dräkt, kvinnorock

Dräkt för en manchu-kvinna av gråblå sidengasväv (slinger) med broderier och banddekor. Broderiet har motiv i form av blommor (magnolia, krysantemum, pion, narcisser m.fl.) och fjärilar. Blommorna visas som kvistar eller i narcissernas fall med lök samt i kärl tillsammans med
andra blommor. Banddekor på den överlappande fliken och vid halsen i form av svarta snedskurna band (gasbindning med mönster) ytterst vid kanten, parti med blåsvart gastyg med blombroderi i flera nyanser av blått (bl. a. narcisser) och maskinvävt band (komplex mönsterväv) med fjärilar som huvuddekor. Ärmarnas insidor är nertill "fordrade" med samma svarta snedskurna band, blå broderade partier och maskinvävda band och ett broderi av narcisser. Detta arbete är utfört på vit gasvävsbotten. Vissa partier av dräktens linningar är fodrade med ett gråblått gasvävstyg med blommönstrade partier.

I höjd med ärmhålan svänger bandformerna på ett sätt som är typiskt för sena Qing-kvinnodräkter. (Se t. ex. Wilson 1986 s. 102, fig. 87, manchu-kvinnas dräkt från 1800-tal). Dräkten har de vanliga sidslitsarna och den har vida ärmar utan band. Dräkten har fyra gulmetallknappar.

Denna dräkt rymmer i sina blommotiv symboliska referenser till bl. a. olika årstider. Pionen kan ibland står för våren och krysantemen för hösten, men när magnolian som här förekommer samtidigt, står den för våren och pionen för sommaren. Narcissen kan symbolisera den första månaden på året, magnolian den andra månaden. (The Forbidden City 1990, s. 117). När magnolian odlades i Kina, var det främst två arter av den, varav den ena kallades "jadeorkidé". Samma art kan symbolisera renhet, men enligt Siggstedt 1986 s. 76 kan blomman förknippas med den femte månaden. Narcissen drivs ofta fram till nyåret och har därför blivt en nyårssymbol. Eftersom löken läggs i fat fyllt med endast vatten och småsten, har den kommit att kopplas till renhet också den. På kinesiska kallas den "vattenanden" eller "vattnets odödliga". Blomman har också kommit att symbolisera politisk lojalitet. Detta beror på att diktaren Qu Yuan begick självmord genom drunkning i förtvivlan över att regentens moral hade blivt besudlad. Qu Yuan blev en "vattenande", enligt traditionen. (Siggstedt 1986 s. 80).

Enligt auktionskatalogen nr. 139 från Bukowskis (nr. 292) är dräkten en "praktpjes."

Man skiljer mellan manchu- och han-kvinnornas klädedräkter under Qing-dynastin. Han-kinesiskorna behövde t. ex. inte följa dräktförordningarna, utan kunde fortsätta med Ming-dynastins tvådelade dräkt (kort blus och kjol, som egentligen gick tillbaka på Song-dynastins stil (960-1279); Siggstedt 1995, s. 14). Nu ersattes dock blusen med en längre jacka och Mings smala siluett, avsedd att framhäva kvinnans gracila skönhet, blev med tiden vidare och dräkten fick bl. a. större ärmar. Under andra hälften av Qing kom vad vi kallar "kineskragen" på dräkten (ibid, s. 359). Manchu-kvinnorna bar i stället en enda, hellång klänning som ofta hade s.k. hästskomanschetter. Men ibland influerade han-dräkten manchu-dräkten så att dess ärmar blev vidare, något som ogillades av regimen, som kom med påbud (ibid, s. 39). Dräkten saknar drakmönster eller de shou-tecken i rundlar som ofta hörde till den mindre formella dräkten (man skiljer melan hov/formell/ceremoniell dräkt, mindre formell dräkt där man hittar de så berömda drakdräkterna och privat/vardaglig dräkt). (PH) [[Etno]]