Himmelsglob

Sohlbergs himmelsglob No 16. Enligt beslut av Kungl Maj:t 1942 överlämnad till SSHM.

Globklot: Klot i genomskinligt, ofärgat glas. Inre jordglob möjligtvis porslin målat med emaljfärg.
Konstruktion: Klotets inre konstruktion består av en metallaxel som fästs vid de punkter som motsvarar världspolerna. Glasklotet ska, för att kunna utmärka det skenbara horisontplanet, fyllas med en ogenomskinlig vätska. Vätskan kunde vara destillerat vatten färgat med bläck eller filtrerad lackmuslösning.
Kartbild: Graverade longituder samt latituder. Stjärnorna är målade i en vit kulör. Eklipta i vit metall.
Stativ: Svartbemålat gjutjärnsstativ med dekorationer målade i en guldig kulör. Fästen i mässing. Stativet har tre utåtsvängda ben samt en svängd arm som håller klotet.
Instrument: Ingen meridianring. På himmelsglobens rullningsaxel finns en timcirkel graverad. Tillhörande biapparat ska ursprungligen finnas, det är en axel med en jordglob i förminskad skala som kan sättas in istället för den "vanliga" B-axeln. Omkring D-axelns jordglob ska det sitta en plan skiva som kan ställas i olika lutningar mot jordaxeln.
En tillhörande instruktion finns i boken "Förberedande lärobok i Astronomi" skriven av Herman Sohlberg år 1881. Det är en lärobok i den kosmografiska delen av naturläran, där Sohlberg belyser företéelserna på himlavarvet och den Kopernikanska världsbilden genom användning av tellurium. Sohlberg använder i läroboken även sin "Himmelglob för elementarundervisningen". Himmelsgloben kunde erhållas på beställning hos firman Svanström & Co i Stockholm. Priset för globen samt emballage var för alllmänheten 118 kronor riksmynt, men för de offentliga skolorna var priset istället 98 kronor riksmynt. Nedsättningen av priset berodde på ett statsunderstöd men gällde endast för 50 st glober.

Himmelsgloberna har en plakett på stativet som visar att den är tillverkad av Öller & Co samt vilket nummer de har. Sjöhistoriska muset har i sina samlingar nummer 16 (denna) och 46. Sohlbergs himmelsglob var ett av de svenska bidragen i utställningen på den geografiska kongressen i Bern år 1891 och vann där synnerligen uppmärksamhet. Sohlbergs himmelsglob finns år 1898 med i folkskolebyråns förteckning över nytt undervisningsmaterial för folkskolorna.