| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västmanland, Kommun: Hallstahammar |
| Titel <itemTitle> |
KOLBÄCKS KYRKBY, KOLBÄCKS KYRKA |
| Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
| Historik <itemDescription> |
-
Tillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut. Den antas från början ha omfattat långhus med absid, samt västtorn. Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant. Vid...
Visa hela
Tillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut. Den antas från början ha omfattat långhus med absid, samt västtorn. Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant. Vid en utvidgning omkring 1300 förlängdes långhuset. Möjligen tillkom det tresidiga koret och sakristian vid samma tid, men det är osäkert.
Motstridiga uppgifter råder även om när stjärnvalven slogs över kyrkorummet. En mer generell bedömning gör gällande att så skedde under senare hälften av 1400-talet, men räkenskapsuppgifter från 1543 antyder att valvslagningen ägde rum först då. I detta sammanhang byggdes troligen ett tidigare befintligt vapenhus i söder, kanske även det tresidiga koret. För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll. Källor och litteratur
Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Hallstahammars kyrkliga samfällighets arkiv (HKS) och Kolbäcks församlingsarkiv (KF):
HKS: F 1 a: 1; handlingar från reparationer 1965 och 1969-70
HKS: F 1 a: 5; handlingar från reparationer 1983 och 1985
KF O I a: 2; handlingar från reparationer 1908, 1913 och 1940
KF: O I a: 3; handlingar från upprustningen 1950 Västmanlands läns museum (VLM):
Prästgårdsinventeringen 1992
Rapport om yttre renovering av kyrka och bårhus 1998, 1998-11-27, dnr 96: 192-316 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a: 38a, inventarium den 2 november 1671
Västerås domkapitel E IV a: 38a, inventarium 1691
Västerås domkapitel E IV a: 38a, generalvisitation 22/10 1749
Västerås domkapitel E IV a: 38b, berättelse om kyrkbranden den 12/6 1785
Västerås domkapitel E IV a: 38b, berättelse om blixtnedslag den 5/8 1790
Västerås domkapitel E IV a: 38b, berättelse 1812
Västerås domkapitel E IV b: 50, inventering vid visitation 20- 21/8 1853
Västerås domkapitel E IV b: 50, inventering vid visitation 1779
Västerås domkapitel E IV b: 50, visitation 1932
Västerås domkapitel E V a: 6, ämbetsberättelser 1900, 1937, 1937-42
Västerås domkapitel E V a: 7, ämbetsberättelse 1949-54
Västerås domkapitel F III a, 3, inventarium upprättat vid visitation den 13 maj 1625
Västerås domkapitel F III a: 6, inventarium upprättat vid visitation 1634
Västerås domkapitel F III a: 28, inventarium upprättat vid visitation 3/12 1774
Västerås domkapitel F III a: 32, inventarium upprättat vid visitation 19/6 1819
Västerås domkapitel F III a: 36, bilaga till inventarium 1887 Litteratur
Ekström: Västerås stifts herdaminne, del 1:2; Återstående församlingar Västerås 1949
Ericsson, Axel: Biskop Kålls botkyrka/Julbok för Västerås stift 1941, s 187-193/
Kilström, Bengt Ingmar: Kolbäcks kyrka Nr 65 Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 2002
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952 Övrigt
Kvalificerade bedömningar av kyrkans medeltidshistoria har lämnats av Ann Catherine Bonnier, Riksantikvarieämbetet.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Tillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut. Den antas från början ha omfattat långhus med absid, samt västtorn. Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant. Vid...
Visa hela
Tillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut. Den antas från början ha omfattat långhus med absid, samt västtorn. Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant. Vid en utvidgning omkring 1300 förlängdes långhuset. Möjligen tillkom det tresidiga koret och sakristian vid samma tid, men det är osäkert.
Motstridiga uppgifter råder även om när stjärnvalven slogs över kyrkorummet. En mer generell bedömning gör gällande att så skedde under senare hälften av 1400-talet, men räkenskapsuppgifter från 1543 antyder att valvslagningen ägde rum först då. I detta sammanhang byggdes troligen ett tidigare befintligt vapenhus i söder, kanske även det tresidiga koret. För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll. Källor och litteratur
Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Hallstahammars kyrkliga samfällighets arkiv (HKS) och Kolbäcks församlingsarkiv (KF):
HKS: F 1 a: 1; handlingar från reparationer 1965 och 1969-70
HKS: F 1 a: 5; handlingar från reparationer 1983 och 1985
KF O I a: 2; handlingar från reparationer 1908, 1913 och 1940
KF: O I a: 3; handlingar från upprustningen 1950 Västmanlands läns museum (VLM):
Prästgårdsinventeringen 1992
Rapport om yttre renovering av kyrka och bårhus 1998, 1998-11-27, dnr 96: 192-316 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a: 38a, inventarium den 2 november 1671
Västerås domkapitel E IV a: 38a, inventarium 1691
Västerås domkapitel E IV a: 38a, generalvisitation 22/10 1749
Västerås domkapitel E IV a: 38b, berättelse om kyrkbranden den 12/6 1785
Västerås domkapitel E IV a: 38b, berättelse om blixtnedslag den 5/8 1790
Västerås domkapitel E IV a: 38b, berättelse 1812
Västerås domkapitel E IV b: 50, inventering vid visitation 20- 21/8 1853
Västerås domkapitel E IV b: 50, inventering vid visitation 1779
Västerås domkapitel E IV b: 50, visitation 1932
Västerås domkapitel E V a: 6, ämbetsberättelser 1900, 1937, 1937-42
Västerås domkapitel E V a: 7, ämbetsberättelse 1949-54
Västerås domkapitel F III a, 3, inventarium upprättat vid visitation den 13 maj 1625
Västerås domkapitel F III a: 6, inventarium upprättat vid visitation 1634
Västerås domkapitel F III a: 28, inventarium upprättat vid visitation 3/12 1774
Västerås domkapitel F III a: 32, inventarium upprättat vid visitation 19/6 1819
Västerås domkapitel F III a: 36, bilaga till inventarium 1887 Litteratur
Ekström: Västerås stifts herdaminne, del 1:2; Återstående församlingar Västerås 1949
Ericsson, Axel: Biskop Kålls botkyrka/Julbok för Västerås stift 1941, s 187-193/
Kilström, Bengt Ingmar: Kolbäcks kyrka Nr 65 Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 2002
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952 Övrigt
Kvalificerade bedömningar av kyrkans medeltidshistoria har lämnats av Ann Catherine Bonnier, Riksantikvarieämbetet.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Kolbäck i södra Västmanland utvecklades till stationssamhälle under 1800-talets sista decennier. Alltjämt är stationshuset ortens självklara mittpunkt. Där passerar även den gamla landsvägen Köping-Vä...
Visa hela
Kolbäck i södra Västmanland utvecklades till stationssamhälle under 1800-talets sista decennier. Alltjämt är stationshuset ortens självklara mittpunkt. Där passerar även den gamla landsvägen Köping-Västerås, E 18:s föregångare och samtidigt samhällets affärsgata. Den betydligt äldre kyrkbyn ligger ett stycke söder om stationens bangård, i det öppna slättlandskapet utmed Kolbäcksån. Annan bebyggelse som historiskt hört kyrkan till är det före detta skolhuset, hembygdsföreningens timrade bod som är kvar efter en annars riven komministergård, samt prästgården från 1922 ett stycke längre norrut, nära ån. Direkt söder om kyrkogården ligger gården Kyrkbyn, en större jordbruksfastighet. Kyrkoanläggningen
Kyrkogården omgärdas av en jämnt lagd kyrkogårdsmur från 1800-talet. I öppningarna sitter järngrindar mellan stenstolpar. Området är mest gräsbevuxet, förbundet av grusade och plattsatta gångar. På norra sidan skuggar jämnåldriga, symmetriskt planterade lindar. Västra och östra gravkvarteren är relativt enhetliga, medan de norra och södra uppvisar mer individuellt formade gravstenar. Längst i norr finns ett bårhus/gravkapell med stänkputsade väggar och flackt koppartak, byggt 1971-72 efter ritningar av arkitekt Birger Söderberg.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Kolbäck i södra Västmanland utvecklades till stationssamhälle under 1800-talets sista decennier. Alltjämt är stationshuset ortens självklara mittpunkt. Där passerar även den gamla landsvägen Köping-Vä...
Visa hela
Kolbäck i södra Västmanland utvecklades till stationssamhälle under 1800-talets sista decennier. Alltjämt är stationshuset ortens självklara mittpunkt. Där passerar även den gamla landsvägen Köping-Västerås, E 18:s föregångare och samtidigt samhällets affärsgata. Den betydligt äldre kyrkbyn ligger ett stycke söder om stationens bangård, i det öppna slättlandskapet utmed Kolbäcksån. Annan bebyggelse som historiskt hört kyrkan till är det före detta skolhuset, hembygdsföreningens timrade bod som är kvar efter en annars riven komministergård, samt prästgården från 1922 ett stycke längre norrut, nära ån. Direkt söder om kyrkogården ligger gården Kyrkbyn, en större jordbruksfastighet. Kyrkoanläggningen
Kyrkogården omgärdas av en jämnt lagd kyrkogårdsmur från 1800-talet. I öppningarna sitter järngrindar mellan stenstolpar. Området är mest gräsbevuxet, förbundet av grusade och plattsatta gångar. På norra sidan skuggar jämnåldriga, symmetriskt planterade lindar. Västra och östra gravkvarteren är relativt enhetliga, medan de norra och södra uppvisar mer individuellt formade gravstenar. Längst i norr finns ett bårhus/gravkapell med stänkputsade väggar och flackt koppartak, byggt 1971-72 efter ritningar av arkitekt Birger Söderberg.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Kolbäck i södra Västmanland utvecklades till stationssamhälle under 1800-talets sista decennier. Alltjämt är stationshuset ortens självklara mittpunkt. Där passerar även den gamla landsvägen Köping-Vä...
Visa hela
Kolbäck i södra Västmanland utvecklades till stationssamhälle under 1800-talets sista decennier. Alltjämt är stationshuset ortens självklara mittpunkt. Där passerar även den gamla landsvägen Köping-Västerås, E 18:s föregångare och samtidigt samhällets affärsgata. Den betydligt äldre kyrkbyn ligger ett stycke söder om stationens bangård, i det öppna slättlandskapet utmed Kolbäcksån. Annan bebyggelse som historiskt hört kyrkan till är det före detta skolhuset, hembygdsföreningens timrade bod som är kvar efter en annars riven komministergård, samt prästgården från 1922 ett stycke längre norrut, nära ån. Direkt söder om kyrkogården ligger gården Kyrkbyn, en större jordbruksfastighet. Kyrkoanläggningen
Kyrkogården omgärdas av en jämnt lagd kyrkogårdsmur från 1800-talet. I öppningarna sitter järngrindar mellan stenstolpar. Området är mest gräsbevuxet, förbundet av grusade och plattsatta gångar. På norra sidan skuggar jämnåldriga, symmetriskt planterade lindar. Västra och östra gravkvarteren är relativt enhetliga, medan de norra och södra uppvisar mer individuellt formade gravstenar. Längst i norr finns ett bårhus/gravkapell med stänkputsade väggar och flackt koppartak, byggt 1971-72 efter ritningar av arkitekt Birger Söderberg.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Tillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut. Den antas från början ha omfattat långhus med absid, samt västtorn. Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant. Vid...
Visa hela
Tillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut. Den antas från början ha omfattat långhus med absid, samt västtorn. Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant. Vid en utvidgning omkring 1300 förlängdes långhuset. Möjligen tillkom det tresidiga koret och sakristian vid samma tid, men det är osäkert.
Motstridiga uppgifter råder även om när stjärnvalven slogs över kyrkorummet. En mer generell bedömning gör gällande att så skedde under senare hälften av 1400-talet, men räkenskapsuppgifter från 1543 antyder att valvslagningen ägde rum först då. I detta sammanhang byggdes troligen ett tidigare befintligt vapenhus i söder, kanske även det tresidiga koret. För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll. Källor och litteratur
Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Hallstahammars kyrkliga samfällighets arkiv (HKS) och Kolbäcks församlingsarkiv (KF):
HKS: F 1 a: 1; handlingar från reparationer 1965 och 1969-70
HKS: F 1 a: 5; handlingar från reparationer 1983 och 1985
KF O I a: 2; handlingar från reparationer 1908, 1913 och 1940
KF: O I a: 3; handlingar från upprustningen 1950 Västmanlands läns museum (VLM):
Prästgårdsinventeringen 1992
Rapport om yttre renovering av kyrka och bårhus 1998, 1998-11-27, dnr 96: 192-316 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a: 38a, inventarium den 2 november 1671
Västerås domkapitel E IV a: 38a, inventarium 1691
Västerås domkapitel E IV a: 38a, generalvisitation 22/10 1749
Västerås domkapitel E IV a: 38b, berättelse om kyrkbranden den 12/6 1785
Västerås domkapitel E IV a: 38b, berättelse om blixtnedslag den 5/8 1790
Västerås domkapitel E IV a: 38b, berättelse 1812
Västerås domkapitel E IV b: 50, inventering vid visitation 20- 21/8 1853
Västerås domkapitel E IV b: 50, inventering vid visitation 1779
Västerås domkapitel E IV b: 50, visitation 1932
Västerås domkapitel E V a: 6, ämbetsberättelser 1900, 1937, 1937-42
Västerås domkapitel E V a: 7, ämbetsberättelse 1949-54
Västerås domkapitel F III a, 3, inventarium upprättat vid visitation den 13 maj 1625
Västerås domkapitel F III a: 6, inventarium upprättat vid visitation 1634
Västerås domkapitel F III a: 28, inventarium upprättat vid visitation 3/12 1774
Västerås domkapitel F III a: 32, inventarium upprättat vid visitation 19/6 1819
Västerås domkapitel F III a: 36, bilaga till inventarium 1887 Litteratur
Ekström: Västerås stifts herdaminne, del 1:2; Återstående församlingar Västerås 1949
Ericsson, Axel: Biskop Kålls botkyrka/Julbok för Västerås stift 1941, s 187-193/
Kilström, Bengt Ingmar: Kolbäcks kyrka Nr 65 Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 2002
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952 Övrigt
Kvalificerade bedömningar av kyrkans medeltidshistoria har lämnats av Ann Catherine Bonnier, Riksantikvarieämbetet.
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Producerades i Hallstahammar, Västmanland.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Tillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut, från början med långhus och västtorn, möjligen en liten absid i öster.
Grundläggningen skedde till ett djup av mellan 20 och 70cm. Ursprungligen bestod murarna antagligen mest av gråsten. På norra väggen i dagens kyrkorum avtecknar sig kvaderstenar, vilka tillhör de äldsta murverken.
Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant
Källor:
Kilström, s 1
KF: O I a:2, förslag till restaurering 4/5 1940
RAÄ: Bedömning av
A C Bonnier 1180-01-01 e.Kr. - 1200-12-31 .
-
Tillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut, från början med långhus och västtorn, möjligen en liten absid i öster.
Grundläggningen skedde till ett djup av mellan 20 och 70cm. Ursprungligen bestod murarna antagligen mest av gråsten. På norra väggen i dagens kyrkorum avtecknar sig kvaderstenar, vilka tillhör de äldsta murverken.
Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant
Källor:
Kilström, s 1
KF: O I a:2, förslag till restaurering 4/5 1940
RAÄ: Bedömning av
A C Bonnier 1180-01-01 e.Kr. - 1200-12-31 .
-
Tillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut, från början med långhus och västtorn, möjligen en liten absid i öster.
Grundläggningen skedde till ett djup av mellan 20 och 70cm. Ursprungligen bestod murarna antagligen mest av gråsten. På norra väggen i dagens kyrkorum avtecknar sig kvaderstenar, vilka tillhör de äldsta murverken.
Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant
Källor:
Kilström, s 1
KF: O I a:2, förslag till restaurering 4/5 1940
RAÄ: Bedömning av
A C Bonnier 1180-01-01 e.Kr. - 1200-12-31 .
-
Kyrkogården planerades genom att jord fylldes på den förut stenbundna tomten och gångar anlades
Källa:
VS: F III a; 39, inventering 1896 1896-01-01 - .
-
Kyrkogården planerades genom att jord fylldes på den förut stenbundna tomten och gångar anlades
Källa:
VS: F III a; 39, inventering 1896 1896-01-01 - .
-
Kyrkogården planerades genom att jord fylldes på den förut stenbundna tomten och gångar anlades
Källa:
VS: F III a; 39, inventering 1896 1896-01-01 - .
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
|
| Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
|
| Lagskydd <itemSpecification> |
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
