SKEBY KYRKA

SKEBY KYRKA - Skeby kyrka uppfördes vid 1100-talets mitt. Den bestod av rektangulärt långhus, smalare och lägre rektangulärt kor och bred absid. Kyrkan var välvd. Den ursprungliga planen och de medeltida murarna är till stor del bevarade. Från medeltiden är även bevarat en dopfunt, ett krucifix, en madonna och en Sankt Mikaelskulptur, som alla förvaras på Västergötlands museum. Troligen uppfördes tornet under senmedeltid (1400-1549). Tornet hade tidigare sadeltak med öppen klockställning ridande över nocken. Nuvarande vapenhus är av okänd ålder, troligen byggt 1738, men har föregåtts av en annat vapenhus. Detta finns avbildat i Peringskiölds Momenta 1671. Läktaren byggdes troligen 1701 och dekorerades 1730. 1796 förhöjdes koret (gustavianskt) till långhusets höjd så att kor och långhus fick gemensamt yttertak. Tornet försågs med en utvändig, kraftig tandsnittsförsedd gesims. Invändigt revs valven, bortsett från absidvalvet, och triumfbågen avlägsnades. Koret och långhuset fick gemensamt innertak med en kraftig hålkälsfris samt en ännu bevarad altarpredikstol.
Nuvarande tornöverbyggnad med huv uppfördes 1828, enligt ritningar av överintendentämbetet. En madonna från 1200-talet och ytterligare föremål från medeltiden såldes 1871 till Västergötlands Museum, Skara. 1875 fick kyrkan nya nummertavlor samt bänkinredning i ekimitation. En orgel från Härngren och co byggdes för kyrkan 1894. Vid en renovering 1901 övermålades läktarbröstet och nya läktarpelare byggdes. Nuvarande skiffertak lades på 1905.
I samband med Axel Forsséns renovering 1927 - 1929 omputsades fasaderna. Vapenhuset i söder inreddes istället till sakristia och porten i väster öppnades och försågs med ny dörr, ritad av Forssén. En stenhäll som tidigare tjänstgjort som trappsteg omdanades till stenbord och placerades i sakristian, som samtidigt fick skåpsinredning. Kyrkorummet fick ny bänkinredning med gustavianska förebilder och ett korskrank avlägsnades. KJR Johansson konserverade nu påträffade spår av kalkmålningar och korväggen, som tidigare klätts med väv, befriades från denna. Samtidigt framtogs läktarbröstets övermålning. Kyrkorummet målades. Kalkstensgolvet omlades på grund av svampväxt. Elvärme, enligt förslag av S Lidén, Skara, installerades troligen 1951. Axel Forssén gjorde 1957 ett nytt förslag till renovering, vilket även godkändes. Forssén avled i januari 1960, ca ett år innan arbetena slutfördes. Forssén ville försöka ge den huvudsakligen gustavianska interiören en mer medeltida karaktär. Han planerade att till kyrkan återbörda tre medeltida träskulpturer, men detta kom aldrig till utförande. Däremot flyttades en predikstol i barock, från museet till kyrkan 1961. Predikstolen kompletterades med podium och trappa, ritade av Axel Forssén, samt konserverades (lagning och färgrenovering) av Olle Hellström, Skara. Forssén hade även önskat sänka kortaket, enligt äldre förebilder, men detta förslag kom aldrig till utförande. Golvet kompletterades. Nytt trägolv lades under bänkarna och läktartrapporna ombyggdes. Nya fönster insattes.
Utvändigt genomfördes underhåll i form av målning och omläggning av tornets plåttak samt nya stuprör- och rännor.
Sanering av skadeinsekter utfördes av Anticimex 1970. Bo Einarssons förslag till uppförande av redskapsbod godkändes 1973. 1977 ansöktes och godkändes förslag till inre renovering av sakristian. I programmet ingick isolering, ommålning och omputsning. Stenbordet återfick sin tidigare funktion som trappsten. 1977 ombyggdes och utökades orgeln genom Smedmans orgelbyggeri, Lidköping.
En projektering för renovering genomfördes 1983. Fuktproblem , relaterade till korets och absidens ovanligt breda och höga sockel, konstaterades. Putsen lagades och knackades delvis ned före omputsning. Torn, fönster, dörrar ommålades och plåtarbeten utfördes. Nya Helge Gustavsson AB var entreprenörer.
1994 installerades strålvärme i bänkarna samt oljefyllda element.

SKEBY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, något smalare men lika högt kor i öster, lägre och smalare absid öster om koret, vapenhus (idag använt som sakristia) söder om långhuset samt ett stort torn från 1600-talet i väster, obetydligt smalare än långhuset. Över tornet är en liten fyrsidig trälanternin. Koret är rakt avslutat, medan absiden är rundad. Kyrkans exteriör domineras, trots förändringar under 1700-tal och 1800-tal av romanik.
FASAD - Kyrkan är uppförd i skalmursteknik med den yttre muren av sandstenskvadrar. Tornet är av natursten i ojämna skift. Fasaden är spritputsad och vitmålad. Över vapenhusets sydport sitter ett solur. Under tornets takfot är en bred trägesims av vita, smala, vertikala bräder. Gesimsen från 1790-talet, avslutas mot taket med en tandsnittsfris. Under absidens takfot är remstycket synligt i form av en vitmålad bjälke. Lanterninens panel är klädd med smala vertikala, vitmålade brädor.
Tornet saknar sockel. Vapenhuset har en hög, skråkantad sockel av sammanfogade oputsade sandstenskvadrar. Långhuset och koret har i söder en ca 10 cm hög "sockel" av delvis utskjutande ojämna stenar. I norr har koret och östra långhuspartiet en något högre naturstenssockel med hylla. Absiden har en sockel murad av kvadersten i tre avsatser.
Utmed nordfasaden, mellan kor och långhus, står ett stenkorsfragment.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets västfasad. Den består av en rektangulär, fiskbensmönstrad vit pardörr, troligen från1929. Porten omges av en rektangulär omfattning av smala oputsade sandstenskvadrar. Den är placerad i liv med fasaden. Framför porten ligger en kalksten, som 1829 - 1977 användes som altarskiva i sakristian.
Vapenhuset har mot väster en invändigt igensatt port. Den rektangulära och vitmålade dörren, placerad i liv med fasaden, är klädd med horisontella bräder. Dörren är troligen från 1800-talet. Mot söder har vapenhuset en rektangulär dörr, klädd med breda gråmålade bräder. Överst bildar bräderna ett fiskbensmönster och de nedre ca 60 centimetrarna är de horisontella. Dörren har ålderdomligt lås, men är i övrigt troligen från 1929. Den är placerad i en grund nisch och försedd med omfattning av smala oputsade sandstenskvadrar. I nischen är en stentröskel. Ca 30 cm ovanför porten är ett grunt, putsat, vitmålat tak klätt med kopparplåt.
FÖNSTER - Långhuset har i söder ett fönster och i norr två stycken, medan koret har ett sydfönster. Dessa är gråmålade och rektangulära med korspost. De två nedre lufterna är genom träspröjs uppdelade i åtta rutor och de övre i fyra rutor. Fönstren är placerade i grunda, segmentbågade nischer. De är försedda med solbänkar av kalksten, klädda med kopparplåt. Omedelbart över västporten i tornet finns ett likadant fönster. I korets gavelröste finns ett litet gråmålat, rektangulärt vindsfönster, indelat i nio rutor. Fönstret har solbänk i form av en kopparklädd kalksten.
Vapenhuset har mot öster ett rektangulärt grått fönster i en segmentbågad nisch. Det är indelat i fyra rutor. Fönstret är placerat i en grund segmentbågad nisch och har fönsterbleck av kopparplåt. På absidens sydfasad finns ett likadant fönster. Tornet har på varje sida en rektangulär ljudglugg med grå luckor och spetsvinklad träomfattning i samma färg.
TAK - Kyrkan har skiffertäckt sadeltak, vilket är valmat över koret. Skifferplattorna pålades 1905. Korets gavelröste kröns av en träspira med flöjel. I flöjeln står årtalet 1796. Absiden har pyramidtak, täckt av kopparplåt. Tornet täcks en flack huv från 1829, täckt av kopparplåt. Lanterninens flacka huv är i mitten uppdragen och kröns av ett kopparkors. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt.

SKEBY KYRKA - Skeby kyrka består invändigt av ett kort och förhållandevis brett långhus, ett lågt, något smalare torn i väster, sakristia (före detta vapenhus) söder om långhuset, i öster något smalare kor i samma höjd som långhuset, samt öster om koret av en lägre och smalare rundad absid. En vid, rundbågad öppning skiljer kor från absid. Korets bottenvåning ingår i kyrkorummet. Kyrkans interiör präglas huvudsakligen av 1700-talet.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom bred mittgång och tvärgång i söder. Förutom porten i väster finns en dörr till sakristian på södra sidan. Över kyrkorummets västra del, det vill säga tornets bottenvåning samt ca 50 cm av det egentliga långhuset, finns en läktare. Läktaren ansluter dock inte direkt till västväggen, utan slutar en dryg meter från denna. Bänkar saknas i öster ca en meter närmast koret. I väster slutar bänkarna ca en meter från gavelmuren. På västväggen sitter, norr om porten, ett grått elskåp med släta dörrar. På motsvarande plats på sydsidan är en kalkstenstrappa med fyra steg samt viloplan. Från viloplanet leder en rak trätrappa västerut och upp på läktaren. Den mörkt träfärgade trappan har inbyggda steg, täckta av brungrå heltäckningsmatta. Den sydvästligaste bänken har avkortats mot ytterväggen för att bereda plats till trappan. Mellan denna och den näst västligaste bänken har lagts en träskiva. Skivan tjänstgör som bokbord och utrymmet under som bokförråd.
GOLV - Golvet utgörs av rektangulära kalkstenar. I gångarna är flera gravhällar inmurade i golvet. Dessa är från 1600- och 1700-talet. I mittgången ligger en gråbrun gångmatta, som ibland tillfälligtvis tas bort på grund av fuktproblem. Bänkarna är placerade på ett ca 10 cm högt undergolv av smala lackade bräder. Undergolvet har gråmålad sarg.
VÄGG - De ojämna väggarna är putsade och målade i vitt. På sydväggen finns några små oputsade ytor med fragment av äldre målningar, gjorda av Gullik Gulliksson år 1641. Utmed bänkarna är en bröstpanel av trä - se "Bänkar". På nordväggen, mellan två fönster, hänger en oval trätavla med ett skulpterat och bemålat krucifix från 1700-talet. Tavlan omges av en brunådrad ram. Väggarna avslutas upptill med en fyrsidig taklist, vitmålad på undersidan och röd på utsidan.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Västporten består av dubbeldörrar, troligen från 1960-talet. Innerdörren såväl som ytterdörren utgörs av mörkt gråmålade pardörrar. Varje dörrblad pryds av två vertikala speglar och häremellan en smal horisontell spegel. Speglarna är marmorerade i blått och grönt på ljust grågul botten samt omges av röda bårder. Dörrarna är placerade i en djup, utåt konande rumshög putsad och vitmålad smyg/nisch. Över porten är, i samma rektangulära nisch/smyg, ett fönster. En kraftig horisontell kalkstensskiva är inmurad mellan port och fönster. Se även fönster.
Till sakristian i söder leder en grågul enkeldörr med tre speglar, marmorerade i blått och grönt. Dörren är placerad i en djup, segmentbågad, putsad och vitmålad nisch. Låset, från 1800-talets mitt har kompletteras med enkla järnhandtag.
FÖNSTER - Långhuset har i norr två och i söder ett större, rektangulärt fönster. De vitmålade fönstren har korspost. Varje luft, i såväl inner som ytterbågar, indelas genom spröjsar i vardera sex mindre rutor. Fönsterbågarna är från 1962. Fönstren är placerade i djupa, segmentbågiga utåt konande smygar, putsade och vitmålade med lutande fönsterbänkar. Över västporten är ett likadant fönster
TAK - Innertaket från 1790-talet är ett spegelvälvt trätak av gråvita, längsgående breda brädor av olika bredd. Mittspegeln inramas av en profilerad trälist i samma färg. Listen följer takets form och vinklas ut genom två tvärgående lister där det egentliga långhuset möter det smalare tornrummet respektive koret. Mittspeglarna omges mot ytterväggarna av målad geometrisk dekor i form av speglar och cirklar i olika grå nyanser.
Taket under läktaren består av breda, vitmålade, längsgående plankor.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg. Korpartiet har nyligen utvidgats ca en meter mot väster. Det senare tillfogade korpartiet har samma bredd som långhuset, alltså på varje sida ca 50 cm bredare än det ursprungliga koret. Innanför altarringen är golvet ytterligare upphöjt. Öster om koret är en lägre och smalare rundad absid. Framför den rundbågiga vida absidöppningen är en rumshög altarpredikstol. Altaret står direkt mot predikstolen. Den ovala altarringen sluter direkt intill altaret.
Vid varje sida av altarpredikstolen är en ca en meter bred öppning till absiden. I absiden går en trappa till predikstolen upp från öster. Utmed trappans norra sida står en rikt järnbeslagen brunmålad kista.
Utmed det ursprungliga korets norra respektive södra vägg står en sluten korbänk. I var och en av korbänkarnas östra gavel är monterat en nummertavla på hög pelarfot. I den nordvästra, bredare delen av koret står ännu en predikstol. Dess korta trappa leder upp från söder. På motsvarande plats finns ett dopaltare och framför detta står en dopfunt.
GOLV - Korgolvet utgörs av rektangulära grovt hyvlade kalkstenar. Närmast långhuset ligger en rad med nyare, enhetliga kalkstensplattor placerade i kyrkans längdriktning. Golvet innanför altarringen är belagt med grå heltäckningsmatta.
VÄGG Väggarna är putsade och vitmålade. På nordväggen finns ett par mindre oputsade ytor där spår av äldre målning kan skönjas. Över dopaltaret hänger en oval, blåådrad trätavla med brunådrad ram från 1700-talet. I tavlans mitt är en madonna med barn i relief.
I den rundade absiden är i söder, norr respektive öster en rektangulär nisch. Nischerna i öster är putsade och vitmålade. Den södra nischen täcks på ovansidan samt mot öster av träplankor. Den norra nischen täcks på ovansidan samt mot öster och väster av plankor. Framför nordnischen sitter en ekplanka med ålderdomligt smidda gångjärn samt mittbeslag.
FÖNSTER - Koret har i söder ett fönster med samma utformning och placering som långhusfönstren.
TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket. Absidtaket är hjälmvälvt, putsat och vitmålat.
FAST INREDNING
ALTARE - Det enkla träaltaret har en brun träskiva, som vilar på träunderrede. Underredets framsida är brunmarmorerat. Gavlarna är liksom altarring, altarpredikstol samt läktarbröst målade i mörkt grågrönt med svarta marmoreringar.
Dopaltaret består av en smal kalkstensskiva, fäst i väggen.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning från 1929 består av ett kvarter i norr och två kvarter i söder. Det norra kvarteret innehåller 13 bänkar, det sydöstra kvarteret tre bänkar och det sydvästra åtta bänkar. Den sydvästra bänken är dock avkortad samt ombyggd till bokbord mm. Se ovan. Bänkarna är slutna genom träpanel mot ytterväggen, men öppna mot mittgången. Mörkgrå överliggare sammanbinder gavlar, ryggar och väggpanel.
Bänkskärmar finns på båda sidor av tvärgången samt mot koret. Bänkskärmarna är målade i mörkt grågrönt samt pryds av stora kvadratiska nedsänkta gulgrå speglar, marmorerade i rött och blått. De omges av röda bårder. De helt slutna korbänkarnas skärmar har samma färgsättning, men smalare speglar. Långhusets mörkt grågröna, rektangulära bänkgavlar pryds av utsparade rektangulära speglar, också dessa med samma färgsättning. I bokbrädena finns hål för levande ljus.
Bänkarnas insidor, inklusive bröstpanelen, mot ytterväggarna, är ådrade i engelskt rött. Korbänkarna är invändigt brunådrade. Långhusbänkarna är placerade på ett undergolv - se ovan.
ALTARPREDIKSTOL - Altarpredikstolen från 1796 består av en mot väster flackt rundad korg, placerad mellan två nästan rumshöga pilastrar. Predikstol och pilastrar samt predikstoltrappa sammanbinds genom ett ljust grågrönt bakstycke av vertikal, slät panel i absiden. Altare och pilastrar är placerade på en bred mörkgrå sockel i samma höjd som altarringens knäfall, vilket sammanbinder dessa samt även altarring och dess helt inneslutna förhöjda golv.
Predikstolens korg är målad i ljust grågrönt med svarta marmoringar. Rektangulära, vertikala speglar bildas genom guldfärgade lister. Den övre, profilerade sargen har även dekor i form av en snidad och guldfärgad pärlstav. Pilastrarna har samma färgsättning. Dekoren utgörs av förgyllda profileringar och kannelyrer. Runt kapitälen löper förgyllda, snidade äggstavsfriser. Pilastrarna kröns av två skulpterade förgyllda blomsterurnor. Mellan predikstol och altare, mellan pilastrarnas baser, är målat bibelord i svart på ljust grågrön botten.
PREDIKSTOL - Den halvrunda, engelskt röda predikstolen indelas i fält genom doriska, ljusa, marmorerade kolonnetter. I varje fält är en röd arkadbåge i relief och överst i varje båge ett snidat änglahuvud med bronserade vingar. (Den östligaste ängeln saknas) Varje båge inramar en skulptur av en evangelist eller av Kristus. Figurerna står på snidade snäckformade podier. Kolonnetterna vilar på höga konsoler med snidade blommor. Mellan konsolerna är snidade fruktklasar. Över varje kolonnett är ytterligare ett snidat änglahuvud, placerat på predikstolens rikt profilerade sarg.
Predikstolen vilar på en gråmålad träskärm från 1961. Den gråmålade trappan från 1961 består av två inbyggda, naturfärgade och lackade steg. Trappan följer den korta västväggen mellan det något bredare långhuset och det smalare koret.
ORGEL - Orgelpiporna är genom pilastrar indelade i tre rektangulära fält, varav de mellersta är högre. Fasaden är gråmarmorerad. Dess mittpilastrar avslutas upptill med snidade och guldfärgade palmetter och sidopilastrarna kröns av skulpterade urnor. Fasaden pryds även av skulpterade och genombrutna, guldfärgade akantusornament vid båda sidor.
Orgeln är tillverkad 1894 vid Härngrens och co, Lidköping, men utökades 1977 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Det har en manual, pedal och åtta stämmor. Spelbordet är vänt mot väster.
LÄKTARE - Läktaren vilar på två pelare i söder och en i norr. De ljust grågröna pelarna är, liksom läktarbröstet, enkelt marmorerade i svart. Läktarbröstet utgörs av ett högt, nedtill profilerat skrank. Skranket har dekor i form av nio, vertikala brunmålade och rektangulära nedsänkta speglar. Mittspegeln, vilken omges av en profilerad och förgylld ram, innehåller vit inskription i form av ett bibelord. Övriga speglar har dekor i form av yviga akantusrankor i olika grå nyanser. Under mittspegelns nederkant är målat i rött "ANNO" respektive "1730". Läktargolvet täcks av brunmelerad heltäckningsmatta. Läktaren är troligen byggd 1701 och läktarbröstet dekorerat 1730. Läktarbröstet övermålades 1901, men framtogs troligen 1929.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavla utgörs av ett nutida litet krucifix av metall, upphängt mitt på altarpredikstolen.
ALTARUPPSATS -Se altarpredikstol.
ALTARRING -Den ovala altarringen är något bredare än altaret men sammanbyggt med detta. Se ovan. Altarringen utgörs av ett grågrönt skrank, prytt av nedsänkta rektangulära, horisontella speglar. Dessa är målade i gulgrönt, inramade av guldfärgade lister samt, liksom skranket i övrigt, enkelt marmorerat i svart. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda i blått tyg.
DOPFUNT - Dopfunten från 1100-talets mitt, tillskriven Othelrik, har cylindrisk cuppa, nedåt konande. Cuppan pryds av höga reliefer i form av sex arkader med olika scener, som skildrar kristendomens strid mot hedendomen.. Bland annat kan urskiljas ett vuxendop, en ängel och en fågel, samt stridande människor. Dopfunten är placerad på en starkt vittrad, rund låg fot samt en bredare, rund, profilerad fotplatta.
NUMMERTAVLA - De svarta nummertavlorna har grå släta ramar med spetsvinklade överstycken. Överstyckena kröns av en ursågad, guldfärgad lyra. Nummertavlorna uppbärs av pelare, upptill rundade och nedtill fyrsidiga, målade som de korbänkar där de är fästa.
SAKRISTIA - Det före detta vapenhuset inreddes 1929 till sakristia. Utmed sakristians västvägg står tre skåp med grå spegeldörrar, ritade 1929 av Axel Forssén. Utmed östväggen står ett bord samt två stolar, varav en från 1800-talets mitt har dekorativt genombruten ryggbricka. Utmed sydväggen finns ett litet omålad träaltare från 1977 och väster om detta en port. Sakristian i korets östra parti har mitt på östväggen ett altare.
GOLV - Golvet utgörs av kalkstenar med en inmurad gravhäll. På dessa ligger mattor.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. På nordväggens östra del hänger ett kalkstensepitafium med inhuggna inskriptioner.
PORT/DÖRRAR - Se kor. Långhusdörren är placerad i en rektangulär nisch av oputsad sandsten. Vid nischens sidor finns sidostyckena av en medeltida portal, bestående av fint huggna sandstenskolonnetter.
Porten utgörs av en vitmålad, rektangulär dörr av breda vertikala plankor. Dörren, som troligen är från 1800-talet, har dekorativt smidda beslag samt stocklås, allt vitmålat.
FÖNSTER - I öster är ett vitt rektangulärt fönster, genom spröjs indelat i fyra rutor. Fönstret är placerat i en grund, rektangulär nisch.
TAK - I taket sitter oslipade, breda panelbräder på vitmålat underlag.
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av långhusets västra del. Från läktaren leder en rak inbyggd omålad trätrappa med räcke till våning 2. Väggarna är murade av natursten, medan golv och tak består av träplankor. På denna våning förvaras bland annat tre äldre nummertavlor, en skamstock, en guldfärgad ljuskrona, samt några järnskodda äldre spadar. En öppen rak omålad trätrappa leder till våning 3, som har likadana golv, tak och väggar. En likadan trappa leder till trälanterninen, våning 4, där de två klockorna från 1891 hänger. I varje väderstreck är här en rundbågig glugg med lucka.