EKHOLMENS SÄTERI

Ekholmens herrgård är anlagd på Ekholmen i sjön Kolungen, på en höjd vid Gunnarsnäs kyrka. Uppfarten mot herrgårdens Cour de Honneur kantas av en allé av ask. En gårdsplan formad som en halvcirkel, kantad med askar och hårt beskurna lönnar är anlagd framför mangårdsbyggnaden. Denna är uppförd i två våningar och täckt av skiffer på både tak och fasader. Framför, och på ömse sidor om denna har två flygelbyggnader placerats. Dessa är små faluröda trähus. Den västra med bevarad 1700-talskaraktär medan den östra präglas av senare upprustningar. På södra sidan om mangårdsbyggnaden finns en park, omringad av ask och ek. Närmast huset växer fruktträd av äpple och päron. Sydost om mangårdsbyggnaden står en mindre rödfärgad träbyggnad med en äldre karaktär som har en vällingklocka på taket, ev. kan huset ha fungerat som dagsverksstuga. Öster om denna har en ca 25 meter lång damm anlagts. Öster om dammen ligger i sin tur jorbrukets ekonomibyggnader uppradade i nord-sydlig riktning.

Sverker Larsson för projektet Tillgängliga byggnadsminnen i Västra Götalands län, 2008-02-19.

"Ekholmens Säteri i Gunnarsnäs socken, Melleruds kommun, hör till de mera säregna i landet. Huvudbyggnaden uppfördes 1799 av löjtnanten Carl Hierta, medan västra flygeln uppges vara från 1785."
"Såsom egendom kan gården spåras till medeltiden, då den var kyrkogods. Den kallades då och ännu in på 1500-talet Gundernes Stommen. Sitt nuvarande namn fick gården på 1640-talet, då den efter ha ägts av fogden Olof Stake och hans son ryttmästaren Gustav Stake, övergick i andra händer. Namn som Hård, Belfrage och Penningsköld figurerar sedan i gårdens ägarelängd, som i sina detaljer är ganska oklar. Mot 1700-talets slut ägdes Ekholmen av löjtnanten Carl Hierta, gift med Maria Ulrika Belfrage. Han dog barnlös 1810. En styvson till honom, brukspatron Leonard von Wolker, blev sedan ägare. Efter hans död 1823 såldes gården på auktion och inköptes av krigsrådet Daniel Fryxell och hans hustru Margaretha Langensköld. Redan 1827 upprättades dessa ett testamente, som ändrades 20 jan. 1840, vari gården efter deras bortgång överlämnades till en stiftelse, Fryxell-Langenskiöldska stiftelsen, som ännu idag äger densamma.Stiftelsen ändamål är att låta avkastningen delas ut som understöd åt handikappade och stipendier till studerande. Gården är från början av 1900-talet utarrenderad."

"Gårdens bebyggelse dokumenterades tidigast på en storskifteskarta från 1789, som visar en kringbyggd mangård av äldre typ. Av denna finns i våra dagar blott västra flygeln kvar i ursprungligt skick." "Den äldsta flygeln i väster är som nämnt byggd 1785 och upprest över en välvd källare. Den östra flygeln har fått sin prägel av en ombyggnad 1888 och är ytterligare förändrad i senare tid. Flygeln är efter modernisering numera bostad. På gården finns ytterligare en bostad med två lägenheter. 1986 eldhärjades ladugården och ersattes med ett modernt lösdriftsstall for 56 mjölkkor plus rekrytering. 1996 byggdes djurstallet till och har nu plats för 107 kor plus rekrytering. På gården finns dessutom en maskinhall med verkstadsdel."

Källa: "Ekholmen" ej publ skrift, troligen från1995.

Sverker Larsson för projektet Tillgängliga byggnadsminnen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2008-02-19.

Historik från inventeringen Byggnadsminnen i Melleruds kommun:

Ekholmen utgjorde under medeltiden prästboställe i Gunnarsnäs. Vid Gustav Vasas reduktion blev hemmanet 1547 under namnet Gundersness Stommen indraget till kronan och kom därvid att övergå till det värdsliga frälset. Fr o m 1640-talet fick gården sitt nuvarande namn.
Ekholmens corps de logi uppfördes under 1700-talets senare del i enkel herrgårdsarkitektur och med sparsamma klassicerande portal- och foderdetaljer.
Byggnaden är uppförd i två plan i timmer på putsad stenfot med fasad- och takmaterial av skiffer. Gesims, knutlådor, dörrar samt fönsterfoder är genomgående målat i vit oljefärg.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, 1978-06-19, Dnr 11.329-2502-77

"Ekholmens Säteri i Gunnarsnäs socken, Melleruds kommun, hör till de mera säregna i landet. Huvudbyggnaden uppfördes 1799 av löjtnanten Carl Hierta, medan västra flygeln uppges vara från 1785."
"Såsom egendom kan gården spåras till medeltiden, då den var kyrkogods. Den kallades då och ännu in på 1500-talet Gundernes Stommen. Sitt nuvarande namn fick gården på 1640-talet, då den efter ha ägts av fogden Olof Stake och hans son ryttmästaren Gustav Stake, övergick i andra händer. Namn som Hård, Belfrage och Penningsköld figurerar sedan i gårdens ägarelängd, som i sina detaljer är ganska oklar. Mot 1700-talets slut ägdes Ekholmen av löjtnanten Carl Hierta, gift med Maria Ulrika Belfrage. Han dog barnlös 1810. En styvson till honom, brukspatron Leonard von Wolker, blev sedan ägare. Efter hans död 1823 såldes gården på auktion och inköptes av krigsrådet Daniel Fryxell och hans hustru Margaretha Langensköld. Redan 1827 upprättades dessa ett testamente, som ändrades 20 jan. 1840, vari gården efter deras bortgång överlämnades till en stiftelse, Fryxell-Langenskiöldska stiftelsen, som ännu idag äger densamma.Stiftelsen ändamål är att låta avkastningen delas ut som understöd åt handikappade och stipendier till studerande. Gården är från början av 1900-talet utarrenderad."

"Gårdens bebyggelse dokumenterades tidigast på en storskifteskarta från 1789, som visar en kringbyggd mangård av äldre typ. Av denna finns i våra dagar blott västra flygeln kvar i ursprungligt skick." "Den äldsta flygeln i väster är som nämnt byggd 1785 och upprest över en välvd källare. Den östra flygeln har fått sin prägel av en ombyggnad 1888 och är ytterligare förändrad i senare tid. Flygeln är efter modernisering numera bostad. På gården finns ytterligare en bostad med två lägenheter. 1986 eldhärjades ladugården och ersattes med ett modernt lösdriftsstall for 56 mjölkkor plus rekrytering. 1996 byggdes djurstallet till och har nu plats för 107 kor plus rekrytering. På gården finns dessutom en maskinhall med verkstadsdel."

Källa: "Ekholmen" ej publ skrift, troligen från1995.

Sverker Larsson för projektet Tillgängliga byggnadsminnen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2008-02-19.

Historik från inventeringen Byggnadsminnen i Melleruds kommun:

Ekholmen utgjorde under medeltiden prästboställe i Gunnarsnäs. Vid Gustav Vasas reduktion blev hemmanet 1547 under namnet Gundersness Stommen indraget till kronan och kom därvid att övergå till det värdsliga frälset. Fr o m 1640-talet fick gården sitt nuvarande namn.
Ekholmens corps de logi uppfördes under 1700-talets senare del i enkel herrgårdsarkitektur och med sparsamma klassicerande portal- och foderdetaljer.
Byggnaden är uppförd i två plan i timmer på putsad stenfot med fasad- och takmaterial av skiffer. Gesims, knutlådor, dörrar samt fönsterfoder är genomgående målat i vit oljefärg.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, 1978-06-19, Dnr 11.329-2502-77