen vid Igelstorps by och Kroken samt angränsande jordbruksmark på åssluttningen i N och S. Mot S bildar Skövde-Karlsborgsbanans banvall nere i dalgången gräns för kulturmiljön åt det hållet.
En kärna i kulturmiljön och som binder samman bebyggelsen på ändmoränen är den gamla smala följsamma grusväg som löper längs krönet av ryggen. Troligen har vägen ursprungligen varit en del av de äldsta vägdragningarna mellan Skövde och Hjo, vilket var huvudstråket från Östergötland in i Västergötland i äldre tid. Vägen har mycket väl bibehållit sin äldre karaktär där den ringlar längs krönet. Långa sträckor kantas vägen av stenmurar, dubbla vägmurar finns exempelvis vid Skattegården. Här och var finns även stödmurar i den ganska branta åssluttningen.
Kulturlandskapet på och närmast nedanför ändmoränen karaktäriseras i huvudsak av ett sammanhängande fortfarande småskaligt odlingslandskap som omformats under 1800-talet och som även har tydligt ursprung från 1600- och 1700-talets oskiftade by och ensamgård. Endast mindre dungar av uteslutande lövträd omväxlas med åker- och hagmarker. Längst i Ö bortom Kroken vidtar ett område med högvuxna furor i blockrik terräng på åskrönet vilket även avrundar kulturmiljön i Ö.
Kring Igelstorps by är det framför allt marker som ingick i den oskiftade byns tre åkergärden som omfattas av kulturmiljön. Dessa har senare omstrukturerats när marken delats upp kring gårdarna vid laga skiftet. På flera ställen kring vägen på krönet finns enbevuxna steniga hagmarker som är lätta att känna igen från 1770-talets beskrivning av den oskiftade byn. Inga kända förhistoriska fornlämningar finns vid Igelstorps by, endast en fyndplats för slagg från järnframställning (Raä Sventorp 53).

På åsens norra sida, norr om vägen, utbreder sig främst öppna odlings- och betesmarker. Åkermark och småskaliga hagmarker följer åsens södra sluttning. Längst i V och Ö i Igelstorps by finns fortfarande inslag av stengärdesgårdar i odlingslandskapet från 1800-talets landskapsomvandling. På flera håll markerar buskar och lövträd ägogränser och bidrar till odlingslandskapets småskalighet. Lövträd står både i dungar och som gamla solitärträd.
Idag ligger Igelstorps bybebyggelse koncentrerad i några små klungor, utdragen längs höjdryggen. Det ursprungliga byläget markeras av några gårdar kring lokalvägskälet mot Varola. En av Västergårdarna ligger på ursprunglig plats och troligen även den östra av Skattegårdarna. Längre västerut ligger en gårdsklunga i anslutning till den f.d. tröskverksfabriken.
Gårdsbebyggelsen i Igelstorp karaktäriseras framför allt av en traditionell uppdelning i mangård och fägård. Mangårdsbebyggelsen består i regel av manbyggnader från ca 1850-1900, ofta med ljusmålad locklistpanel. Någon enstaka är äldre såsom Igelstorp 5:1 från 1836. Enstaka manbyggnader nyuppfördes i tidigt 1900-tal med drag av den tidens ljusmålade panelade egnahem i villastil. Ibland ligger faluröda mindre bostadshus eller uthus som flyglar. Tegeltak dominerar och husen inramas ofta av högvuxna lövträd som stormträd. Stenmurar eller spjälstaket avgränsar ibland mangården.
Ekonomibyggnaderna är ofta från ca 1880-1920 och har i regel en traditionell utformning med faluröd panel och tegeltak. Några har under 1900-talet försetts med korrugerat plåttak. Vid den gamla bytomten i öster ligger Igelstorp 5:1 Västergården som utgör en hel och samlad äldre gårdsmiljö med gårdsbyggnader både från laga skiftets tid och sent 1800-tal.
I väster är dock gårdsbebyggelsen något mer blandad och präglas även av fler moderniseringar i senare tid. En väl sammanhållen äldre gårdsmiljö, med byggnader från 1800-talets senare del-tidigt 1900-tal, är dock Igelstorp 4:1 Västhaga. I den västliga klungan finns också Igelstorp 3:21 med den kulturhistoriskt värdefulla f.d. tröskverksfabriken från 1907. Den f.d. tröskverksfabriken uppmärksammades även vid inventeringen av Igelstorps tätort. Ur kulturmiljöhänseende hör den dock mer samman med Igelstorps by.

Även Kroken omges i huvudsak av ett småskaligt odlingslandskap som även inrymmer stengärdesgårdar från 1800-talet. Kulturmiljön omfattar gårdsmiljön och de marker närmast bebyggelsen som en gång ingick i de oskiftade gärdena med åker och ängspartier. NV om Krokens gård ligger ett område med fossil åkermark med röjningsrösen vilket ingick i det oskiftade Krokens norra åkergärde (Raä Sventorp 115:1). Mellan Skattegården och Kroken finns bl.a. fina partier av enbevuxen hagmark N om vägen samt Ö om Kroken en beteshage med ålderdomlig karaktär. Nära Kroken ligger områdets enda kända förhistoriska fornlämning, en rund stensättning som är en grav, troligen från järnåldern (Raä Sventorp 64:1). Vid Kroken har även funnits en järnframställningsplats och en trolig stensättning, senare borttagna (Raä Sventorp 33).

Med sina välbevarade många ålderdomliga faluröda byggnader, trädgård och stormträd är Kroken (Sventorps-Kroken 1:2) av mycket stort kulturhistoriskt värde. Bland annat märks magasinet som är en loftbod med svalgång (troligen 1700-tal), den stora parstugan (1841) och många karaktäristiska uthus och ekonomibyggnader (1800-tal-1900-talets början). Gårdsmiljön på Kroken ger i hög grad ett enhetligt intryck av 1800-tal, i mycket god samklang med omgivande småskaliga kulturlandskap på åsen.

Ingår också i:
-Område av riksintresse för naturvård
-Igelstorps f.d. tröskverksfabrik, Kroken och Västergården är byggnadsobjekt i Carlquist, T. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun, 1988.

Igelstorps by och Krokens gård ligger strax O om Igelstorps tätort och är belägna på en av de markerade ändmoräner som löper tvärs igenom Sventorps socken från V till O. Kulturmiljön omfattar bebyggelsen vid Igelstorps by och Kroken samt angränsande jordbruksmark på åssluttningen i N och S. Mot S bildar Skövde-Karlsborgsbanans banvall nere i dalgången gräns för kulturmiljön åt det hållet.
En kärna i kulturmiljön och som binder samman bebyggelsen på ändmoränen är den gamla smala följsamma grusväg som löper längs krönet av ryggen. Troligen har vägen ursprungligen varit en del av de äldsta vägdragningarna mellan Skövde och Hjo, vilket var huvudstråket från Östergötland in i Västergötland i äldre tid. Vägen har mycket väl bibehållit sin äldre karaktär där den ringlar längs krönet. Långa sträckor kantas vägen av stenmurar, dubbla vägmurar finns exempelvis vid Skattegården. Här och var finns även stödmurar i den ganska branta åssluttningen.
Kulturlandskapet på och närmast nedanför ändmoränen karaktäriseras i huvudsak av ett sammanhängande fortfarande småskaligt odlingslandskap som omformats under 1800-talet och som även har tydligt ursprung från 1600- och 1700-talets oskiftade by och ensamgård. Endast mindre dungar av uteslutande lövträd omväxlas med åker- och hagmarker. Längst i Ö bortom Kroken vidtar ett område med högvuxna furor i blockrik terräng på åskrönet vilket även avrundar kulturmiljön i Ö.
Kring Igelstorps by är det framför allt marker som ingick i den oskiftade byns tre åkergärden som omfattas av kulturmiljön. Dessa har senare omstrukturerats när marken delats upp kring gårdarna vid laga skiftet. På flera ställen kring vägen på krönet finns enbevuxna steniga hagmarker som är lätta att känna igen från 1770-talets beskrivning av den oskiftade byn. Inga kända förhistoriska fornlämningar finns vid Igelstorps by, endast en fyndplats för slagg från järnframställning (Raä Sventorp 53).

På åsens norra sida, norr om vägen, utbreder sig främst öppna odlings- och betesmarker. Åkermark och småskaliga hagmarker följer åsens södra sluttning. Längst i V och Ö i Igelstorps by finns fortfarande inslag av stengärdesgårdar i odlingslandskapet från 1800-talets landskapsomvandling. På flera håll markerar buskar och lövträd ägogränser och bidrar till odlingslandskapets småskalighet. Lövträd står både i dungar och som gamla solitärträd.
Idag ligger Igelstorps bybebyggelse koncentrerad i några små klungor, utdragen längs höjdryggen. Det ursprungliga byläget markeras av några gårdar kring lokalvägskälet mot Varola. En av Västergårdarna ligger på ursprunglig plats och troligen även den östra av Skattegårdarna. Längre västerut ligger en gårdsklunga i anslutning till den f.d. tröskverksfabriken.
Gårdsbebyggelsen i Igelstorp karaktäriseras framför allt av en traditionell uppdelning i mangård och fägård. Mangårdsbebyggelsen består i regel av manbyggnader från ca 1850-1900, ofta med ljusmålad locklistpanel. Någon enstaka är äldre såsom Igelstorp 5:1 från 1836. Enstaka manbyggnader nyuppfördes i tidigt 1900-tal med drag av den tidens ljusmålade panelade egnahem i villastil. Ibland ligger faluröda mindre bostadshus eller uthus som flyglar. Tegeltak dominerar och husen inramas ofta av högvuxna lövträd som stormträd. Stenmurar eller spjälstaket avgränsar ibland mangården.
Ekonomibyggnaderna är ofta från ca 1880-1920 och har i regel en traditionell utformning med faluröd panel och tegeltak. Några har under 1900-talet försetts med korrugerat plåttak. Vid den gamla bytomten i öster ligger Igelstorp 5:1 Västergården som utgör en hel och samlad äldre gårdsmiljö med gårdsbyggnader både från laga skiftets tid och sent 1800-tal.
I väster är dock gårdsbebyggelsen något mer blandad och präglas även av fler moderniseringar i senare tid. En väl sammanhållen äldre gårdsmiljö, med byggnader från 1800-talets senare del-tidigt 1900-tal, är dock Igelstorp 4:1 Västhaga. I den västliga klungan finns också Igelstorp 3:21 med den kulturhistoriskt värdefulla f.d. tröskverksfabriken från 1907. Den f.d. tröskverksfabriken uppmärksammades även vid inventeringen av Igelstorps tätort. Ur kulturmiljöhänseende hör den dock mer samman med Igelstorps by.

Även Kroken omges i huvudsak av ett småskaligt odlingslandskap som även inrymmer stengärdesgårdar från 1800-talet. Kulturmiljön omfattar gårdsmiljön och de marker närmast bebyggelsen som en gång ingick i de oskiftade gärdena med åker och ängspartier. NV om Krokens gård ligger ett område med fossil åkermark med röjningsrösen vilket ingick i det oskiftade Krokens norra åkergärde (Raä Sventorp 115:1). Mellan Skattegården och Kroken finns bl.a. fina partier av enbevuxen hagmark N om vägen samt Ö om Kroken en beteshage med ålderdomlig karaktär. Nära Kroken ligger områdets enda kända förhistoriska fornlämning, en rund stensättning som är en grav, troligen från järnåldern (Raä Sventorp 64:1). Vid Kroken har även funnits en järnframställningsplats och en trolig stensättning, senare borttagna (Raä Sventorp 33).

Med sina välbevarade många ålderdomliga faluröda byggnader, trädgård och stormträd är Kroken (Sventorps-Kroken 1:2) av mycket stort kulturhistoriskt värde. Bland annat märks magasinet som är en loftbod med svalgång (troligen 1700-tal), den stora parstugan (1841) och många karaktäristiska uthus och ekonomibyggnader (1800-tal-1900-talets början). Gårdsmiljön på Kroken ger i hög grad ett enhetligt intryck av 1800-tal, i mycket god samklang med omgivande småskaliga kulturlandskap på åsen.

Ingår också i:
-Område av riksintresse för naturvård
-Igelstorps f.d. tröskverksfabrik, Kroken och Västergården är byggnadsobjekt i Carlquist, T. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun, 1988.