BREDÄNG

Stadsdelen Bredäng ligger i Stockholms kommuns sydvästra del utmed tunnelbanelinjen mot Norsborg. Utbyggnaden av Bredäng ingick som en del av Generalplan för Sätra egendom (Pl. 5009 A), fastställd 1962, som även inbegrep grannstadsdelen Sätra. Generalplanearbetet och de olika stadsplanerna utfördes av Josef Stäck vid Stockholms stads stadsbyggnadskontor. Byggnadsarbetena inleddes 1962 och stadsdelen var i huvudsak färdigbyggd 1965.

Området ligger i ett kuperat landskap där de ursprungliga höjdskillnaderna och stora delar av vegetationen bibehållits. Norrut gränsar Bredäng till ett större naturområde invid Mälaren, i väster respektive öster tar Sätra och Mälarhöjden vid. I söder sträcker sig E4:an. Bredäng delas in i en nordlig och en sydlig del av tunnelbanespåret som sträcker sig i öst-västlig riktning. Spåret och stationsperrongen, som är upphöjda med jordvall och pelare över markytan, bildar ett centralt blickfång i landskapet.

I områdets geografiska mitt, kring tunnelbanestationen, ligger Bredängs centrum. Det är placerat i nära anslutning till en höjd i öster, från vilken tunnelbanespåret kommer fram ur en tunnel. Centrumanläggningen består av två- till femvåningars bebyggelse med underjordiska lastkajer. Husen är uppförda i få material; mest rött tegel, men även koppar, trä och formgjuten betong. Hushöjd och material valdes för att så mycket som möjligt skilja ut centrumanläggningen från den omgivande skivhusbebyggelsen. I anslutning till centrumanläggningen finns kyrkan, en av områdets två skolor, daghem samt en sporthall med simhall.

Byggnadsbeståndet i Bredäng består till stora delar av vitputsade åtta-niovånings skivhus, orienterade i nord-sydlig riktning. Dessa är den mest karaktäristiska miljöskapande faktorn i Bredäng, var man än befinner sig ger skivhusen stadga och riktning åt bebyggelsen. Som förmedlare mellan dessa höga byggnader och Bredängs yttre bälte av rad- och kedjehusbebyggelse fungerar ett antal områden med två-tre våningars lamellhus, även de strikt inplacerade efter väderstrecken. Insprängt i bostadsbebyggelsen finns för övrigt ett antal mindre daghem och förskolor (förlagda antingen i separata envåningsbyggnader eller i skivhusens bottenvåning), ett vårdhem samt några idrottsanläggningar. Två arbetsplatsområden med industrier, kontor med mera finns i Bredäng, ett i nordöst och ett i sydöst. Det senare området bildar en barriär mot trafiken på E4:an. Utanför bebyggelsen finns dessutom i norr och nordväst en badplats invid Mälaren samt en campinganläggning. I norra Bredäng ligger det före detta sommarnöjet "Lyran" samt Jakobsbergs herrgård. Dessa två anläggningar inrymmer de enda byggnader i Bredäng som är uppförda före 1960-talet.

Bredäng har förtätats med bostäder vid två tillfällen, dels i norra delen där lägre bostadsbebyggelse har tillkommit i anslutning till en före detta skola, samt i den södra delen där tre punkthus samt en femvåningslänga har tillkommit.

Trafikplanen i Bredäng är trafikseparerad med matargatsslingor som omger bostadsbebyggelsen och ett väl utbyggt gångbanesystem med tunnlar under matargatorna. Mellan skivhusen är växelvis parkeringsplatser och gårdar med lekplatser anlagda. I lamellhus- och radhus/kedjehusbebyggelsen är parkeringsplatserna placerade i utkanterna medan gårdarna med lekplatser är förlagda i det inre av områdena. Gårdarna är ofta ambitiöst utformade. De bildar små parkrum med gräsmattor samt grupper av träd och buskplanteringar som bäddar in skivhusen i grönska. Här finns ofta gångstigar, parkbänkar och sittgrupper. Lekplatserna har mjukt svängda staket i järn och trä, som när man betraktar dem ovanifrån bildar olika lekfulla figurer. Gårdarna är ofta terrasserade med granitmurar.

Mellan bostadsområdena finns större sammanhängande grönytor där stora gräsmattor växlar med partier utsparad naturmark. Genom landskapet slingrar sig asfalterade gångvägar från centrum ut till bostadshusen. I norra Bredäng löper exempelvis en större sammanhängande park från väster till nordöst. Här hittar man från väster räknat en fotbollsplan, en asfalterad kälkbana på en bergsknalle, en parklek och en plaskdamm med amfiteaterliknande läktare. Till detta grönområde hör en öster om kyrkan placerad trädgårdsanläggning med en fontän, lövträd, murpartier, planteringar och plattlagda gångar. Även partiet söder om tunnelbanespåret, mellan Bredängs Allé och skivhusen i kvarteret Järnbärarorden, bildar ett storslaget parklandskap med gräsmattor och träddungar. Här hittar man dessutom en mindre rödmålad trälänga som innehåller föreningslokaler samt ett par stora grusplaner för bollspel och en lekplats. Ännu ett exempel på parklandskapet i Bredäng är gångstråket från centrum mot öster, förbi byggnaderna i kvarteren Lindkronan och Coldinuorden. Man leds här uppför sluttningen genom en trädallé i en flack dalgång, med en skogsbevuxen höjd på ena sidan, och skivhusen på den andra. Gångstråket leder upp till ytterligare en större grönyta, belägen i området mellan skivhusen i kvarteren Gröna Stugan och Coldinuorden.

I parkrummen och i nära anslutning till bebyggelsen i Bredäng finns dessutom ett rikt utbud av offentlig konst, framförallt skulpturer i brons. I norra Bredäng hittar man intill plaskdammen Egil Möller-Nielsens skulpturgrupp "Domarring", fem stycken lekfulla små djurhuvuden i brons. Inte så långt från detta, på den stora öppna gräsytan intill kvarteret Amarantern, bildar K.G. Bejermarks stora "Snäckform" i cortenstål ett blickfång. Nära skivhusen i kvarteret Par Bricole, i anslutning till den lilla trädgårdsanläggningen öster om kyrkan, ligger slutligen K.G. Lindahls skulptur i mässing, "Sex måsar".

Det finns olika karaktäristiska inslag i bebyggelsens detaljutformning. Ett exempel är de flitigt återkommande uppskjutande gavelskivorna på många av de lägre husen. Ett annat är de låga betongmurarna med smala vertikala kannelyrliknande räfflingar kring trappor, parkeringsplatser med mera.