LEDBERGS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - LEDBERG

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 388, 1900: 409, 1995: 281

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är högt belägen på en ås med vid utsikt över slättbygd. Söder om kyrkan den stora gravhögen Ledbergs kulle. I kyrkans närmiljö finns bl.a. prästgård med tiondebod och en f.d. skola.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Murar efter den rivna medeltidskyrkan påträffades vid grävningar 1926. Denna uppfördes sannolikt under äldre medeltid av kalksten, stundtals bearbetad till kvadrar. Korets ursprungliga form är inte säkert känd. Efter en ombyggnad senare under medeltiden erhöll kyrkan ett rakslutet korparti av långhusets bredd samt troligen en sakristia. Påträffade valvstenar av tegel indikerar att kyrkorummet välvdes under senmedeltiden. Ett torn tillbyggdes 1745 av byggmästare Gabriel Bragner. Riven 1849 i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan byggdes 1849-51 av byggmästare C. A. Forsén efter ritningar av Abraham Nyström, omarbetade av Johan Fredrik Åbom vid ÖIÄ. Kyrkan har rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en halvrund sakristia i öster samt västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är välbevarad till det yttre. Exteriören har inslag av medel-tids-romantiserande dekor, men rumskänslan och proportionerna är av empirkaraktär. De yttre taken är täckta med rött tegel. Tornet avslutas med hög åttkantig lanternin. Kyrkorummet täcks av trätunnvalv. Från den tidigare kyrkan övertogs ett 1400-tals-altarskåp tillverkat i Lübeck, ett litet samtida krucifix och en 1600-talspredikstol. Övriga inven-tarier tillkom vid byggnadstiden. Altartavlan är målad 1851 av Carl Peter Leman. Orgeln byggdes 1852 av Sven Nordström. Interiören har förändrats något vid renoveringar, särskilt 1927-28 (Gustaf Holmdahl) och 1970 (Ture Jangvik).

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Ledberg är en medeltida socken och invid kyrkan ligger Östergötlands främsta gravhög, Ledbergskulle. En runristad häll, som eventuellt kan vara en del av ett tidigkristet gravmonument, kan indikera att den första kyrkan på platsen var av trä. Den första kända kyrkan på platsen uppfördes dock av kalksten sannolikt under 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Kyrkan revs i samband med att en ny kyrka uppfördes 1849-1852 efter ritningar utförda av östgötabyggmästaren Abraham Nyström och modifierade av arkitekt Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en halvrund sakristia i öster samt torn i väster. De vita fasaderna är spritputsade med slätputsade lisener, omfattningar och lister. Sadeltaket är belagt med tegelpannor och den höga åttkantiga lanterninen är inklädd med kopparplåt. De rundbågiga flersprångiga fönsteröppningarna är symmetriskt placerade med brunmålade träbågar med diagonalställd spröjsning. Den ursprungliga huvudingången är via tornet i väster, men den södra ingången används numer mest. Interiören präglas av byggnadstidens ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum med den ursprungliga inredningen bevarad. Kyrkomiljön ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården.

Kyrkogården omgärdas av en stenmur med huvudingång på södra sidan. Grindarna är av svartmålat smitt järn. På kyrkogårdens nordöstra hörn står sedan 1850-talet en runsten, den s k Ledbergsstenen, uppställd. Den är försedd med bildframställningar på båda sidorna och en textslinga, som har tolkats som en trollformel. Den påträffades inmurad i sakristian vid rivning av den medeltida kyrkan och utgör en av landets märkligaste.

En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

Ledbergs kyrka
Den nuvarande kyrkan uppfördes 1851 och ligger på samma plats där det tidigare fanns
en medeltida kyrka, som revs eftersom den ansågs för liten och bristfällig. Den
nuvarande kyrkan är ett typiskt uttryck för tidens försenade klassicism. Den har både
ljus och rymd. Kyrkans orgel av Sven Nordström i Solberga är ett av stiftets vackraste
instrument. Bland inventarierna kan nämnas ett väl bevarat altarskåp från 1400-talet och
ett rökelsekar från 1300-talet. Altartavlan är målad av Carl Peter Lehman och föreställer
Jesu Uppståndelse ur graven.

1926 genomfördes i samband med restaureringen av kyrkan dokumentation av
framkomna medeltida murar under den nuvarande kyrkan av Bengt Cnattingius. Stora
delar av den medeltida kyrkans murverk kunde identifieras och dokumenteras. Den
gamla kyrkan hade varit 23 m lång och 9 m bred. Den hade ett rakt avslutat kor och
hade varit valvslagen och haft en sakristia.

Kyrkobeskrivningen kan komma att revideras efter pågående inventering av kyrkor och
kyrkomiljöer.

Beskrivning av kyrkogården
Kyrkogården består av ett enda kvarter och är större i söder än i norr.

Allmän karaktär
Kyrkogården präglas idag till största delen av omläggningen på 1950-talet. Detta
innebär att gravvårdarna är placerade i raka linjer med rygghäckar bakom och att
vårdarna i det inre av kyrkogården helt är av den låga breda typen, typisk för 1950-tal
och framåt. Karaktärsdanande är också muren, med grind i söder och den på 1950-talet
tillkomna trädkransen. Muren ligger bitvis mycket högt över omgivningen. Utmed
murarna finns en del av de äldre gravvårdarna, av vilka vissa är mycket höga trots
omläggningen kvar.

Omgärdning
I väster finns en 1,5 m hög kyrkogårdsmur byggd av 1,0-0,2 m stor svagt tuktad gråsten.
Insidan av muren är släntad. I norr finns en likadan kyrkogårdsmur som dock ligger helt
i terassläge. I öster finns samma mur helt i terassläge, till dels med relativt stor
inblandning av huggen kalksten. I söder finns samma mur som i väster, i detta fall med
släntad insida.

Trädkransen består av 6 relativt gamla lindar på insidan muren i väster, de kompletteras
med 2 likadana på utsidan muren. I norr består trädkransen av 1 äldre lind, 4 lönnar och
3 björkar. I öst finns 5 äldre lindar och i söder 4 stycken.

Ingångar
Huvudingången finns i söder. Den
består av en smidd dubbelgrind mellan
smala fyrsidiga granitstolpar. Den är
ornerad i tre nivåer. Underst finns
peltamönster, i mitten raka spjälor ochj
överst peltor och pilspetsar.
I öster och väster finns enkla trätrappor
som leder över muren.

Vegetation
Både norr och söder om kyrkan finns raka rygghäcksystem i nord-sydlig riktning. På
grund av årstiden har inte alla sorter kunnat fastställas.
I norr finns från väster en 0,8 m hög häck, en 1 m hög oxbärshäck två 1,2 m höga
häckar, en 1,2 m hög oxbärshäck samt en 0,6 m hög häck.
I söder finns räknat från väster
en 0,6 m hög oxbärshäck, en 1
m hög tuja, en 1 m hög tuja och
en 0,6 m hög oxbärshäck.
På södra kyrkogården finns
också en rad gravar som helt
omges av låga häckar. De flesta
av dessa är grusade.
Förutom detta finns en buske med röd cornister i nordväst och en syrenbuske i sydväst.

Gångsystem
Gångarna är av naturgrus. En gång följer kyrkogårdens utsida, lämnande en gravrad
utanför. En gång leder från södra grinden fram till kyrkan. Området närmast kyrkan är
grusat.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna omfattar tiden mellan 1845 och 1984. Det gamla köpegravskvarteret är
traditionellt placerat längs kyrkogårdens utkanter och är delvis intakt. Här finns några
grusgravar och ett par höga bautastenar bevarade särskilt i sydöst.
Inne i kvarteren finns uteslutande låga breda gravvårdar från 1960 och framåt. I den
västligaste delen av södra kyrkogården finns en rad av grusgravar mellan låga häckar.
Samtliga dessa utom en har anonyma gravvårdar av 1950-tals typ. Undantaget är ett
högt granitkors rest över komministern Johan Albert Axelsson, död 1937. Som bistenar
finns vårdar över hans söner, ingenjören och flygaren Oscar Axelsson som störtade vid
Roterdam 1923 och rättaren Gustav Axelman, död genom olycka i Nyköping 1959.
Andra märkliga vårdar är den över musikern Antione Eduard de Pratté från Böhmen
som var harpist en av sin tids mest berömda musiker inom den klassiska repretoiren.
I kyrkogårdens sydvästra hörn står också en minnesten rest Åt minnet av donatorn
Inspectoren Anders Hultgren *15/10 1731 +25/4 1813 reste tacksamma socnamän från
Tjällmö, Lönsås, Västerlösa och Ledberg soknar denna sten 1935.

Minneslund
Saknas

Byggnader
En enklare bod för trädgårdshantering finns mot muren i sydöst. Den är vitputsad med
platt svart plåttak. I söder finns en garageport i brunmålat trä.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.
Vid restaureringen av kyrkan 1926 gjordes en arkeologisk undersökning av den
medeltida kyrkans murar under den nuvarande kyrkans golv. I samband med denna
undersökning framkom också en medeltida barngrav, under det nuvarande vapenhuset.
1928 anmäldes att en äldre gravsten som tidigare stått lutad mot södra kyrkogårdsmuren
nu tagits bort och lagts som tröskelsten vid grinden.
1951 återinvigdes kyrkogården i Ledberg efter en omfattande omgestaltning. Ett
bisättningsrum tillkom och efter planer av trädgårdskonsulent Eric Lind anlades den nya
kyrkogården av trädgårdsanläggaren O Lindblad. Arbetet innefattade plantering av
gräsmattor och plantering av häckar och träd. Syftet var att alla gravvårdar i framtiden
skulle vara liggande och avskiljda från varandra genom rygghäckar. Huvudgångarna
skulle ges grusbeläggning och de mindre gångarna mellan gravarna linjerna skulle
beläggas med kalkstensplattor. Den tidigare trädkransen av oxel togs bort och ersattes
med så kallade stormträd (omväxlande lind, oxel och björk). Kyrkogården dränerades
och en utfyllnad med 250 kbm jord inför nyplanteringen, påfördes.