Kyrkogården
Den äldst bevarade kartan, där Löddeköpinge kyrka finns redovisad, är en konceptkarta över Lackalänga by från 1769. Kyrkogården ligger mitt i byn, omgiven av en rektangulär omgärdning. Runt byn breder sig jordbrukets vångar. På en lantmäterikarta från 1858 syns fattighuset öster om kyrkogården, vars utsträckning är i stort sett oförändrad. Kyrkogården har sedan dess utvidgats i öster, liksom mot söder och bygatan, senast då ett område i sydväst togs i bruk för urnsättning.
Kyrkan omgärdas av en låg måbärshäck i samtliga väderstreck, i norr, väster och öster ställd på en låg stödmur. Innanför häcken finns en trädkrans av lind. De träd som en gång avgränsat dagens urngravsområde från övriga kyrkogården är avverkade. Längs huvudgångarna finns enstaka träd som spår efter tidigare alléer, och direkt söder om kyrkan fyra magnoliaträd. Kyrkogårdens huvudingång, utformad med ett grindparti
i gjutjärn, ligger längs bygatan i söder. En dubbelgrind med motsvarande utformning leder ut till parkeringen i öster, medan parkeringen i väster kopplas till kyrkogården genom en öppning i häcken. På grindstolparna syns årtalet 1881.
Kyrkogårdens fyra kvarter är singeltäckta, undantaget urngravplatsen och två enskilda gravplatser som är gräsbesådda. Mellan kvarteren löper singeltäckta ångar. Huvudgångarna är hårdgjorda med olika typer av frilagda cementplattor. De enskilda gravarna omgärdas av buxbom. Flera av de enskilda gravplatserna har därtill en egen växtlighet med buskar, t ex tujor och cypresser, och olika blomväxter. Tre gravar omgärdas med järnstaket, sex gravar med stenram. Gravmaterialet domineras av granitvårdar, men det finns även gravar av kalksten, marmor, gjuten cement och gjutjärn. Materialet av äldre, tunna skånska kalkstensvårdar, med tidstypisk utformning från tiden för sent 1700-tal/tidigt 1800-tal, är förhållandevis stort. Den mest dominerande typen av gravvård på kyrkogården är de högresta granitvårdarna med avsmalnande liv och vinklat krön, typiska för förra sekelskiftet. Bland titlarna märks ett stort antal lantbrukare, liksom flera som anknyter till hantverks- och industriyrken. I nordväst finns ett lapidarium. Urngravplatsen i sydväst är täckt av gräs med gravraderna avdelade av smala stenband. I linjen mot den ursprungliga kyrkogården finns en häck, där två bänkar placerats i nischer.
Kapellkyrkogården
Norr om kyrkan finns en stor kapellkyrkogård, som byggdes 1909 efter ritningar av länsträdgårdsmästaren Carl Jönsson Lenné. I ett första skede lades ut två kvarter kring kyrkogården, som sedan dess har byggts till med bl.a. minneslund och askgravplats.
Kapellkyrkogården omgärdas av en hagtornshäck i norr, öster och väster och av snöbärsbuskar i söder. Kyrkogården har tre entréer. Huvudentrén, utformad med en smidesgrind innanför grindstolpar av sten, ligger i nordost. Från grinden leder en gång kantad av höga tujor upp till kapellet. Kvarteren i väster har en enhetlig utformning med raka rader med gravplatser, åtskilda av rygghäckar av avenbok och prydnadsbuskar. Gångarna är asfalterade. Kvarteret i nordost är utformat med singeltäckta gångar och gravplatser, omgärdade av buxbom och åtskilda av rygghäckar av liguster. Kvarteret omges av en avenbokshäck. Gravmaterialet på Kapellkyrkogården domineras helt av granitgravar, mestadels låga och maskinellt bearbetade.
Minneslunden ligger i sydost, utformad som en grytformad platsbildning omgiven av höga träd. Växtmaterialet är rikt med flera sorters träd och buskar. I väst finns en stensatt del med en cirkulär bassäng kantad av natursten. Längs kanten finns blomhållare. Askgravplatsen utgörs av ett antal låga oktaedrar, kantade av cortenstål, med växter i mitten och utanför dessa minnesplaketter i marktäckare.
Byggnader på kyrkogården och kapellkyrkogården
I kyrkogårdens östra gräns finns det gamla fattighuset från 1800-talet, som idag används som kyrkvaktmästeri, allmän toalett och skolbibliotek. Byggnaden är uppförd i gulrött tegel med träpanel på röstena och rött tegeltak.
Kapellet är utformat som en kyrka i miniatyr. Väggarna är putsade, fönstren rundbågiga och taket täckt med tegel. Absiden i öster har dock plåttak. På kapellkyrkogården finns därtill en enkel, grönmålad förrådsbyggnad i trä.
Källor och litteratur
A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100-1600. Scania, Halland, Blekinge. Bd I-IV, Knud Banning, Köpenhamn, 1976-1982.
Kyrkorummets brännpunkt, Anna Nilsen, Kungl. Vitterhetsakademien, Stockholm, 1991
Lackalänga kyrkogårdar, Helena Nilsson& Henrik Borg, Regionmuseet Kristianstad, 2007
Lackalänga kyrka renovering av tornspirans tak, Maria Sträng, Regionmuseet Kristianstad, 2011:18.
Lackalänga kyrka utvändig renovering, Lotta Eriksson, Regionmuseet Kristianstad, 2009:67.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet,
(utkast) opublicerad 2012
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Underhållsplan för Lackalänga kyrka 2005-05-13, Wikerstål Arkitekter AB (2005), Helsingborg
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Lund, mappar 1-2: Lackalänga kyrka
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2014-09-25
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2014-09-25
http://www.kavlinge.se/download/18.f8873cc141a12daff3168a/1382011873058/Tematisk+%C3%B6versiktsplan+Kulturmilj%C3%B6program.pdf, Kulturmiljöprogram Kävlinge kommun (samrådshandling), hämtad 2014-08-15.
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/ landskaps-vard/ kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/kavlinge/Pages/ Kavlinge-Furulund-Kullen.aspx, hämtad 2014-09-25
http://www.raa.se/publicerat/varia2012_17.pdf, Riksantikvarieämbetet, hämtad
2014-09-08.
Intervju med representanter från Lackalänga- Stävie församling, möte 2014-09-29.
Se även beskrivning av Lackalänga kyrkomiljö under Miljöer
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
