figur, skulptur

Uddiyâna Kurukullâ, tib. lha mo rig byed ma el. ku ru ku le.

Pekingkatalogen: Kurukullâ

Kropp: Röd hudfärg med fyra armar, två ben, ett huvud med brunt bakåtliggande hår krönt av en gyllene vajra. Hennes uppsyn är halvt vredgad med ett tredje vertikalt öga i pannan. Gudinnan är klädd som en dharmapâla och bär en skallkrona på huvudet, tredubbla halsband med bröstsmycke samt på magen ett cakra-smycke och en tigerfäll över höfterna.
Mudrâ och attribut: I sekundära vänster hand en pâsha (fångstslinga), i primära vänster hand en câpa (pilbåge), i sekundära höger hand en shara (pil) och i primära höger hand ytterligare en pâsha - samtliga attribut av blommor.
sana: Dansande med vänster fot stående på demonen Râhu, höger fot uppdragen i ¿pil-båge-ställningen¿, skr. ardhaparyankâsana/câpasthâna/eka- samapâda. Figurens bas utformad som en liksidig triangel i en bergsformation i vilken ryms ett hav av blod med stiliserade och profilerade vågor.
Senare förlust: Tigerfällens högertass på figurens rygg.
Atypiskt: Vanligen avbildas gudinnan i färd med att avskjuta en pil, så ej här.

Försluten med träplatta, ej fylld.

Ålder och tillverkningsort: ca. 1900, Mongoliet möjligen ateljé i Peking för mongolisk marknad.

Material: Driven målad koppar besatt med turkoser och koraller.

Kurukullâ, i texterna beskriven som en sextonårig jungfru, är en tantrisk form av ¿Den röda Târâ¿ och en emanation av buddhan Amitâbha. Hon förekommer i flera olika former både med två, fyra, sex eller åtta armar. Som sexarmad bär hon de fem Dhyâni-buddhorna i sin krona. Som tvåarmad kallas hon Shukla Kurukullâ. Som fyrarmad kallas hon Târodbhava, Hevajrakrama, Kalpokta eller Uddiyâna Kurukullâ.
Som rikedomsgudinna hör hon till guden Kuberas el. Vaishravanas följe. Hennes hemvist är bergsgrottor där hon också mottar sina offer. Enligt traditionen var det med hennes hjälp som den förste Dalai Laman förvärvade sina rikedomar. Den sjätte Dalai Lama, känd för sina kärleksdikter, hade henne som initiationsgudinna. Hon vördas också som kärlekens gudinna, och åkallas särskilt av olyckliga älskande. Med hennes hjälp når man framgång i den tantriska Vashîkarana-riten, med vilken män såväl som kvinnor, ministrar såväl som kungar kan trollbindas. Detta sker genom upprepande av hennes mantra Om Kurukulle Hûm Hrîh Svâhâ. Hon uppvisar likheter med den hinduiske guden Kâmadeva som med sin pil, båge och fångstredskap av blommor anses ha makt att trollbinda både män och kvinnor och ingjuta kärlek i deras hjärtan.
Tillnamnet Uddiyâna/Udyâna/Orgyan, sannolikt avseende Swat-dalen i nuva-rande Pakistan, anspelar på en från området stammande sâdhana (helig text) ägnad henne.

Gudinnans uppdragna ben, pilen, symboliserar den andliga metoden, medan benet hon står på, bågen, representerar den andliga insikten.

Publicerad:
Pal, P. 1969, s. 153, bild s 197.

Litteratur:
Lavizzari-Raeuber, A.1989 (1984), s 198.
Grünwedel, A. 1900, s 154 ff.
Olschak, B. 1972, s 60.
Chandra, L. 1988, bild nr. 520, nr. 970.
Essen, G-W, Thingo, T.T. 1989, Die Götter des Himalaya, s 100.
Bunce. F.W. 1994, I s 283, 563.
De Mallmann, M-Th., Introduction a l'iconographie du Tântrisme bouddhique, 1986,Paris 1986, Libraire d´Amérique et d´Orient, Adrien Maisonneuve, J. Maisonneuve, succ., s 228
Bhattacharyya, B. 1958, s. 147.