GIMO HERRGÅRD OCH INSPEKTORSBOSTADEN VID GIMO BRUK

Arkitekten Jean Erik Rehn fick år 1764 uppdrag att utföra ritningar till en ny herrgårdsanläggning och generalplan för Gimo bruk. I generalplanen, som var färdig tre år senare, utnyttjade Rehn flera befintliga arrangemang i bruket. Herrgården förlades till samma plats som den tidigare fogdegården, dock med en påkostad parkanläggning med bl.a. två orangeribyggnader. Den stora gårdsplanen åt söder sträckte sig fram till bruksgatan och inramades av två låga flyglar och en mur. Anläggningen avslutades på andra sidan gatan av två svängda byggnader som utgjorde en stallgård. Bruksgatan ned mot Olandsån rätades ut och inpassades i planen samt rensades från bostadsbebyggelse. I dess ena fond placerades inspektorsbostaden. Generalplanen fullföljdes i ett förenklat skick. Bruksgatan, inspektorsbostaden och herrgårdskomplexet utfördes enligt planen, dock med en lägre ambition beträffande parken. Den fortsatta utbyggnaden av bruket under senare delen av 1700-talet följde inte strikt Rehns generalplan. Planens intentioner är dock fortfarande urskiljbara i bruket. Den östra herrgårdsflygeln innehöll ursprungligen köksutrymmen, medan den västra var gästrumsflygel med sal och gästrum, av vilka två var kombinerade med förmak. Inspektorsbostaden byggdes under 1760-talet strax efter färdigställandet av herrgården. Flyglarna sammanbyggdes med huvudbyggnaden under åren 1917-19 efter ritningar av arkitekterna Sigurd Curman och Erik Fant.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1995-12-15, Dnr 221-2900-94

Arkitekten Jean Erik Rehn fick år 1764 uppdrag att utföra ritningar till en ny herrgårdsanläggning och generalplan för Gimo bruk. I generalplanen, som var färdig tre år senare, utnyttjade Rehn flera befintliga arrangemang i bruket. Herrgården förlades till samma plats som den tidigare fogdegården, dock med en påkostad parkanläggning med bl.a. två orangeribyggnader. Den stora gårdsplanen åt söder sträckte sig fram till bruksgatan och inramades av två låga flyglar och en mur. Anläggningen avslutades på andra sidan gatan av två svängda byggnader som utgjorde en stallgård. Bruksgatan ned mot Olandsån rätades ut och inpassades i planen samt rensades från bostadsbebyggelse. I dess ena fond placerades inspektorsbostaden. Generalplanen fullföljdes i ett förenklat skick. Bruksgatan, inspektorsbostaden och herrgårdskomplexet utfördes enligt planen, dock med en lägre ambition beträffande parken. Den fortsatta utbyggnaden av bruket under senare delen av 1700-talet följde inte strikt Rehns generalplan. Planens intentioner är dock fortfarande urskiljbara i bruket. Den östra herrgårdsflygeln innehöll ursprungligen köksutrymmen, medan den västra var gästrumsflygel med sal och gästrum, av vilka två var kombinerade med förmak. Inspektorsbostaden byggdes under 1760-talet strax efter färdigställandet av herrgården. Flyglarna sammanbyggdes med huvudbyggnaden under åren 1917-19 efter ritningar av arkitekterna Sigurd Curman och Erik Fant.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1995-12-15, Dnr 221-2900-94

Arkitekten Jean Erik Rehn fick år 1764 uppdrag att utföra ritningar till en ny herrgårdsanläggning och generalplan för Gimo bruk. I generalplanen, som var färdig tre år senare, utnyttjade Rehn flera befintliga arrangemang i bruket. Herrgården förlades till samma plats som den tidigare fogdegården, dock med en påkostad parkanläggning med bl.a. två orangeribyggnader. Den stora gårdsplanen åt söder sträckte sig fram till bruksgatan och inramades av två låga flyglar och en mur. Anläggningen avslutades på andra sidan gatan av två svängda byggnader som utgjorde en stallgård. Bruksgatan ned mot Olandsån rätades ut och inpassades i planen samt rensades från bostadsbebyggelse. I dess ena fond placerades inspektorsbostaden. Generalplanen fullföljdes i ett förenklat skick. Bruksgatan, inspektorsbostaden och herrgårdskomplexet utfördes enligt planen, dock med en lägre ambition beträffande parken. Den fortsatta utbyggnaden av bruket under senare delen av 1700-talet följde inte strikt Rehns generalplan. Planens intentioner är dock fortfarande urskiljbara i bruket. Den östra herrgårdsflygeln innehöll ursprungligen köksutrymmen, medan den västra var gästrumsflygel med sal och gästrum, av vilka två var kombinerade med förmak. Inspektorsbostaden byggdes under 1760-talet strax efter färdigställandet av herrgården. Flyglarna sammanbyggdes med huvudbyggnaden under åren 1917-19 efter ritningar av arkitekterna Sigurd Curman och Erik Fant.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1995-12-15, Dnr 221-2900-94

Arkitekten Jean Erik Rehn fick år 1764 uppdrag att utföra ritningar till en ny herrgårdsanläggning och generalplan för Gimo bruk. I generalplanen, som var färdig tre år senare, utnyttjade Rehn flera befintliga arrangemang i bruket. Herrgården förlades till samma plats som den tidigare fogdegården, dock med en påkostad parkanläggning med bl.a. två orangeribyggnader. Den stora gårdsplanen åt söder sträckte sig fram till bruksgatan och inramades av två låga flyglar och en mur. Anläggningen avslutades på andra sidan gatan av två svängda byggnader som utgjorde en stallgård. Bruksgatan ned mot Olandsån rätades ut och inpassades i planen samt rensades från bostadsbebyggelse. I dess ena fond placerades inspektorsbostaden. Generalplanen fullföljdes i ett förenklat skick. Bruksgatan, inspektorsbostaden och herrgårdskomplexet utfördes enligt planen, dock med en lägre ambition beträffande parken. Den fortsatta utbyggnaden av bruket under senare delen av 1700-talet följde inte strikt Rehns generalplan. Planens intentioner är dock fortfarande urskiljbara i bruket. Den östra herrgårdsflygeln innehöll ursprungligen köksutrymmen, medan den västra var gästrumsflygel med sal och gästrum, av vilka två var kombinerade med förmak. Inspektorsbostaden byggdes under 1760-talet strax efter färdigställandet av herrgården. Flyglarna sammanbyggdes med huvudbyggnaden under åren 1917-19 efter ritningar av arkitekterna Sigurd Curman och Erik Fant.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1995-12-15, Dnr 221-2900-94