Text i dokument <itemDescription> |
-
HINDUISM Ordet hindu är ursprungligen ett geografiskt begrepp som syftar på befolkningen kring floden Indus. Hinduism används som ett samlingsnamn för de religiösa synsätt som finns hos en stor del av Indiens befolkning. Termen myntades under det brittiska kolonial- väldets tid. Hinduismen har sina rötter i den tidiga vediska religionen i nord- västra Indien. Under århundranden har hinduismen förä...
Visa hela
HINDUISM Ordet hindu är ursprungligen ett geografiskt begrepp som syftar på befolkningen kring floden Indus. Hinduism används som ett samlingsnamn för de religiösa synsätt som finns hos en stor del av Indiens befolkning. Termen myntades under det brittiska kolonial- väldets tid. Hinduismen har sina rötter i den tidiga vediska religionen i nord- västra Indien. Under århundranden har hinduismen förändrats i mötet med andra trosföreställningar och traditioner. Hinduismen har inte någon gemensam grundare eller helig skrift som alla troende erkänner. Trots ibland stora olikheter, finns några gemensamma filosofiska grundtankar som förenar hinduer. Det är tron på Brahman, reinkarnation och kastsystemet. Brahman är världssjälen som genomsyrar allt. Den manifesterar sig i en mångfald av olika gudar. Populära gudar är Vishnu, Shiva och gudinnan Devi. Människor är också en del av Brahman. Det gudomliga inom oss kallas för atman och kan liknas vid vår själ. När en människa dör vandrar atman vidare till en ny kropp. Detta kallas reinkarnation. Målet är att slippa återfödas och uppnå perfektion och bli ett med Brahman. Tron på återfödelse utvecklades omkring 500-talet f.v.t. Denna idé togs upp av jainismen och buddhismen men kom också att ingå i den hinduistiska traditionen. Karmas lag är en lag om orsak och verkan som bestämmer hur individen ska återfödas i nästa liv. Genom att följa levnadsreglerna i samhället kan man samla på sig positiv karma och hamna högre upp i den sociala hierarkin i nästa liv. Denna sociala hierarki kallas för kastsystemet. HINDUISM The word Hindu was originally a geographical term, referring to the people inhabiting the areas around the river Indus. Today, Hinduism is used as a collective term for the religious outlooks that are found amongst a large part of India’s population. The term was coined during the time of British rule. Hinduism has its roots in the early Vedic traditions of north- western India but has evolved through its encounters with other beliefs and traditions. Hinduism does not have a founder or holy text that all believers recognize. Despite many differences, there are philosophical ideas that unite Hindus, such as Brahman, reincarnation and the cast system. Brahman is the the soul of the universe that pervades everything. It can manifest itself as a multitude of different gods. Popular gods include Vishnu, Shiva and Devi. Humans are also a part of Brahman. The godly within us is called atman, which can be likened to the soul. When a person dies, atman moves on to a new body. This is known as reincarnation. The goal is to be spared from being reborn, attain perfection and become one with Brahman. The belief in reincarnation developed around 500 BCE. This idea was adopted by Jainism and Buddhism but was eventually also included in the Hindu tradition. The law of karma is based on cause and effect. By following a pre-ordained set of rules for life in society, one can collect enough good karma to climb higher in the social hierarchy in the next life. This social hierarchy is called the caste system. Kvinna utför puja vid ett bytempel. Tamil Nadu, Indien. Women offering puja at a village temple. Tamil Nadu, India. © World Religions Photo Library / Alamy Stock Photo JAINISM Jainismen är en religion som bygger på läror tillskrivna prins Vardhamana Mahavira. Han kom från en framstående familj men valde att leva i askes. Han verkade på Ganges-slätten omkring år 500 f.v.t, och var samtida med Buddha. Mahavira betraktas som den sista av 24 andliga lärare som har haft fullständig insikt. Han är därmed en Tirthankara, jainismens motsvarighet till en buddha. Precis som inom Hinduism och Buddhism är målet inom Jainismen att slippa återfödas. Frigörelsen kräver att själen fysiskt renas från karma, som jainismen betraktar som en materiell substans som fäster vid själen. Reningen sker genom fjorton stadier av andlig utveckling. Viktigast för den troende är att följa principen om ”icke-våld”, ahimsa. Allt liv är heligt. Jainister är vegetarianer och de flesta filtrerar sitt dricksvatten för undvika att döda mikroorganismer. Munkar och nunnor går barfota för att undvika att döda smådjur och insekter och somliga filtrerar luften de andas. Kroppsliga prövningar är ett viktigt inslag i religionen. Idealet är att dö genom sallekhana, frivillig fasta i förening med meditation. Enligt traditionen splittrades jainismen i två huvudgrenar – digambaras (de nakna) och shvetambaras (de vitklädda) på 300-talet före vår tideräkning. Digambaras kännetecknas av en strängare disciplin. De förnekar också kvinnans möjlighet att nå befrielse. JAINISM Jainism is a religion based on teachings attributed to Vardhamana Mahavira. He came from a prominent family but chose to live an ascetic life. He was active in the Ganges Plain in about 500 BCE and was a contemporary to Buddha. Mahavira is regarded as the last of 24 spiritual leaders to have had full insight. Therefore, he is a Tirthankara – Jainism’s equivalent to a buddha. Like Hinduism and Buddhism, the goal of Jainism is liberation from the cycle of rebirth. Liberation requires the soul to be cleansed of karma, which Jainism regards as a material substance attaching onto the soul. This cleansing is achieved by progression through fourteen stages of spiritual development. The foremost action required of believers is to follow the principle of “non-violence”, or ahimsa. All life is holy. Jains are vegetarians and most filter the water they drink in order to prevent killing microorganisms. Monks and nuns will walk barefoot to avoid killing small animals and insects and may filter the air that they breath. Physical austerities are an important part of the religion. The greatest ideal is to die by fasting combined with meditation. This is known as sallekhana. Tradition has it that Jainism split into two main sects – Digambaras (the naked ones) and Shvetambaras (the white-clad) – in the 4th century BCE. The Digambaras are characterised by stricter discipline and deny the possibility of women attaining liberation. Daglig cermoni vid Tirthankarastaty. Karnataka, Indien. Daily ceremony at a giant statue of a tirthankara. Karnataka, India. © Hemis / Alamy Stock Photo RIG SUM GONPO De tre stora skulpturerna i salen är bodhisattvor. De föreställer Rig Sum Gonpo, de tre familjernas härskare. Bodhisattvorna symboliserar olika egenskaper hos buddhan, den upplysta varelsen. De är vishet, medlidande och mod, egenskaper som hjälper människan att övervinna de tre gifter som anses vara roten till allt lidande: okunskap, begär och motvilja. Vishet, medlidande och mod är buddhistiska grundprinciper. Genom att odla och utveckla dem kommer människan närmare upplysningen. Rig Sum Gonpo-gruppen med de tre gudomarna förekommer endast i vajrayanabuddhismen. SVEN HEDIN OCH EFI KHALKHATEMPLET Den svenska upptäcksresanden, författaren och akademileda- moten Sven Hedin påträffade de här statyerna första gången 1929, när han besökte det övergivna Efi Khalkha-templet i Chahar i Inre Mongoliet. Då fanns det bara sex stora statyer kvar i templet. Precis som i stora delar av Östasien var det oroligt i Inre Mongoliet på 1900-talet. Förutom de sex skulpturerna hade allt i templet antingen tagits därifrån eller förstörts. Hedin köpte skulpturerna när han återvände till Chahar året därpå. Han kontaktade de förmodade ägarna till templet och köpte skulpturerna 1930. De kinesiska myndigheterna godkände att de exporterades till Sverige. Tre av statyerna visas här. De är bland de största och finaste mongoliska skulpturerna utanför Mongoliet. Ursprungligen var de placerade tillsammans på ett Rig Sum Gonpo-altare, templets mittpunkt. Fler föremål ur Sven Hedins samling visas på Etnografiska museet på Gärdet i Stockholm, som är en del av Världskulturmuseerna. RIG SUM GONPO The three large sculptures in this room are bodhisattvas. They represent Rig Sum Gonpo, or Lords of the Three Families. Each bodhisattva represents a different aspect of buddhas, or enlighte- ned beings. They are wisdom, compassion and courage, which helps a person to overcome the three “poisons” that are believed to be the root of all suffering – ignorance, desire and aversion. Wisdom, compassion and courage are fundamental principles of Buddhism, and their cultivation helps bring one closer to enlightenment. The grouping of Rig Sum Gonpo with these three deities is only found in Vajrayana Buddhism. SVEN HEDIN AND THE EFI KHALKHA TEMPLE Sven Hedin, a Swedish geographer, topographer and explorer, first encountered these statues in 1929 while visiting a deserted temple called Efi Khalkha in Chahar, Inner Mongolia. He found that only six large statues remained in the temple. Inner Mongolia, like much of East Asia, had seen hardships during the 20th century. Other than the six sculptures, everything in the temple was either taken away or destroyed. Hedin acquired the sculptures when he returned the following year. He contacted people whom were believed to be the owners of the temple and purchased the sculptures in 1930. They were cleared by Chinese authorities before being exported to Sweden. Three of the statues are on display here. They are among the largest and finest Mongolian sculptures outside of Mongolia. They would have originally been placed together on a Rig Sum Gonpo altar, which would have been the focal point of the temple. More objects collected by Sven Hedin are on display at the Ethnographic Museum in Gärdet, Stockholm, also part of the Swedish National Museums of World Culture. Efi Kalkhatemplet, 1929. Chahar, Inre Mongoliet, Kina. Foto: Gösta Montell. Efi Khalkha temple, 1929. Chahar, Inner Mongolia, China. Photo: Gösta Montell. © Statens museer för världskultur. ID: 1033.0002 BUDDHISM Buddhismen är en religion som bygger på läror tillskrivna en indisk prins, Siddhartha Gautama. Han gav upp sitt liv i bekväm- lighet och lyx för att söka efter verklighetens sanna natur och orsaken till det lidande han såg att många människor var drabbade av. I sin jakt på sanningen sökte prinsen upp kända heliga personer. Han levde sedan som extrem asket och avstod från alla former av bekvämlighet. Efter att ha misslyckats med att hitta en bestående lösning på lidandet upptäckte han till slut den så kallade Medel- vägen, ett sätt att leva livet mellan ytterligheterna själviskhet och självförnekelse. Prins Siddhartha levde och undervisade på östra delen av den indiska halvön under tidigt 400-tal f.v.t. Enligt de troende blev prins Siddhartha vid sin död Shakyamuni Buddha. Han kallas även den historiska Buddha. Buddha betyder ”den upplyste”. Buddhister tror att flera olika buddhor har levt i det förflutna och att vissa av dem lever idag. Andra förväntas komma i framtiden. Buddhisterna tror på reinkarnation. När det nuvarande livet har tagit slut återföds man till ett annat liv. De goda och dåliga gärningar som en person har samlat på sig under sitt eller sina tidigare liv kallas för karma och det styr vilket liv man återföds till. Målet är att nå upplysning och bli en Buddha. För att bli upplyst måste man lära sig att den sanna orsaken till lidandet är människans begär, hat och okunskap. När upplysning- en nås går en person in i nirvana, det slutliga tillståndet där begär, hat och okunskap försvinner. När det sker upphör lidandet. Det finns tre huvudsakliga riktningar inom buddhismen: Theravada, Mahayana och Vajrayana. BUDDHISM Buddhism is a religion based on the teachings attributed to an Indian prince, Siddhartha Gautama. He renounced a life of com- fort and luxury in order to search for the the true nature of reality and the cause of suffering in life. The prince first sought out famous holy people in his quest for the truth. He later lived the life of an extreme ascetic and denied himself all of life’s comforts. Finally, after failing to find a perma- nent solution to suffering, he discovered the so-called Middle Way – a way to live life between the extremes of self-indulgence and self-denial. Prince Siddharta lived and taught in the eastern part of the Indian subcontinent around the early fifth century BCE. According to believers, Prince Siddhartha became Shakyamuni Buddha after he reached enlightenment. He is also called the Historic Buddha. Buddha means ”enlightened one”. Buddhists believe that different buddhas have lived in the past, and some live in the present. Others will also come in the future. Buddhists believe in reincarnation. Once a person dies, they are reborn into another life. The good and bad deeds that a person has accumulated over the previous life or lives is known as karma and will determine your next life. The goal is to attain enlightenment and become a Buddha. In order to become enlightened, one must realise that the causes of suffering are people’s attachments, aversions and ignorance. Once enlightenment is attained, a person enters Nirvana – the ultimate state in which attachment, aversion and ignorance are extinguished. At this point, suffering stops. There are three main Schools of Buddhism: Theravada, Mahayana, and Vajrayana. Cermoni vid den plats där Buddha blev upplyst. Bodhgaya, Bihar, India. Ceremony at the site of The Buddha’s enlightenment. Bodhgaya, Bihar, India. © imageBROKER / Alamy Stock Photo VARJE GUD HAR SIN PLATS Det finns fyra vanliga motiv i buddhistisk skulptur. De är buddhor, arhat, bodhisattvor, och väktare. När de placeras tillsammans står de i rangordning. Den viktigaste, Buddhan, står alltid i mitten. På varsin sida följer sedan arhat, bodhisattvor och väktare. Buddhor Buddhor är upplysta. Det betyder att de förstått verklighetens sanna natur, vilket är alla buddhisters mål. Den mest berömda buddhan är den historiska Buddha, även kallad Shakyamuni Buddha. När buddhor lämnar jordelivet kan de uppnå ett tillstånd som kallas nirvana. När de uppnått nirvana upphör allt lidande och de slipper återfödas. Den historiska Buddha sa: ”Nirvana är den högsta lyckan.” Arhat En arhat är en munk som söker upplysning. Ofta syftar arhat på den historiska Buddhas lärjungar. En arhat är en andlig förebild. Om en arhat avbildas tillsammans med den historiska Buddha är det oftast fråga om Ananda eller Kashyapa. De var hans två bästa elever. Bodhisattvor Bodhisattvor är de upplysta som valt att återfödas i världen för att hjälpa andra att bli upplysta. Eftersom bodhisattvor valt att återvända till jordelivet skildras de som världsliga och eleganta, med kronor, smycken och fina halsdukar. De framställs ofta som sensuella, med nakna hud- partier och sirliga kroppar. När bodhisattvorna inte är centrum för kulten är de placerade på varsin sida om en buddha. När den historiska Buddha avbildas tillsammans med en eller flera arhat flankeras de av bodhisattvor. Väktare Väktare är vildsinta varelser som skyddar den buddhistiska religionen. De två vanligaste typerna av väktare i buddhistisk skulptur är de båda generalerna Heng och Ha, samt ”de fyra himmelska kungarna”. När väktare förekommer i en grupp tillsammans med en buddha står de längst ut åt sidorna. De fyra himmelska kungarna vaktar ofta huvud- ingångarna till buddhistiska tempel. EVERY DEITY HAS ITS PLACE There are four main subjects in Buddhist sculpture. They include buddhas, arhats, bodhisattvas, and guardians. When these subjects are placed together, there is a hierarchy. Buddhas are always in the centre, followed on each side by arhats, bodhisattvas, and guardians. Buddhas Buddhas are enlightened beings, meaning they have realised the true nature of reality, which is the goal of all Buddhists. The most famous Buddha is the Historic Buddha, also known as Shakyamuni Buddha. Once a buddha leaves the earth, they can enter a state called Nirvana. Once Nirvana is attained, the causes of suffering are extinguished, and the cycle of rebirth is stopped. The Historic Buddha said, “Nirvana is the ultimate happiness.” Arhats Arhats are monks on the path to enlightenment and usually refer to the original disciples of the Historic Buddha. They are role models for devotion. When images of arhats are accompanied with the Historical Buddha, it is usually Ananda and Kashyapa that are represented. They were his two best students. Bodhisattvas Bodhisattvas are enlightened beings that choose to be reborn into the world in order to help others become enlightened. As they have chosen to come back to this world, bodhisattvas are shown wearing worldly finery, such as a crown, jewelry, and flowing scarves. They are often depicted sensually, revealing more skin and bodily curves. When not in the central place of devotion, bodhisattvas flank either side of a buddha. When the Historic Buddha is represented with arhats, then bodhisattvas will flank the arhats. Guardians Guardians have a fierce demeanour and protect the Buddhist religion. The two main types of guardians that are usually represented in Buddhist sculpture are the Two Generals Heng and Ha, and the Four Heavenly Kings. When depicted in a group with a buddha, guardians flank the outermost location. The Four Heavenly Kings can be found guarding the main entrances of Buddhist temples. Buddhistisk skulpturgrupp. Longmengrottorna, Luoyang, Kina. Main sculptural group at Longmen Grottoes, Luoyang, China. © Michel Lee ETT OÄNDLIGT ANTAL BUDDHOR Den mest berömda buddhan är den historiska Buddha, även kallad Shakyamuni Buddha. När buddhister pratar om ”Buddha” är det honom de menar. Shakyamuni Buddha brukar dessutom betraktas som nuets Buddha. Buddhisterna tror att det funnits oändligt många buddhor i det förflutna och att det kommer ännu fler i framtiden. Inom theravada- buddhismen finns det tjugoåtta namngivna buddhor som tros ha levt före den historiska Buddha. Mahayanabuddhismen har ännu fler namngivna buddhor. I alla buddhistiska traditioner finns pro- fetian om framtidens buddha, Maitreya. I stora delar av den buddhistiska världen anses bara män kunna uppnå upplysning och bli buddhor. Vissa skriftlärda menar att den uppfattningen har sin rot i kulturella fördomar, inte i den religiösa filosofin själv. Idag finns ett växande erkännande i den buddhistiska världen för att det finns historiska exempel i både text och tradition på att även kvinnor kan uppnå upplysning. INFINITE BUDDHAS The most famous buddha is the Historic Buddha, also known as Shakyamuni Buddha. Buddhists often refer to “The Buddha,” which is in reference to him. Shakyamuni Buddha is also conside- red to be the Buddha of the Present. It is believed that there had been an infinite number of buddhas in the past, and many more will come in the future. In Theravada Buddhism, there are twenty-eight named buddhas that are believed to have preceded the Historic Buddha. There are even more named buddhas in Mahayana Buddhism. All Buddhist traditions acknow- ledge the prophesy of the coming of Maitreya Buddha, the Buddha of the Future. It is traditionally believed within much of the Buddhist world that only men can attain enlightenment and become buddhas. Some scholars consider this tradition to have come from cultural prejudices rather than from the religious philosophy itself. Today, there is growing acceptance among Buddhist communities that there is historical precedence, found within both Buddhist texts and traditions, that women can also become enlightened. Tempelkomplexet i Borobodur, UNESCO Site, Java, Indonesien. Temple complex of Borobodur, UNESCO Site, Java, Indonesia. © robertharding / Alamy Stock Photo VAJRAYANABUDDHISM: åskblixtens väg Vajrayana är ett ord som kommer från språket sanskrit. Vajrayana betyder diamantens eller åskblixtens väg. Det är en riktning inom buddhismen som ofta kallas för tantrisk eller esoterisk (hemlig) buddhism. Den utvecklades av indiska andliga mästare på 500- talet eller tidigare. Det är den yngsta av de tre buddhistiska riktningarna. Målet inom vajrayana är att bli en bodhisattvaen upplyst varelse som väljer att återfödas i världen för att hjälpa andra att bli upplysta. För de troende är vajrayanabuddhismen den snabbaste vägen till upplysning. För att människor inte ska missförstå eller skada lärorna eller ritualerna är det viktigt att de förmedlas muntligen från lärare till lärjunge. Det är därför vajrayanabuddhismen också kallas för esoterisk buddhism. Den vanligaste formen av vajrayana är den tibetanska buddhismen. Det finns fyra stora skolbildningar inom tibetansk buddhism. Dalai Lama som tillhör Gelug-skolan accepteras allmänt som ledare för alla fyra skolorna. VAJRAYANA BUDDHISM: The Thunderbold Way Vajrayana comes from the Sanskrit language. It means “diamond way” or “thunderbolt way” and is often referred to as Tantric or Esoteric Buddhism. This school of Buddhism was developed by Indian spiritual masters in the sixth century or earlier. It is the youngest of the three Buddhist schools. For believers, Vajrayana Buddhism is the fastest way to enlightenment. Much of Vajrayana teachings must be passed on by word of mouth directly from teacher to student, in order to prevent people from misunder- standing and being harmed by the practices. This is why Vajrayana Buddhism is also known as “esoteric”, or secret, Buddhism. The goal of Vajrayana Buddhism is to become a bodhisattva – an enlightened being that chooses to be reborn into this world in order to help others become enlightened. The most widely practiced type of Vajrayana Buddhism is the Tibetan form. There are four main sects of Tibetan Buddhism, and the Dalai Lama, belonging to the Gelug sect, is generally accepted as the leader of all the sects. Buddhistiska munkar läser och sjunger sutror. Sarnath, India. Buddhist monks reading and chanting sutras. Sarnath, India. © Photo Stuart Freedman I DELAR Många av skulpturerna som visas i salen har stora eller små skador. De har uppkommit på olika sätt. Vissa av dem är över 1000 år gamla. Då är det inte konstigt om de skadats av väder och vind eller i någon olycka. Andra skador har orsakats av bildstormare – ikonoklaster – som medvetet förstört religiösa bilder. Redan före 1900-talet förekom det att regeringar periodvis kände sig hotade av det buddhistiska etablissemangets växande makt och rikedom. Detta ledde till att buddhistiska kloster stängdes och religiösa bilder förstördes. Den sista ikonoklastiska perioden i Kina inträffade under den så kallade kulturrevolutionen (1966-76), när den kommunistiska regimen ville utrota den traditionella kulturen. Kina har upplevt många politiska och sociala omvälvningar under slutet av 1800-talet och stora delar av 1900-talet. I början av 1900-talet plundrades landet hänsynslöst av västerländska samlare och museer på jakt efter kinesisk och asiatisk konst. Fattiga bybor fick ofta i uppdrag av konsthandlare att mot betal- ning skaffa fram antikviteter åt dem. Skulpturer hackades loss ur berget där de satt fast. Ibland tog de bara skulpturens huvud. IN PIECES Many of the sculptures exhibited in this gallery are damaged to varying degrees. There are various reasons for this. Some are well over 1,000 years old since the time they were first made. Exposure to the elements or simple accidents may have caused damage to some of these sculptures. Another reason may be due to the purposeful destruction of religious images – iconoclasm. In China, before the 20th century, there had been times when the government felt threatened by the growing power and wealth of the Buddhist establishment. As a result, Buddhist monasteries were closed, and Buddhist images were destroyed. The last iconoclastic movement in China occur- red during the Great Proletarian Cultural Revolution (1966-1976), when there was a campaign to destroy traditional culture. China has seen much political and social hardships during the late 19th and much of the 20th centuries. Rampant looting took place in the early 20th century, when many Western collectors and museums were amassing collections of Chinese and Asian art. Poor villagers were often hired by art dealers to supply them with antiques. Sculptures were often chiseled off from the rock they were still attached to. Skulpturer med avsiktligt förstörda ansikten. Gongxian Caves, Kina. Sculptures with intentionally damaged faces. Gongxian Caves, China. © Michel Lee MAHAYANABUDDHISM: bodhisattvans väg Mahayana är den största av buddhismens tre huvudriktningar. Från början uppfattades inte mahayanabuddhismens väg till upplysning som skild från övriga tidiga buddhistiska riktningar. Men mahayanabuddhisterna lyfte fram bodhisattvans ideal; att verka för allas upplysning – inte bara den egna. Målet är att bli en bodhisattva, en upplyst varelse som väljer att återfödas i världen för att hjälpa andra att bli upplysta. Enligt mahayanabuddhismen måste man inte vara munk för att bli upplyst. Det finns många gudomligheter i mahayanabuddhismen som anses hjälpa de troende till upplysning. Vanliga människor som praktiserar den buddhistiska läran kan också nå samma mål. Men klosterväsendet är fortfarande viktigt, eftersom det ansvarar för att Buddhas läror bevaras och sprids. Dessutom utför klostren betydelsefulla tjänster i samhället och vägleder vanliga människor i deras dagliga liv. Mahayana är ett ord som kommer från språket sanskrit och betyder ”den stora farkosten”. Ursprungligen var det en ärofullt ord som syftade på bodhisattvans ideal. MAHAYANA BUDDHISM: The Bodhisattva way Mahayana is the largest of the three main branches of Buddhism. Originally, the Mahayana way was not seen as separate from the early Buddhist schools. However, it emphasised the ideal of the bodhisattva, which is to work for the enlightenment of all beings rather than just one’s self. The goal in Mahayana Buddhism is for one to become a bodhisattva – a being that has become enlightened but chooses to be reborn into this world in order to help others become enlightened. According to Mahayana teachings, one does not have to become a monk in order to become enlightened. There are many deities in Mahayana Buddhism that are thought to help believers attain enlightenment. Ordinary people that practice Buddhist teachings can also reach the same goal. However, the monastic community is still important, as it is responsible for the preservation and dis- semination of Buddhist teachings, provides services for society and guides ordinary people in their daily lives. Mahayana comes from the language Sanskrit and means the “Greater Vehicle”. It was originally an honorary term to refer to the ideals of the bodhisattva. Huvudaltaret i Fo Guang Shan, Kaohsiung, Taiwan. Main shrine at Fo Guang Shan, Kaohsiung, Taiwan. © Michel Lee THERAVADABUDDHISM: arhatens väg Theravadabuddhismen är den äldsta bevarade buddhistiska skolan. Namnet betyder ”de äldstes lära”. Theravadas rötter går tillbaka ända till 300-talet f.v.t. En viktig skillnad mellan theravada- och mahayanabuddhism är att theravadabuddhisterna anser att varje individ är ansvarig för sin egen frälsning från lidande och återfödelse. Detta kallas för ”arhatens väg”. I theravadabuddhismen finns därför ingen motsvarighet till alla de gudar och gudomligheter inom mahayanabuddhismen som hjälper människan på sin resa mot frigörelse. Det är bara Buddhas lära och den troendes eget initiativ som kan hjälpa hen till upplysning. Därför är det ofta endast Buddha som representeras i de skulpturer som används i theravadaritualer. För att bli upplyst krävs oftast intensiv träning och övning. Klosterväsendet är därför centralt. Att bli munk betraktas som det bästa sättet att nå upplysning. THERAVADA BUDDHISM: The Arhat Way Theravada Buddhism is the oldest surviving branch of Buddhism. The name means “doctrine of the elders”. They trace their origins to the fourth century BCE. One of the main differences between Theravada Buddhism and Mahayana Buddhism is that Theravadins believe every individual is responsible for their own salvation from suffering and the cycle of rebirth. This is known as the “way of the arhat.” As a result, Theravada Buddhism does not have the large number of deities found in Mahayana Buddhism that are supposed to assist people on their journeys towards liberation. Only statues of The Buddha are usually used during Theravada rituals, as only the teachings of the Buddha and the practitioner’s own initiative can help a person to reach enlightenment. As intense training and practice are usually needed to become enlightened, there is an emphasis on the monastic community. It is thought that becoming a monk is the best way to attain enlightenment. Munkar går morgonrunda för att samla mat. Kyaiktiyo Pagoda, Burma. Monks making morning alms round. Kyaiktiyo Pagoda, Burma. © John De Mello / Alamy Stock Photo DAOISM (taoism) 道教 Dao kan översättas som ”vägen” och anses vara alltings källa och drivkraft. Daoismen är en av de mest inflytelserika filosofiska rikt- ningarna i Kina och andra länder som påverkats av den kinesiska kulturen, till exempel Korea och Japan. Daoismens mål är harmoni med dao och naturen. Daoismen betonar naturlighet, spontanitet, enkelhet, osjälviskhet och frihet från begär. Viktigast av allt är wu wei, ”icke-handlande”. Wu wei jämförs ofta med hur vatten viker undan för allt i dess väg men ändå når sitt mål. Som vattnet, kan mål uppnås utan handling eller ansträngning. ”De tre skatterna” är daoismens grundläggande dygder; medlidande, återhållsamhet och ödmjukhet. Daoismens centrala text – boken Daodejing – författades enligt traditionen av den halvt mytiska figuren Lao Zi på 500-talet före vår tideräkning. Vissa delar av Daoismen har förmodligen rötter ända tillbaka i förhistorisk tid, som till exempel användningen av medier för att kontakta andevärlden. Daoismen och den kinesiska buddhismen har påverkat varandra vad gäller filosofi, religionsutövning och konststilar. Gränsen är ofta flytande mellan traditionell kinesisk folktro och daoism. Det finns många olika daoistiska skolor som var och en betonar olika texter. Den daoistiska gudavärlden är inkluderande och i daoistiska tempel finns ofta gudar med buddhistiskt ursprung. Sedan 1900-talet förekommer det även att centralfigurer från judendom, kristendom och islam påträffas i den daoistiska gudavärlden. DAOISM (Taoism) 道教 Dao can be translated as “the way” and is believed to be the source and driving force behind everything. Daoism is one of the most important and influential philosophies within China, as well among cultures that have been influenced by Chinese culture, such as in Korea and Japan. The goal of Daoism is to harmonise with the Dao and nature. The religion highlights naturalness, spontaneity, simplicity, detachment from selfishness and desires, and most importantly, wu wei – “non-action”. Wu wei is often compared to the way water yields to everything it flows past. In this way, goals can be achieved effortlessly. The “Three Treasures” of Daoism are compassion, moderation, and humility. The semi-mythical figure Laozi supposedly wrote the central text of Daoism around the 6th century BCE, known as the Daodejing. There are elements of Daoist practices and beliefs that probably date back to prehistoric times, such as the use of mediums to contact the spirit world. Daoism has interacted with Chinese Buddhism and both religions have influenced one another in terms of philosophy, practice, and artistic styles. The boundary between organized religious Daoism and traditional Chinese folk beliefs often blur. There are many different Daoist schools, each emphasising different sets of scriptures. As the Daoist pantheon is inclusive, Daoist temples often contain deities that have Buddhist origins. Since the 20th century, it is not unheard of to have central figures from Judaism, Christianity and Islam represented in the Daoist pantheon. Daoistisk präst utför cermoni. Kaohsiung, Taiwan. Daoist priest performing ceremony. Kaohsiung, Taiwan. © Michel Lee MUDROR ÄR HANDGESTER En mudra är en handgest med en konkret betydelse och kan ibland syfta på en speciell händelse. Mudror är vanliga i bilder som används i religioner med ursprung i Indien. De fem mudror som förekommer i den här salen är: MUDRAS ARE HAND GESTURES A mudra is a hand gesture that conveys a specific meaning and may recall a particular event. They are associated with the iconography of religions originating in India. The five mudras that are represented in this gallery are: 1. 3. 4. 5. 5. Bhumisparsha mudra Den jordberörande gesten”. När den historiska Buddha blev upplyst rörde han vid marken för att be jordgudinnan Prithvi bevittna händelsen. Bhumisparsha Mudra “Earth witness gesture”. When the Historic Buddha attained enlightenment, he touched the ground to call upon Prithvi, the Earth Goddess, to witness the event. 4. Dharmachakra mudra ”Gesten för lagens hjul”. Dharmachakra mudra är en undervisande gest. Dharma kan tolkas som ”den kosmiska ordningen”, vilken ofta kort och gott kallas för ”lagen”. Hjulet är en gestaltning av den buddhistiska läran och återfödelsens kretslopp. Denna mudra symboliserar den historiska Buddhas första predikan som upplyst. Dharmachakra Mudra “Wheel of Law gesture.” The Dharmachakra Mudra is a teaching gesture. Dharma can be interpreted as the “way of the cosmos”, which is often shortened to “law”. The wheel represents Buddhist teachings and the cycle of rebirth. This mudra recalls the first sermon by the Historical Buddha after he became enlightened. 3. Dhyana mudra ”Meditationsgesten”. Det här är en typisk meditationsgest. Den kan utföras med en eller två händer. Dhyana Mudra “Meditation gesture”. This is the typical gesture of meditation. It may be performed by either one or two hands. 1. Abhaya mudra ”Oräddhetens gest”. Denna mudra tar bort rädsla och ger skydd. Abhaya Mudra “Fearlessness gesture”. This mudra dispels fear and offers protection. 2. Varada mudra ”Generositetens gest”. Denna mudra signalerar generositet, medlidande och uppriktighet. Varada Mudra “Generosity gesture”. This mudra signifies generosity, compassion, and sincerity. 2.
Stäng
|