Feskekôrka

Uppfört 1873-1874, enligt ritningar av dåvarande stadsarkitekten V von Gegerfelt. En särskild saluhall ansågs nödvändig av hygieniska skäl eftersom fiskhanteringen medförde mycket avfall och dålig lukt. Hallen bekostades med medel ur Renströmska fonden.

Till en början hade många fiskare inte råd att hyra in sig i hallen. År 1923 bestämde staden att sötvattenfisk och skaldjur inte fick säljas i fria luften och hallen fylldes då. År 1963 genomfördes upprustning med nya kyldiskar och uppvärmning av hallen till rumstemperatur. 1989 inreddes ett litet entresolplan med fiskrestaurang., Ursprungligen ingick detta område i befästningsstråket. När befästningarna längs vallgraven revs i början av 1800-talet gjordes utfyllnader och vallgraven rätades ut så att en större kaj och plats bildades.
År 1849 flyttades stadens fiskförsäljning till den nya kajen. Platsen ställdes i ordning som torg, trappor byggdes från kajen ner till vattnet och 1874 uppfördes en fiskhall efter ritningar av V von Gegerfelt. Till Fisktorget kom skärgårdsborna för att sälja fisk från stora segelbåtar, i salustånd på torget eller inne i Fiskhallen. Sedan 1910, då Fiskhamnen i Majorna öppnades, finns endast detaljhandeln kvar vid Fisktorget.
Byggnadens ovanliga utseende har bl. a förebilder i den gotiska byggnadskonsten, som främst kom till användning i kyrkobyggen. Därav det sakrala utseende, och namnet Feskekörka.
, Stadens fiskförsäljning skedde tidigare på Lilla Torget och flyttade 1849 till kajen vid Rosenlund i samband med att Gustav Adolfs torg blev stadens paradtorg. Platsen i Rosenlund iordningställdes som torg och trappor byggdes från kajen ned till vattnet. Försäljning av fisk skedde inledningsvis utomhus men ansågs ohygieniskt och planerna på en fiskhall började ta form.
Pengar för en fiskhall söktes ur Renströmska fonden som tilldelade 75 000 kronor för detta ändamål och uppdraget om urformning gick till arkitekt Victor von Gegerfelt. Feskekörka öppnades i november 1874.
Till fisktorget kom skärgårdsborna med stora segelbåtar för att sälja fisk i salustånd på torget eller inne i fiskhallen. Fiskförsäljningen skedde från fristående bord i två rader placerade i hallens mitt. Utmed sidorna fanns bassänger. Fisktorget med sin fiskhall blev snart en av Göteborgs sevärdheter. Fisk såldes i hallen, på torget samt från intilliggande basarer och bodar och även från skärgårdsbåtarna vid kajen. Fiskhallen och Fisktorget var centrum för fisket i Göteborg fram till 1910 då Fiskhamnen vid Majnabbe öppnades. Därefter fanns endast detaljhandeln kvar vid Feskekörka.
År 1963 genomfördes en upprustning med nya kyldiskar och uppvärmning av hallen till rumstemperatur. Då flyttades försäljningsborden mot sidoväggarna så att en bred mittgång bildades. Detta fick till följd att fönstren delvis byggdes för. Samtidigt lades ett nytt innertak och ventilationsjalusierna togs bort. 1989 inreddes ett entresolplan i den västra delen för fiskrestaurang

Byggnaden har tydliga influenser från den norska stavkyrkokonstruktionen samt den gotiska stenkyrkans konstruktionssätt. I byggnaden har arkitekten eftersträvat att uttrycka träets byggnadstekniska egenskaper genom stavtriangelkonstruktionen som tydligt visar konstruktionen och ger byggnaden dess planform och dess unika karaktär.

Takstolarna som förstärkts med tvärgående hanbjälkar har samma funktion som strävsystemet i en gotisk kyrka. Genom stavtriangelkonstruktion kunde mittpelare och sidopelare undvikas och därmed skapades en öppen, ljus och rymlig hall med högt i tak och många fönster.

Fönstren är spetsbågeformade och småspröjsade med rödmålade bågar.
Taket är brant och klätt med plåt. En utbyggnad för ventilation fanns ursprungligen utefter taknocken, men togs bort 1963. Fasaderna har gula tegelmurar. På långsidorna bryts det branta takfallet av sju spetsbågiga fönsterpartier. Ovan varje fönster sitter ett runt ventilationshål. Såväl gavlarnas som långsidornas spetsbågar är utsmyckade med gotiska s.k fialer. Fiskhallens grund utgörs av sprängd gråsten på en pålad rustbädd. Entréerna på vardera gaveln har dörrpartier som upptill avslutas med ett spetsbågigt fönster.