BANKERYDS KYRKAS KYRKOMILJÖ

2007
Bankeryds socken utgör Smålands nordligaste utpost mot Västergötland med Domneån som gräns. I öster gränsar socknen mot Vättern.
Terrängen är höglänt i väster och öster med stora skogsområden. Från norr till söder går där mellan en uppodlad dalgång, Bankerydsdalen med Lillån och Hjovägen. Kyrkbyn ligger på östra sidan av denna dal. Troligen var det först under yngre järnålder/tidig medeltid som bygden först bröts för fasta bosättningar. Detta antagande stärks av den vid tiden vanliga ändelsen -ryd i sockennamnet, belagt sedan 1315 (Bancharyud). I socknen fi nns säteriet Attarp,
strax nordost om kyrkbyn. Detta innehades under stormaktstiden och in på 1800-talet av ätten Klingspor. Från slutet av 1600-talet till slutet av 1800-talet fanns i Granhults by, sydväst om kyrkbyn, ett stort antal faktorismedjor knutna till Huskvarna gevärsfaktori.
Således fanns en protoindustri redan innan den industriella revolutionen. Med färdigställandet av järnvägen Jönköping-Falköping 1864 skapades ytterligare ett incitament till ett etablerande av industrier, dock dröjde det innan en station tillkom. 1871 startade bröderna A J och C A Gustafsson Aledals nyckelfabrik vid Domneåns fall. Denna tillverkade bl.a. gevärspipor åt Huskvarna och egna pistolmodeller. Fabriken drevs senare av två generationer Lund.
Sedan 1990 är nyckelfabriken nedlagd. 1882-1975 drevs i Aledal även en saxfabrik, startad av en bröderna Gustafsson. En annan stor industri är Bröderna Millers metallfabrik, likaså en industri med rötter i faktorismedjorna. Kring stationen nordost om kyrkbyn kom dagens tätort Bankeryd att växa fram under 1900-talets förra hälft. Därmed försköts det gamla sockencentrat. Även kring stationen i Trånghalla i sydöstra delen av socknen kom ett mindre samhälle att växa upp.
Bankeryds kyrkby ligger på en höjdrygg i Bankerydsdalen, omgiven av åkermarker. Kyrka och kyrkogård intar ett krönläge vid landsvägens östra sida, avgränsat av en lövskogsklädd svacka i norr och öster. Söder om kyrkogården står två skolbyggnader i 1 ½ plan med ljusgul locklistpanel och brutna tak med frontespiser. Den äldre är från 1870-talets slut och tillbyggt i vinkel 1907, den yngre är från 1915. På andra sidan vägen i väster är ett något ombyggt f.d. ålderdomshem från 1913, en byggnad i 1 ½ plan med brutet tak och frontespis. Fasaderna är i sen tid tilläggsisolerade och klädda med gul locklistpanel. Ett stycke åt norr ligger hembygdsgården med fl era äldre, rödfärgade timmerbyggnader. Prästgården ligger för sig själv ännu längre åt norr. Nedanför kyrkogårdens nordvästra hörn är ett bårhus omgivet av en lövhäck. Norr om kyrkogården ligger även en ekonomigård med länga från 2002 som är helt klädd med korrugerad plåt. Ingrävt i kyrkogårdsmuren fi nns ett vitputsat transformatorhus från 1950-talet med torvtäckt plantak, i senare tid tillbyggt. Sluttningen från kyrkogården ned till landsvägen är terrasserad genom en asfalterad cykelväg. Mellan denna och vägen är i linje med kyrkogårdsentrén en trappa av betongplattor med smidesräcken. Sydost om skolan är en infart till kyrkogårdens utvidgade partier. Denna är utformad som en asfalterad rondell med träd i mitten och spireahäckar mot kyrkogården. Öster om rondellen finns en asfalterad parkeringsyta i anknytning till personalbyggnad.
Kyrkan från 1865 är en eklektisk salskyrka med fullbrett kor och femsidig absid i öster, centralt placerad sakristia vid norra långsidan och torn i väster med spetsig lanternin. Ingångarna är genom tornet och mitt på södra långsidan. Fasaderna är vitputsade. Den kraftiga takgesimsen löper även runt tornet och går samman med dess framhävda portal. Kyrkans murar genombryts av kopplade rundbågsfönster i nyromansk anda. Kyrkan bär ett sadeltak med skiffrrtäckning. Torntak och lanternin är täckt med kopparplåt och kröns av ett förgyllt kors på kula.

2010
Bankeryds socken utgör Smålands nordligaste utpost mot Västergötland med Domneån som gräns. I öster gränsar socknen mot Vättern. Terrängen är höglänt i väster och öster med stora skogsområden. . Från norr till söder går där emellan en uppodlad dalgång, Bankerydsdalen med Lillån och Hjovägen. Kyrkbyn ligger på östra sidan av denna dal. Troligen var det först under yngre järnålder/tidig medeltid som bygden först bröts för fasta bosättningar. Detta antagande stärks av den vid tiden vanliga ändelsen -ryd i sockennamnet, belagt sedan 1315 (Bancharyud). . I socknen fanns säteriet Attarp, strax nordost om kyrkbyn. Detta innehades under stormaktstiden och in på 1800-talet av ätten Klingspor. Från slutet av 1600-talet till slutet av 1800-talet fanns i Granhults by, sydväst om kyrkbyn, ett stort antal faktorismedjor knutna till Huskvarna gevärsfaktori. Således fanns en protoindustri redan före den industriella revolutionen.
Med färdigställandet av järnvägen Jönköping-Falköping 1864 skapades ytterligare ett incitament till etablerande av industrier, dock dröjde det innan en station tillkom. 1871 startade bröderna A J och C A Gustafsson Aledals nyckelfabrik vid Domneåns fall. . Denna tillverkade bl.a. gevärspipor åt Huskvarna och egna pistolmodeller. Fabriken drevs senare av två generationer Lund. Sedan 1990 är nyckelfabriken nedlagd. 1882-1975 drevs i Aledal även en saxfabrik, startad av bröderna Gustafsson. En annan stor industri var Bröderna Millers metallfabrik, likaså med rötter i faktorismedjorna. Kring stationen nordost om kyrkbyn kom dagens tätort Bankeryd att växa fram under 1900-talets förra hälft. Därmed försköts det gamla sockencentrat. Även kring stationen i Trånghalla i sydöstra delen av socknen kom ett mindre samhälle att växa upp.
Bankeryds kyrkby ligger på en höjdrygg i Bankerydsdalen, omgiven av åkermarker. Kyrka och kyrkogård intar ett krönläge vid landsvägens östra sida, avgränsat av en lövskogsklädd svacka i norr och öster. . Söder om kyrkogården står två skolbyggnader i 1 ½ plan med ljusgul locklistpanel och brutna tak med frontespiser. Den äldre är från 1870-talets slut och tillbyggt i vinkel 1907, den yngre är från 1915. På andra sidan vägen i väster är ett något ombyggt f.d. ålderdomshem från 1913, en byggnad i 1 ½ plan med brutet tak och frontespis. Fasaderna är i sen tid tilläggsisolerade och klädda med gul locklistpanel. Ett stycke åt nordväst ligger hembygdsgården med flera äldre, rödfärgade timmerbyggnader. Prästgården ligger för sig själv längre åt norr. Nedanför kyrkogårdens nordvästra hörn är ett bårhus omgivet av en lövhäck. Norr om kyrkogården ligger även en ekonomigård med länga från 2002 som är helt klädd med korrugerad plåt. Ingrävt i kyrkogårdsmuren finns ett vitputsat transformatorhus från 1950-talet med torvtäckt plantak, i senare tid tillbyggt. Sluttningen från kyrkogården ned till landsvägen är terrasserad genom en asfalterad cykelväg. Mellan denna och vägen är i linje med kyrkogårdsentrén en trappa av betongplattor med smidesräcken. Sydost om skolan är en infart till kyrkogårdens utvidgade partier. Denna är utformad som en asfalterad rondell med träd i mitten och ligusterhäckar mot kyrkogården. Öster om rondellen finns en asfalterad parkeringsyta i anknytning till en personalbyggnad.
Bankeryds kyrkogård består av två tydliga tidsskikt: 1865 års kyrkogård med kyrkan i mitten och medeltida del norr därom samt 1969 års utvidgning åt öster. . Den äldre delen har symmetrisk uppbyggnad med rätvinkliga asfalterade gångar som definierar gravkvarteren, typiskt för tidiga 1900-talet. Kyrkogården omges av kallmurar och trädrader med grindparti i väster. Längs muren i väster finns en obruten linje av grusgravar liksom i sydväst ett bevarat gruskvarter. Alla med häckar kring gravarna. . Som fond på kyrkogårdens norra del står det klingsporska gravmonumentet. Gravvårdsbeståndet domineras av mellan- och efterkrigstidens låga vårdar. 1969 års utvidgning är anpassad efter terrängen och har en helt annan karaktär med friväxande träd och rumsskapande höga häckar. . Gravvårdsbeståndet utgörs av efterkrigstidens enhetliga låga vårdar liksom av urngravar. I norr och söder är drag av skogskyrkogård med bland annat en minneslund.