ÖSTRA VEMMENHÖGS KYRKA

Kyrkomiljön
Östra Vemmenhög är en medeltida socken och det äldsta skriftliga belägget härstammar från 1315. Mellan byarna Västra och Östra Vemmenhög ligger tre välbevarade bronsåldershögar, Vemmenhögarna. Kyrkomiljön är fornminnesrik med ytterligare en bronsålderhög, Väpmannahögen, gränsande mot kyrkogården i nordost. Den äldre landsvägen mellan Malmö och Ystad gick tidigare genom kyrkbyn och sydöst om kyrkan finns en runsten, som troligen står på ursprunglig plats. Bronsåldershögen och runstenen ska, enligt en lokal sägen, härstamma som minnesmärken över två stupade friare till en vacker jungfru på Dybäcks slott. Godset, som ligger inom socknen, är känt sedan 1374 och beboddes från denna tid av frälsemän tillhörande bland andra ätterna Bing och Hollunger. År 1684 delades godset i samband med arvskifte. År 1822 blev det åter en enhet genom köp av grosshandlaren A B Wallis. Ägarna till Dybäck har under olika perioder haft patronatsrätt över både Östra och Västra Vemmenhögs kyrkor. Västra Vemmenhögs kyrka har varit annexkyrka till Östra Vemmenhög.

Socknen ingår naturgeografiskt i det område som tillhör Södra Skånes slättbygder. Kyrkomiljön ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården som omfattar Västra och Östra Vemmenhög, Tullstorp, Dybäck och Hörte. Karakteristiskt för området är det öppna svagt kuperade odlingslandskapet med förhistoriskt bruknings- och bosättningskontinuitet. Östra Vemmenhögs by verkar utifrån det äldre kartmaterialet varit en radby, där kyrkan var placerad i den nordöstra delen. Den nuvarande bebyggelsen runt kyrkan härstammar framför allt från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Gränsande mot kyrkogården och med grind till kyrkans västportal ligger prästgården från 1907. Den är uppförd på samma plats som en äldre prästgård. Nordväst om denna ligger arrendatorsbostaden. Söder om kyrkan och den gamla landsvägen uppfördes under 1800-talet skolbyggnader. Idag återstår flera byggnader med skolanknytning, däribland f d lärarbostäder. Vid byns sydöstra infart finns en äldre stenvalvsbro över Dybäcksån i två spann från mitten av 1800-talet bevarad sida vid sida med två yngre brokonstruktioner, från 1926 respektive 1987.

Kyrkan är belägen inom den fasta fornlämningen Östra Vemmenhögs bytomt, Östra Vemmenhög 73:1 och skyddas enligt Kulturmiljölag 2 kap

Östra Vemmenhög ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården Östra Vemmenhög-Tullstorp (M:K144) samt ingår i ett område V och Ö Vemmenhög Tullstorp Dybäck Hörte som är utvärderat som Särskilt värdefull kulturmiljö i Kulturmiljö för Skåne, framtaget av Länsstyrelsen.

Kyrkogården
Kyrkogårdens nuvarande avlånga utsträckning i söder och norr kan avläsas på 1700-talets kartmaterial. I samband med den omfattande renoveringen av kyrkan 18601861 ombyggdes en äldre mur och en ny del anlades runt kyrkogården, som rappades och vitkalkades. Murens krön är idag täckt av naturstensplattor. Kyrkogården har omgärdats av en trädkrans med lindar och hästkastanj, där tjugo lindar kvarstår längs den östra muren. Området öster om de nuvarande ekonomibyggnaderna tillhörde tidigare skoljorden. Där anlades 1994 en större minneslund.

Huvudentrén till kyrkan och kyrkogården är via en gjutjärnsgrind i söder. Grindar finns även från prästgården, mitt för kyrkans västportal, och vid bronsåldershögen, Väpmannagraven, i kyrkogårdsmurens nordöstliga hörn.

Kyrkogårdens grusade gångar är förlagda i nord-sydlig riktning och kvarteren är omgärdade av låga buxbomshäckar. Gravvårdar med titeln lantbrukare dominerar, vilket visar på att jordbruk dominerat som näring i socknen. Utmärkande för kyrkogården är den påkostade gravplatsen för släkten Wallis på Dybäcks slott. Den utgörs av en mönstermurad halvcirkelformad tegelmur som kröns av en rundbågefris. Den avgränsades tidigare av ett gjutjärnsstaket mot väster. Gravvårdarna har titlar såsom godsägare, ryttarmästare, greve och grevinna.

Byggnader på kyrkogården
Väster om minneslunden ligger ett äldre bårhus och en ekonomibyggnad som tidigare var kolbod och stall. Stallbyggnaden, ska enligt uppgift vara uppförd 1892. Båda byggnaderna har idag ett likartat fasadutförande med spritputsade fasader avfärgade i vitt och med dekorativt utformade gavelfält.
Regionmuseet Kristianstad upprättade 2016 en vård och underhållsplan för Östra Vemmenhögs kyrkogård, i vilken finns en noggrann beskrivning och historik över kyrkogården.

Källor och litteratur
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet.

Dahlberg, M (red.) Skåne landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna, kulturarv och
bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet 2015.

Dahlberg, M. Franzén, K. (red) Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2008.

Göransson, Anna Maria, Jacob Kremberg och Lundaskolan, Hässleholm 1977.

Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt
värdefulla kulturmiljöer i Skåne.

Malmström, Krister. Kyrkornas arkitekter. Förteckning över kyrkoarkitekter verksamma inom
Svenska kyrkan 18601930. Raä 1991.

Planting-Gyllenbåga, G.H.W, Svenska gods och gårdar, Sthlm 1923.

Sundnér, Barbro. Forskningsdatabas för Medeltida kyrkor i Skåne. Svensk Nationell Databas.
(opubl.)

Underhållsplan för Östra Vemmenhögs kyrka, Restaurator, Malmö 2009-09-02

Vård- och underhållsplan för Östra Vemmenhögs kyrkogård, Regionmuseet Kristianstad,
rapport 2016:28.

Lantmäteriet - Historiska kartor

Riksantikvarieämbetet Fornsök, Kulturmiljöbild, Riksintressen för kulturmiljövården.

Riksarkivet - Brandförsäkringsverket