EKBY KYRKA

EKBY KYRKA - Kyrkan är placerad mitt på en närmast kvadratisk kyrkogård. Kyrkogårdens huvudingång är belägen i öster och utgörs av en dubbel smidesgrind med dekor i form av bland annat voluter. Grinden är upphängd mellan stenstolpar. En asfalterad gång från grinden och utmed kyrkans sydfasad leder till västra kyrkoporten.
Kyrkogården inramas mot öster och norr av en kallmurad stenmur. Utmed östra kyrkogårdsmuren växer här och var snöbärsbuskar. Mot söder utgörs inramningen av buskar av oxel. Runt hela kyrkogården finns även en trädrad med bland annat lind.
Kvartersindelning saknas. Öster om kyrkan finns huvudsakligen nyare gravvårdar, medan de äldsta ligger söder om kyrkan. Här finns bland annat en rad med stenkors från 1800-talet över släkten Svenander. Norr om kyrkan finns ett fåtal gravvårdar.

FÖRSAMLING 1995 - EKBY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 440, 1900: 572, 1995: 269

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett fritt läge i odlingsmarken 1,5 km öster om Tidan. En lång allé leder längs bygatan till prästgården och förbi. Ekby socken ligger söder om Mariestad.

RASERAD KYRKA / RUIN -

BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med smalare, tresidigt avslutat kor, sakristia på långhusets nordsida samt västtorn. I: En stenkyrka, troligen från äldre medeltid, avbildas i Peringskiölds Monumenta, med rektangulärt långhus och smalare, rakslutet kor. Murat vapenhus i söder och stensakristia på korets nordsida av okänd, men möjligen medeltida datering. Kyrkans fortsatta byggnadshistoria är inte helt klarlagd och det är oklart hur mycket av äldre murrester som bevarats vid varje omdaning. II: Kyrkans nuvarande utformning är resultat av genomgripande förändringar i etapper under 1800- och 1900-tal. År 1804 erhöll kyrkan salformad plan, troligen genom att långhuset både vidgades och förlängdes, samt västtorn och nordlig sakristia tillbyggdes. Nästa stora förändring skedde 1902 då kyrkan erhöll ett nytt, femsidigt kor samt ny sakristia i norr.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har i allt väsentligt sin karaktär efter 1902 års förändringar, då koret med sina stora spetsbågefönster tillkom och de äldre fönsteröppningarna förstorades och likaledes fick spetsbågig form (den då befintliga tornhuven, möjligen från 1800-talets mitt eller senare hälft behölls dock). Ett uppstickande gavelröste markerar gränsen mellan långhus och kor. Den södra ingången flyttades 1902 något åt öster, till mitten av långhusväggen. Ingång även via tornets bottenvåning. Innertaket är brutet och klätt med träpanel. Koret skiljs från långhuset av en vid spetsbåge. I samband med 1902 års om- och tillbyggnad förnyades inredningen helt, med bl. a. mångkantig predikstol och öppen bänkinredning.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Av äldre inventarier och inredning har bl.a. bevarats en altartavla från 1699 och några fragment av en bänkinredning från 1600-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

FÖRSAMLING 1995 - EKBY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 440, 1900: 572, 1995: 269

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett fritt läge i odlingsmarken 1,5 km öster om Tidan. En lång allé leder längs bygatan till prästgården och förbi. Ekby socken ligger söder om Mariestad.

RASERAD KYRKA / RUIN -

BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med smalare, tresidigt avslutat kor, sakristia på långhusets nordsida samt västtorn. I: En stenkyrka, troligen från äldre medeltid, avbildas i Peringskiölds Monumenta, med rektangulärt långhus och smalare, rakslutet kor. Murat vapenhus i söder och stensakristia på korets nordsida av okänd, men möjligen medeltida datering. Kyrkans fortsatta byggnadshistoria är inte helt klarlagd och det är oklart hur mycket av äldre murrester som bevarats vid varje omdaning. II: Kyrkans nuvarande utformning är resultat av genomgripande förändringar i etapper under 1800- och 1900-tal. År 1804 erhöll kyrkan salformad plan, troligen genom att långhuset både vidgades och förlängdes, samt västtorn och nordlig sakristia tillbyggdes. Nästa stora förändring skedde 1902 då kyrkan erhöll ett nytt, femsidigt kor samt ny sakristia i norr.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har i allt väsentligt sin karaktär efter 1902 års förändringar, då koret med sina stora spetsbågefönster tillkom och de äldre fönsteröppningarna förstorades och likaledes fick spetsbågig form (den då befintliga tornhuven, möjligen från 1800-talets mitt eller senare hälft behölls dock). Ett uppstickande gavelröste markerar gränsen mellan långhus och kor. Den södra ingången flyttades 1902 något åt öster, till mitten av långhusväggen. Ingång även via tornets bottenvåning. Innertaket är brutet och klätt med träpanel. Koret skiljs från långhuset av en vid spetsbåge. I samband med 1902 års om- och tillbyggnad förnyades inredningen helt, med bl. a. mångkantig predikstol och öppen bänkinredning.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Av äldre inventarier och inredning har bl.a. bevarats en altartavla från 1699 och några fragment av en bänkinredning från 1600-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.