JONSBERGS KYRKA

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av tre kvarter: A-C, med kvarter A i väster, kvarter B mitt på kyrkogården
och kvarter C i öster.

Allmän karaktär
De tre kvarteren är långsträckta och skiljs åt av grusgångar. Korsande grusgångar delar in
kvarteren i mindre delar. Karaktären är varierande med enstaka påkostade familjegravar och
delar av den s k allmänna linjen bevarade. Inom vissa områden skapar rygghäckar en mer
strikt karaktär medan andra delar är mer öppna och saknar rygghäckar. Riktningen på häckar
och vårdar varierar. Den varierade karaktären beror troligen på olika omläggningar av enstaka
delar.

Omgärdning
Väster: en ca 0,8 (i norr)- 1,0 hög stödmur som planar ut mot söder av ca 0,4-1,5 m stora
kvaderhuggna gråstensblock i mestadels 3 skift i kallmur. Prydnadsbuskar, spireor på del av
mur. Längst i söder ett grönmålat trådstaket.
Norr: ett ca 0,8 m högt gjutjärnsstaket med 3 slanor och kanellerade och profilerade stolpar.
Staketet står på ett fundament av gråsten.
Öster: nordöst-öster 1,0-1,5 m hög kallmurad stödmur, lika västra muren i 2-3 skift.
Söder: Grönmålat trådstängsel samt i sydöst måbärshäck.

Ingångar
Väster: längst i söder är det en enkel pargrind i järnsmide med två grönmålade runda
järnstolpar.
Söder: enkel grind i järnsmide med samma spjälindelning som i västra grinden och i sydöst en
öppning i måbärshäcken.
Norr: i nordväst en pargrind av järnsmide, koniska grindstolpar av gråsten med toppigt krön. I
nordöst en pargrind i järnsmide med antydan till korsdekor, konkavt krön. Grindstolpar lika
nordvästra grindens.

Vegetation
Väster: trädkrans utanför muren av 9 oxlar (?).
Nordväst: en ca 1,0 m hög cotoneasterhäck innanför staketet.
Nordöst: en rönn på muren.
Öster: bergtall innanför muren i nordöst, därefter en ca 1,0 m hög klippt måbärshäck innanför
muren. I sydöst finns fyra oxlar (?) innanför häcken.
Söder: ingen trädkrans men en ca 1,0 m hög klippt måbärshäck, som sedan står på muren i
öster. Sju höga tujor står framför redskapsboden. Tre ädelgranar och en stor björk vid
gravkapellet.
En stor ek står vid kyrkans sydingång. Runt kyrkan finns en del buskar, bl a spirea. Mellan
många gravar utmed rygghäckarna finns små klippta buskar av bl a buxbom.

Gångsystem
Grusgångar löper utmed kvarteren i nord/sydlig riktning och tvärgående grusgångar delar in
de tre kvarteren i olika delar. Gångarna är belagda både med naturgrus och krossgrus. I
jämförelse med flygfotografiet ovan från 1954 är gångsystemet i huvudsak oförändrat.

Gravvårdstyper
De flesta gravvårdarna utgörs av låga och breda vårdar från 1950-talet och framåt. Enstaka
mer påkostade gravvårdar till familjegravar finns framför allt i kvarter A och C. Bland
gravvårdar av speciell typ kan nämnas fyra s k bautastenar, tre obelisker och två avbrutna
livsträd. Två stora familjegravar tillhöriga egendomarna Broxvik och Gottenvik har sandyta
och omgärdas med buxbomshäckar. Äldsta gravvården på kyrkogården, med läsbar datering,
är från 1874. I sydvästra delen av kvarter A samt nordöstra delen av kvarter C finns delar av
den s k allmänna linjen bevarade med i allmänhet små gravvårdar av svart granit.
Linjegravvårdarna är daterade 1918-1940-tal.

Minneslund
Minneslunden finns öster om gravkapellet och avgränsas i söder av en ca 0,8 m hög klippt
oxbärshäck och i norr av en rosenhäck. Tre sockertoppsgranar. Fyrkantig plantering med
rosor, andra blommor och två tujor samt ett ankare. Hållare för blommor. Lyktstolpe i
gammal stil.

Byggnader
Klockstapeln står sydöst om kyrkan och lär vara uppförd redan 1692. Den öppna
klockvåningen täcks av ett korsformat tak som, liksom spiran, är spånklätt. Trappan inryms i
en av de snedsträvor som är inklädd med liggande panel. Även högbenen är spånklädda.
Takets gavelspetsar och spiran kröns av vindflöjlar.
Gravkapell med spritputsade fasader med slätputsade hörn och omfattningar. Gravkapellet på
kyrkogårdens sydvästra del uppfördes 1932 efter ritningar av byggnadsingenjören G
Hellström på Gottenvik. Det uppfördes med vita spritputsade fasader för att samspela med
kyrkobyggnadens dåvarande utseende. Interiören är stramt genomförd med enkla geometriska
mönster, sannolikt också den i samklang med Carl Bergstens omgestaltning av kyrkorummet.
Taket är skivtäckt med plåt. Pardörr med fernissad panel i fiskbensmönster. Enkla fönster med
råglas och runda gråmålade bågar. Gjuten fritrappa.
På kyrkogårdens sydöstra del står en redskapsbod med senare tillbyggt garage. Fasaderna är
klädda med liggande grönmålad fasspontad panel och sadeltaket täckt med trapetsplåt, på
garaget eternit. Den äldre delen står på gjutna plintar.

Övrigt
Undanställda gravvårdar står vid gravkapellets västra vägg. Enkla parkbänkar. Lyktor av äldre
modell med kantig kupa. Terrassmur av ett skift kvaderhuggen gråsten vid uppgången till
gravkapellet. Rosor växer vid terrassmuren. I kvarter A finns ett speciellt brunnskar med
dekor som anknyter till kustläget.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A Gravplats nr 1-339
Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-339 och ligger i kyrkogårdens västra del med parkering i
väster, Jonsbergs säteri i norr, kvarter B i öster och gravkapell och skog i söder. På gravkartan
är tre gravplatser markerade med kvarter A norr om gravkapellet.

Allmän karaktär
Genom grusgångar är kvarteret uppdelat i 3 delar med en rad gravar invid muren i väster. I
mellandelen finns låga rygghäckar och några omgärdningshäckar. Hela kvarterets karaktär är
blandad, då det finns linjegravar i söder och stora familjegravar framför allt i mittdelen. Den
stora eken vid kyrkan dominerar.

Omgärdning
Muren i väster, staketet i norr.

Ingångar
Grind i nordväst och sydväst.

Vegetation
En stor ek står vid kyrkans sydingång. Ca 1,2 m hög klippt rygghäck av tuja i norra delen. Här
finns även olika buskar mellan gravarna. I mellandelen står en rygghäck i väst/östlig riktning
och två i norr/söder av en ca 0,5 m hög klippt måbär. En kort rygghäck, ca 1,0 m hög, står
söder om eken innan de båda stora familjegravarna. Två stora familjegravar i söder omges av
en ca 0,4 m hög klippt buxbomhäck. Troligen har norra graven tidigare omgärdats av kätting.
I södra delen växer fyra klippta tujor, en rygghäck av tuja i norr/söder ca 1,0 m hög och en 0,5
m hög klippt måbärshäck i väst/öst.

Gångsystem
Grusgång runt kvarteret med en rad gravar utmed muren. Två grusgångar i väst/östra delar
kvarteret i tre delar.

Gravvårdstyper
Utmed muren finns gravläggningar från 1904 och framåt. I kvarterets södra del är det
utglesade linjegravvårdar i kvarterets inre del, i väster från 1918 och i övrigt 1930-talet. De
äldre har textsida åt väster och kan vara från ett äldre varv. De övriga har text åt öster. Annars
låga och breda vårdar. I mellandelen är de stora gravvårdarna från de påkostade
familjegravarna de äldsta, tidigast 1876. I övrigt låga och breda vårdar, enstaka höga samt en
obelisk. Gravläggningar huvudsakligen från 1960-talet och framåt. Svart, grå och röd granit.

Övrigt
Brunnskar i gjutjärn (?) med segelfartyg som dekor och vattenutkastare i form av en fisk.
Vaser. Platsen omges av spirea.

Kvarter B Gravplats nr 1-311

Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-311 och ligger mitt på kyrkogården med kvarter A och
kyrkan i väster, klockstapeln i norr, kvarteret C i öster och gravkapellet i söder.

Allmän karaktär
Kvarter B är genom grusgångar uppdelat i en nordlig och en sydlig del. Den norra delen har
en strikt karaktär genom bl a rygghäckar. Fem gravrader går i nord/sydlig riktning, övriga i
väst/öst. Den södra delen har tidigare innehållit linjegravar men är omlagd. Där står alla
vårdar med texten mot norr och häckar saknas.

Vegetation
I norra delen: två rygghäckar i nord/sydlig riktning: ca 1,2 m hög klippt oxbär och ca 0,5 m
klippt måbär. Fyra rygghäckar i öst/västlig riktning, från söder: tuja, tuja, oxbär, oxbär,
samtliga ca 1,2 m höga. I söder växer tre prydnadsträd.
I södra delen: en rygghäck i nord/sydlig riktning av ca 1,2 m hög klippt tuja. Fem klippta tujor
i söder.

Gångsystem
Grusgångar går runt kvarteret och en gång i väst/östlig riktning delar kvarteret i två delar.

Gravvårdstyper
I norra delen finns några gravvårdar från 1908 och framåt till 1920-30-talet. Huvudsakligen är
det dock gravvårdar från 1960-talet och framåt. Enstaka höga och lägre vårdar av svart granit,
vilka oftast är de tidigare vårdarna. I övrigt låga och breda vårdar i mestadels grå eller röd
granit. Södra delen mestadels låga och breda vårdar med den äldsta från 1980 i nordöstra
hörnet. Längst i väster två rader i norr/söder, bl a 1960-talet.

Kvarter C Gravplats nr 1-426
Kvarteret omfattar gravplats nr C 1-426 och ligger i kyrkogårdens östra del med kvarter B i
väster, landsvägen i norr och öster, skogen i söder. Till kvarteret hör även två gravplatser
invid kyrkan.

Allmän karaktär
I den nordvästra och södra delen är karaktären strikt med rygghäckar och likartade vårdar. I
nordöst är det en stor öppen gräsyta med enstaka äldre, relativt höga, gravvårdar i svart granit.
Mitt i kvarteret finns en kilformad del med oregelbundna gravrader och en del äldre
familjegravar. Enstaka gravar finns invid muren i öster.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i norr, öster och sydöst. På större delen av muren växer en måbärshäck.

Ingångar
Öppning i häcken i sydöst.

Vegetation
I norra delen: två st berberishäckar som rygghäckar, ca 1,2 m höga i nord/sydlig riktning. Vid
den västra gravraden flankeras flera vårdar av klippta tujor. En ca 0,5 m hög klippt
måbärshäck, rygghäck, i väst/östlig riktning. Mellandelen: en längre och en kortare ca 1,8 m
hög klippt tuja i väst/östlig riktning, en ca 1,0 m hög klippt oxbär i väster/öster och två st ca
0,7 m höga klippta oxbär i norr/söder. Ett prydnadsträd. I södra delen : fyra rygghäckar, ca 0,5
m höga av klippt oxbär. Längst i söder rygghäck av spirea. Samtliga rygghäckar går i
väst/östlig riktning. Innanför måbärshäcken i söder en ca 0,5 m hög buxbom i nord/sydlig
riktning.

Gångsystem
Grusgångar går runt kvarteret med en rad gravar utmed muren i sydöst och enstaka i nordöst.
Tre grusgångar i väst/östlig riktning delar in kvarteret i tre delar.

Gravvårdstyper
Norra delen: omgrävd i väster och har nu många gravvårdar från 1980-talet och framåt. I östra
delen utglesat och här står linjegravvårdar från 1940-talet. Äldsta gravvården 1890, några runt
1914. En gravvård invid kyrkan hör till kvarter C. Mellandelen: övervägande 1950-talet i
söder (nr 5-34). I norr 1874 och några kring 1914. Här finns några större familjegravar som
tidigare haft omgärdning. Södra delen: några mindre vårdar från 1940-talet, i övrigt mest låga
och breda från 1950-talet och framåt.

Övrigt
En låg rektangulär vattenbrunn av kalksten. Vaser.

FÖRSAMLING 1995 - JONSBERG

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1132, 1900: 1492, 1995: 667

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Kapellförsamling utbruten ur Häradshammar under 1500-talet, annexförsamling omkring 1720.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 30 km öster om Norrköping vid Bråvikens mynning invid godset med samma namn. På kyrkogården finns klockstapel (1692) och bårhus. En f.d. skola är nu församlingshem. Trakten är rik på fornlämningar. Det äldsta kapellet var förmodligen beläget där Jonsbergs herrgård nu ligger. Den nuvarande kyrkplatsen togs med säkerhet i anspråk 1609.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Ett träkapell, av okänd ålder, fanns i Jonsberg i slutet av 1500-talet. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, troligen på annan plats. II: På den nuvarande kyrkans plats uppfördes ett träkapell 1609, om dess utseende är litet känt. Det var uppfört av timmer och hade sakristia samt takryttare. Kyrkorummet var dekorerat med målningar av okänd utformning och ålder. Rivet i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1726 på 45 dagar av tolv sockenmän under ledning av byggmästaren Christoffer Andersson från Norrköping. Byggnaden, som är liggtimrad, har en tidstypisk senbarock korsformig centralplan med rakslutet korparti i öster, sakristia i vinkeln mellan den norra och östra korsarmen samt vapenhus i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans yttertak är valmade, medan kyrkorummet täcks av tredingstak. Både kyrkans exteriör och interiör har förändrats vid återkommande tillfällen. Interiören målades 1741-42 av L. Hagander med dekorativa draperier i blått och gult runt fönstren. Haganders oljemålning föreställande Treenigheten uppsattes i korsmitten som takplafond. Han målade även Kristus och apostlarna på läktarbarriären. Kyrkan restaurerades 1904 under Carl Bergstens ledning, som gav rummet jugendbetonade inslag i form av väggmålningar och ny inramning av altartavlan. I samband med en senare restaurering år 1959 brandskadades kyrkan, varvid bl.a. Haganders målningar och mycket av inredningen förstördes tillika med Bergstens tillägg. Arkitekt Kurt von Schmalensee tog då tillfället att återställa kyrkan i så långt möjligt ursprungligt skick. Fönstren gjordes stickbågiga och exteriören försågs med rödfärgad träpanel och koppartak. Haganders draperimålningar rekonstruerades runt fönstren. Altarprydnaden är sedan 1959 års restaurering ihopsatt av delar från 1647-års altaruppsats. Predikstolen skänktes till kyrkan 1756. Den skadades vid branden, men kunde återställas i ursprungligt skick. Den sitter i nordöstra korsarmshörnet och är sannolikt gjord av bildhuggaren Niclas Österbom. Den ursprungliga orgeln och orgelläktaren brann upp, förutom enstaka dekorativa detaljer från den förra som kunde tas tillvara. Bänkinredningen är sluten.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Den nuvarande altaruppsatsen tjänstgjorde då kapellet var nyuppfört. År 1799 övertog man ett senmedeltida Antwerpenskåp från Häradshammars kyrka, vilket sedermera såldes till Statens historiska museum 1894. Den ersattes med en altartavla målad av prosten G. Lundqvist i Sankta Anna, förstörd vid 1959 års brand. Dopfunten är från sekelskiftet 1900 och utförd i kolmårdsmarmor.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Det finns inga säkra uppgifter om när det första kapellet uppfördes vid Jonsbergs säteri. Det äldsta kända träkapellet på platsen härstammar dock sannolikt från 1500-talet. Den nuvarande kyrkan, som är belägen i direkt anslutning till Jonsbergs herrgårdsbebyggelse, uppfördes av timmer 1726. Kyrkan har en senbarock korsplan med rakslutet kor i öster, vapenhus i väster och sakristia på nordsidan. Huvudingången är via vapenhuset i väster. En större renovering utfördes 1904 av en av tidens ledande arkitekter, Carl Bergsten. Hans omgestaltning av kyrkorummet spolierades dock totalt efter en brand 1959. Kyrkan präglas idag, såväl interiört som exteriört, av den omfattande ombyggnad som utfördes efter branden under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee. De panelklädda fasaderna är rödfärgade och det valmade taket täckt med kopparplåt.
KYRKOGÅRDEN Klockstapeln är mycket ålderdomlig och lär vara uppförd redan 1692. Gravkapellet på kyrkogårdens sydvästra del uppfördes 1932 efter ritningar av byggnadsingenjören G Hellström på Gottenvik. Det uppfördes med vita spritputsade fasader för att samspela med kyrkobyggnadens dåvarande utseende. Interiören är stramt genomförd med enkla geometriska mönster, sannolikt också den i samklang med Carl Bergstens omgestaltning av kyrkorummet. Beskrivningen kompletteras efter genomförd kyrkogårdsinventering

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från
Lantmäteriets websida.
Klockstapeln är mycket ålderdomlig och lär vara uppförd redan 1692.
En ägomätningskarta från 1696 redovisar att det fanns två kyrkogårdar. En i kyrkans direkta
närhet SSV om kyrkan och en som ligger längre ifrån kyrkan i NÖ, den platsen redovisas inte
på häradskartan, men ligger norr om dagens ekonomibebyggelse norr om kyrkan. Anhöriga
till dem som begravdes där skulle göra dagsverken på Jonsbergs säteri. Systemet fungerade
inte och begravningsrätten upphörde stegvis. Senare har den f d begravningsplatsen varit bl a
hage, trädgårdsland och vedförråd. Widegren skriver i sin östgötabeskrivning att den ena av
de två kyrkogårdarna har återgått till Jonsbergs säteri ägo och används nu som humlegård,
vilket i stort överensstämmer med uppgifterna ovan. Invid denna kyrkogård finns en
ekonomibyggnad som i kallas kapellet. En benämning som dock har mycket oklart
ursprung.

Förmodligen var den ovan nämnda kyrkogården avsedd för torpare och enkelt folk. Enligt
en uppgift hade gårdarna i Jonsbergs socken gravrätt på kyrkogården i Häradshammar fram
till slutet av 1700-talet. Jonsberg var annex till Häradshammar. Den gravrätten kan eventuellt
ha gällt för gårdsägarna och deras familjer. Dessa båda uppgifter om dagsverkskyrkogården
och gravrätt i Häradshammar gör att det är osäkert hur själva huvudkyrkogården vid
Jonsbergs kyrka har fungerat.

Kyrkogården vid kyrkan har utvidgats två gånger bland annat 1947 och omkring 1949 sattes
den östra muren. År 2002 anlades en minneslund i anslutning till gravkapellet. I söder, invid
kyrkogårdens äldre omfattning, har det legat ett äldre skolhus samt sockenstuga.
Ett äldre fotografi från 1945 taget från väster visar grusgravar omgärdade av låga häckar. Ett
flygfotografi från 1954 visar kyrkogårdens utbredning (se nedan). Det visar tydligt
kyrkogårdens struktur med större familjegravar och mindre s k linjegravar i de delar av
kvarter A och C där det även idag finns några linjegravvårdar kvar. De flesta gravarna är
grusade och omgärdas troligen av häck eller stenram. Den södra delen av kvarter C är utlagd,
men har ännu inte tagits i anspråk mer än längst i söder.