| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västmanland, Kommun: Hallstahammar |
| Titel <itemTitle> |
BERGS KYRKA |
| Beskrivning Inventeringsår (2014) <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Bergs socken i södra Västmanland består av öppen odlingsbygd i söder och mer skogbevuxna trakter i norr. Jordbruk har varit den historiska huvudnäringen. Kyrkplatsen ligger på en platå i ett bördigt s...
Visa hela
Bergs socken i södra Västmanland består av öppen odlingsbygd i söder och mer skogbevuxna trakter i norr. Jordbruk har varit den historiska huvudnäringen. Kyrkplatsen ligger på en platå i ett bördigt slättlandskap. Några högar och runda stensättningar visar att platsen varit bebyggd sedan järnåldern. En slingrande väg passerar kyrkan med omgivande kyrkogårdsmur, tiondebod och bårhus, samt prästgården från 1880-talet på andra sidan. Den före detta kyrkskolan ligger vid ett vägkors ett kort stycke norrut. Kyrkogården ligger bergnära, i terräng som sluttar mot öster. Omgivande mur är ojämn, bitvis hög och bitvis låg, till en mindre del nerrasad - ett minne från tiden då socknens olika rotar skötte varsitt avsnitt av muren. Stigluckor fanns fram till 1800-talets första hälft, då de ersattes med dagens grindöppningar. Grusgångar passerar över området som annars är nästan helt gräsbevuxet. Strax utanför kyrkogården i sydväst finns bårhuset med spritputsade fasader och spåntak, byggt 1949 efter ritningar av arkitekt Bernhard Schill. På kyrkogården finns också en klockstapel.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Bergs socken i södra Västmanland består av öppen odlingsbygd i söder och mer skogbevuxna trakter i norr. Jordbruk har varit den historiska huvudnäringen. Kyrkplatsen ligger på en platå i ett bördigt s...
Visa hela
Bergs socken i södra Västmanland består av öppen odlingsbygd i söder och mer skogbevuxna trakter i norr. Jordbruk har varit den historiska huvudnäringen. Kyrkplatsen ligger på en platå i ett bördigt slättlandskap. Några högar och runda stensättningar visar att platsen varit bebyggd sedan järnåldern. En slingrande väg passerar kyrkan med omgivande kyrkogårdsmur, tiondebod och bårhus, samt prästgården från 1880-talet på andra sidan. Den före detta kyrkskolan ligger vid ett vägkors ett kort stycke norrut. Kyrkogården ligger bergnära, i terräng som sluttar mot öster. Omgivande mur är ojämn, bitvis hög och bitvis låg, till en mindre del nerrasad - ett minne från tiden då socknens olika rotar skötte varsitt avsnitt av muren. Stigluckor fanns fram till 1800-talets första hälft, då de ersattes med dagens grindöppningar. Grusgångar passerar över området som annars är nästan helt gräsbevuxet. Strax utanför kyrkogården i sydväst finns bårhuset med spritputsade fasader och spåntak, byggt 1949 efter ritningar av arkitekt Bernhard Schill. På kyrkogården finns också en klockstapel.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Kyrkogården ligger bergnära, i terräng som sluttar mot öster. Omgivande mur är ojämn, bitvis hög och bitvis låg, till en mindre del nerrasad - ett minne från tiden då socknens olika rotar skötte varsi...
Visa hela
Kyrkogården ligger bergnära, i terräng som sluttar mot öster. Omgivande mur är ojämn, bitvis hög och bitvis låg, till en mindre del nerrasad - ett minne från tiden då socknens olika rotar skötte varsitt avsnitt av muren. Stigluckor fanns fram till 1800-talets första hälft, då de ersattes med dagens grindöppningar. Grusgångar passerar över området som annars är nästan helt gräsbevuxet. Strax utanför kyrkogården i sydväst finns bårhuset med spritputsade fasader och spåntak, byggt 1949 efter ritningar av arkitekt Bernhard Schill. På kyrkogården finns Kyrkan från ca 1300-talet samt en klockstapel.
Sannolikt tillhör Bergs kyrka den grupp av mellansvenska gråstenskyrkor som uppfördes omkring 1300. För mer ingående historik kring kyrkan se byggnad/kyrkan samt bifogad PDF med händelse lista och årtal. Källor och litteratur Bergs församlingsarkiv (BF) och Hallstahammars kyrkliga samfällighets arkiv (HKS):
BF: O I A; 1, Handlingar angående kyrkans ombyggnader 1912-13 och 1951
HKS: F1: A6, Handlingar angående inre restaureringen 1994 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Prästgårdsinventeringen 1992
Dokumentation av inre restaureringen 1994 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 5a, Memorial den 19/11 1755
Västerås domkapitel E IV a; 5b, inventering den 28/12 1812
Västerås domkapitel E IV b; 8 inventarium 1851
Västerås domkapitel E IV b; 8, inventarium vid specialvisitation den 24/10 1858
Västerås domkapitel E IV b; 8, inventarium upprättat vid prostvisitation 26/7 1869
Västerås domkapitel E IV b; 8, inventarium upprättat vid visitation 15-16/5 1915
Västerås domkapitel F III a; 3, visitation 1626
Västerås domkapitel F III a; 19 inventarium 29/6 1737
Västerås domkapitel F III a; 38, inventarium 15-16/9 1894 Litteratur
Arvidsson, Ebbe: Stiftskrönika/Julbok för Västerås stift 1951 Västerås stiftsråd 1951, s 195-224/
Berggren, Bonzo: Bergs kyrka/Kyrkorna i Västmanlands län, Utgiven av Västmanlands nyheter Västerås 1982, s 127-130/
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering
/Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952 Övriga tryckta källor
Artiklar om yttre renoveringen 1978, införda i Västmanlands folkblad 1978-09-15 och
Västmanlands läns tidning 1978-06-01 och 1978-09-09
Bergs kyrka, artikel av signaturen B-m, införd i Västmanlands läns tidnings julnummer 1906
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2014) <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Bergs socken i södra Västmanland består av öppen odlingsbygd i söder och mer skogbevuxna trakter i norr. Jordbruk har varit den historiska huvudnäringen. Kyrkplatsen ligger på en platå i ett bördigt s...
Visa hela
Bergs socken i södra Västmanland består av öppen odlingsbygd i söder och mer skogbevuxna trakter i norr. Jordbruk har varit den historiska huvudnäringen. Kyrkplatsen ligger på en platå i ett bördigt slättlandskap. Några högar och runda stensättningar visar att platsen varit bebyggd sedan järnåldern. En slingrande väg passerar kyrkan med omgivande kyrkogårdsmur, tiondebod och bårhus, samt prästgården från 1880-talet på andra sidan. Den före detta kyrkskolan ligger vid ett vägkors ett kort stycke norrut. Kyrkogården ligger bergnära, i terräng som sluttar mot öster. Omgivande mur är ojämn, bitvis hög och bitvis låg, till en mindre del nerrasad - ett minne från tiden då socknens olika rotar skötte varsitt avsnitt av muren. Stigluckor fanns fram till 1800-talets första hälft, då de ersattes med dagens grindöppningar. Grusgångar passerar över området som annars är nästan helt gräsbevuxet. Strax utanför kyrkogården i sydväst finns bårhuset med spritputsade fasader och spåntak, byggt 1949 efter ritningar av arkitekt Bernhard Schill. På kyrkogården finns också en klockstapel.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Kyrkogården ligger bergnära, i terräng som sluttar mot öster. Omgivande mur är ojämn, bitvis hög och bitvis låg, till en mindre del nerrasad - ett minne från tiden då socknens olika rotar skötte varsi...
Visa hela
Kyrkogården ligger bergnära, i terräng som sluttar mot öster. Omgivande mur är ojämn, bitvis hög och bitvis låg, till en mindre del nerrasad - ett minne från tiden då socknens olika rotar skötte varsitt avsnitt av muren. Stigluckor fanns fram till 1800-talets första hälft, då de ersattes med dagens grindöppningar. Grusgångar passerar över området som annars är nästan helt gräsbevuxet. Strax utanför kyrkogården i sydväst finns bårhuset med spritputsade fasader och spåntak, byggt 1949 efter ritningar av arkitekt Bernhard Schill. På kyrkogården finns Kyrkan från ca 1300-talet samt en klockstapel.
Sannolikt tillhör Bergs kyrka den grupp av mellansvenska gråstenskyrkor som uppfördes omkring 1300. För mer ingående historik kring kyrkan se byggnad/kyrkan samt bifogad PDF med händelse lista och årtal. Källor och litteratur Bergs församlingsarkiv (BF) och Hallstahammars kyrkliga samfällighets arkiv (HKS):
BF: O I A; 1, Handlingar angående kyrkans ombyggnader 1912-13 och 1951
HKS: F1: A6, Handlingar angående inre restaureringen 1994 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Prästgårdsinventeringen 1992
Dokumentation av inre restaureringen 1994 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 5a, Memorial den 19/11 1755
Västerås domkapitel E IV a; 5b, inventering den 28/12 1812
Västerås domkapitel E IV b; 8 inventarium 1851
Västerås domkapitel E IV b; 8, inventarium vid specialvisitation den 24/10 1858
Västerås domkapitel E IV b; 8, inventarium upprättat vid prostvisitation 26/7 1869
Västerås domkapitel E IV b; 8, inventarium upprättat vid visitation 15-16/5 1915
Västerås domkapitel F III a; 3, visitation 1626
Västerås domkapitel F III a; 19 inventarium 29/6 1737
Västerås domkapitel F III a; 38, inventarium 15-16/9 1894 Litteratur
Arvidsson, Ebbe: Stiftskrönika/Julbok för Västerås stift 1951 Västerås stiftsråd 1951, s 195-224/
Berggren, Bonzo: Bergs kyrka/Kyrkorna i Västmanlands län, Utgiven av Västmanlands nyheter Västerås 1982, s 127-130/
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering
/Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952 Övriga tryckta källor
Artiklar om yttre renoveringen 1978, införda i Västmanlands folkblad 1978-09-15 och
Västmanlands läns tidning 1978-06-01 och 1978-09-09
Bergs kyrka, artikel av signaturen B-m, införd i Västmanlands läns tidnings julnummer 1906
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Kyrkogården ligger bergnära, i terräng som sluttar mot öster. Omgivande mur är ojämn, bitvis hög och bitvis låg, till en mindre del nerrasad - ett minne från tiden då socknens olika rotar skötte varsi...
Visa hela
Kyrkogården ligger bergnära, i terräng som sluttar mot öster. Omgivande mur är ojämn, bitvis hög och bitvis låg, till en mindre del nerrasad - ett minne från tiden då socknens olika rotar skötte varsitt avsnitt av muren. Stigluckor fanns fram till 1800-talets första hälft, då de ersattes med dagens grindöppningar. Grusgångar passerar över området som annars är nästan helt gräsbevuxet. Strax utanför kyrkogården i sydväst finns bårhuset med spritputsade fasader och spåntak, byggt 1949 efter ritningar av arkitekt Bernhard Schill. På kyrkogården finns Kyrkan från ca 1300-talet samt en klockstapel.
Sannolikt tillhör Bergs kyrka den grupp av mellansvenska gråstenskyrkor som uppfördes omkring 1300. För mer ingående historik kring kyrkan se byggnad/kyrkan samt bifogad PDF med händelse lista och årtal. Källor och litteratur Bergs församlingsarkiv (BF) och Hallstahammars kyrkliga samfällighets arkiv (HKS):
BF: O I A; 1, Handlingar angående kyrkans ombyggnader 1912-13 och 1951
HKS: F1: A6, Handlingar angående inre restaureringen 1994 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Prästgårdsinventeringen 1992
Dokumentation av inre restaureringen 1994 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 5a, Memorial den 19/11 1755
Västerås domkapitel E IV a; 5b, inventering den 28/12 1812
Västerås domkapitel E IV b; 8 inventarium 1851
Västerås domkapitel E IV b; 8, inventarium vid specialvisitation den 24/10 1858
Västerås domkapitel E IV b; 8, inventarium upprättat vid prostvisitation 26/7 1869
Västerås domkapitel E IV b; 8, inventarium upprättat vid visitation 15-16/5 1915
Västerås domkapitel F III a; 3, visitation 1626
Västerås domkapitel F III a; 19 inventarium 29/6 1737
Västerås domkapitel F III a; 38, inventarium 15-16/9 1894 Litteratur
Arvidsson, Ebbe: Stiftskrönika/Julbok för Västerås stift 1951 Västerås stiftsråd 1951, s 195-224/
Berggren, Bonzo: Bergs kyrka/Kyrkorna i Västmanlands län, Utgiven av Västmanlands nyheter Västerås 1982, s 127-130/
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering
/Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952 Övriga tryckta källor
Artiklar om yttre renoveringen 1978, införda i Västmanlands folkblad 1978-09-15 och
Västmanlands läns tidning 1978-06-01 och 1978-09-09
Bergs kyrka, artikel av signaturen B-m, införd i Västmanlands läns tidnings julnummer 1906
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Producerades i Hallstahammar, Västmanland.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Kyrkan uppfördes och omfattade då ett långhus med kor under samma sadeltak. Östra gaveln pryddes med tegelorneringar och hade ett trekopplat fönster
Dopfunten är sannolikt samtida med kyrkan, en så kallad musselfunt eller paradisfunt, tillverkad av gotländsk kalksten.
Källor:
Berggren, s 127
E IV a: 8a, visitation 1750 1300-01-01 - .
-
Kyrkan uppfördes och omfattade då ett långhus med kor under samma sadeltak. Östra gaveln pryddes med tegelorneringar och hade ett trekopplat fönster
Dopfunten är sannolikt samtida med kyrkan, en så kallad musselfunt eller paradisfunt, tillverkad av gotländsk kalksten.
Källor:
Berggren, s 127
E IV a: 8a, visitation 1750 1300-01-01 - .
-
Kyrkan uppfördes och omfattade då ett långhus med kor under samma sadeltak. Östra gaveln pryddes med tegelorneringar och hade ett trekopplat fönster
Dopfunten är sannolikt samtida med kyrkan, en så kallad musselfunt eller paradisfunt, tillverkad av gotländsk kalksten.
Källor:
Berggren, s 127
E IV a: 8a, visitation 1750 1300-01-01 - .
-
Vid visitation den 28/12 1812 konstaterades att kyrkogårdsmurens västra stiglucka tagits bort och ersatts med blåmålade grindar mellan stenstolpar.
Källa: VS: E IV a; 5b inventering 1812 1812-01-01 - .
-
Vid visitation den 28/12 1812 konstaterades att kyrkogårdsmurens västra stiglucka tagits bort och ersatts med blåmålade grindar mellan stenstolpar.
Källa: VS: E IV a; 5b inventering 1812 1812-01-01 - .
-
Vid visitation den 28/12 1812 konstaterades att kyrkogårdsmurens västra stiglucka tagits bort och ersatts med blåmålade grindar mellan stenstolpar.
Källa: VS: E IV a; 5b inventering 1812 1812-01-01 - .
-
Östra sidans stiglucka revs och ersattes med en grindöppning
Källa:
VS: E IV b; 8, Inventering 1851 1843-01-01 - .
-
Östra sidans stiglucka revs och ersattes med en grindöppning
Källa:
VS: E IV b; 8, Inventering 1851 1843-01-01 - .
-
Östra sidans stiglucka revs och ersattes med en grindöppning
Källa:
VS: E IV b; 8, Inventering 1851 1843-01-01 - .
-
Bårhus/gravkapell byggdes söder om kyrkan. Fasaderna putsades och vitkalkades och taket täcktes med spjälkade spån. Inne lades tegelgolv och ett altare med kors av sandblästrad ek byggdes.
Arkitekt Bernhard Schill
Källa:
VLT 1949-09-14 1949-01-01 - av Bernhard Schill.
-
Bårhus/gravkapell byggdes söder om kyrkan. Fasaderna putsades och vitkalkades och taket täcktes med spjälkade spån. Inne lades tegelgolv och ett altare med kors av sandblästrad ek byggdes.
Arkitekt Bernhard Schill
Källa:
VLT 1949-09-14 1949-01-01 - av Bernhard Schill.
-
Bårhus/gravkapell byggdes söder om kyrkan. Fasaderna putsades och vitkalkades och taket täcktes med spjälkade spån. Inne lades tegelgolv och ett altare med kors av sandblästrad ek byggdes.
Arkitekt Bernhard Schill
Källa:
VLT 1949-09-14 1949-01-01 - av Bernhard Schill.
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
|
| Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
|
| Lagskydd <itemSpecification> |
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
