sanda kyrka

Kyrkorummets och sakristians väggar och valv är putsade med kalkbruk och avfärgade vita, muralmålningar finns i kor, sakristia, långhus och tornrum. Omfattningar, bågar och kolonner är merendels av fint huggen kalksten som är synlig i kyrkorummet.
Samtliga valv i kyrkorummet samt valvet i sakristian är bemålade. Sakristians valv har bemålade ribbor som nedtill avslutas i vindruvsklasar, på dess väggar finns en fragmentarisk inskription samt två årtal med rödkrita. På korets östra vägg finns målningar kring sakramentsskåpet, på dess norra vägg delar av en inskription samt konturerna kring ett numera försvunnet epitafium. På långhusets östra och norra väggar finns figurmålningar samt på den senare en passionsfris. På tornrummets norra vägg finns en tjuvmjölkningsscen. I övrigt finns kvadermålningar samt 11 st. in¬vi¬g-ningskors.
Putsristningar finns i sakristian och på korets norra vägg bl.a. i form av runor, koncentriska cirklar och streck.
Kor, sakristia, långhus och tornrum täcks av tältliknande kryssvalv av kalkstensflis, koret av två st., vilka skiljs åt av en profilerad gördelbåge som bärs upp av två knippepelare vars kapitäl delvis är bemålade. Sakristian och tornet täcks av vardera ett valv och långhuset av sex vilka bärs upp av två kolonner och valvkonsoler av kalksten. Kapitälen är delvis bemålade liksom skaftet på den västra kolonnen.
Bjälklag och golv
Golven i kyrkorummet och i sakristian är belagda med lackade bräder med undantag av altarrunden, som är upphöjd med två steg och har golv av kalksten som till stor del består av gravhällar, en gravhäll ligger också i korets sydvästra hörn. Tornets västra del är även den upphöjd.
Trappor och stegar etc.
Vindarna och tornhuven nås via en bred murtrappa som tar sin början i tornets västra vägg, den leder genom tornets västra och norra murar upp till tornets första vindsvåning, vidare till klockdäcket leder branta trätrappor. Trästegar med vilplan leder upp genom hela tornhuven. Inspektionsbryggor finns över både kor- och långhusvindarna, sakristians vind är som nämnts inte åtkomlig.

Fast inredning
Den fasta inredningen i koret utgörs av högaltare med altaruppsats, altarskrank och sakramentsskåp, väggnisch samt en korbänk. I långhusets sydöstra hörn är predikstolen uppbyggd på ett sidoaltare och längs med dess väggar står kyrkbänkarna.

Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med sakristia, långhus och torn.

Ytterväggar, murverk och fasader
Väggarna är uppmurade av kalksten och vad gäller sydfasaderna utvändigt befriade från puts, de består till större delen av släthuggen kalksten i kvaderstensformat. I långhusets är som redan nämnts ornerade stenar från en palmettfris inmurade. Även tornets fasader har mestadels frilagt murverk, men består där av tuktad kalksten med brett utstrukna fogar. Korets, sakristians och långhusets övriga fasader är slätputsade med kalkbruk och avfärgade vita.

Hela kyrkan omges av skråkantade socklar som på koret, sakristian och långhuset kröns av en rundstav. Intill tornets södra portal är två halvcirkelformade trummor inmurade. Långhusets murverk hålls samman av fyra dragstag, korets av två, samtliga med i fasaden synliga ankarjärn.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig gotländsk modell, åttkantig. Huven är klädd med snedkantade bräder (tornpanel), som spikats på högbenen med mellanlägg av spikplåtar. Hörntrianglarna och brättet har täta undertak av panel och asfaltpapp. Spiran kröns av en vindflöjel till vilken det är ca 50 m.

Konstruktionen består av bilade virken med lagningar av sågade virken. Det är främst högbenen som är sågade. Knutpunkterna är dymlade. Två hammarband.
De båda kyrkklockorna hänger i tornets klockvåning. Klockdäcket av trä är belagt med asfaltpapp, det lutar svagt mot den östra ljudgluggen som försetts med utkastare. Uppgångshålet täcks av en trälucka som även den beklätts med asfaltpapp.

Taken över kor, sakristia och långhus täcks av enkupigt tegel som kramlats. Gavlarna är utformade utan takutsprång s.k. gotlandsgavlar. Nockpannan har lagts i bruk. Tätningar mot omgivande murverk av blyplåt.
Korets och långhusets har tät bördning av spåntad panel. Sakristians takkonstruktion är inte åtkomlig för inspektion.

Koret och långhuset har takstolar av bilade virken som kompletterats med sågat virke och delvis förbundits eller förankrats med järn. Båda taken har två typer av takstolar, dels den vanliga bestående av högben, stödben, stickbjälke, saxsparrar samt två respektive tre omgångar hanbjälkar, på långhuset finns dessutom en vertikal bjälke mellan de nedersta hanbjälkarna samt ett längsgående bärverk. De andra takstolarna, tre respektive fyra stycken består av två respektive tre saxsparrar, två respektive tre vertikala bjälkar, längsgående bärverk.

Fönster och andra muröppningar
Långhuset har i söder två spetsbågiga fönsteröppningar och i norr en rund öppning, koret har en spetsbågig åt söder och tre åt öster, de senare är kopplade och tornet har en öppning åt väster. Omfattningar och masverk är av fint huggen kalksten, korets östfönster har invändigt profilerade omfattningar. Blyspröjsade fönster, droppnäsor av blyplåt. Sakristians båda fönster är rundbågiga med omfattningar av kalksten. Träbågar, med utvändiga järngaller. Det norra är monterat på gångjärn och har plexiglas med en ventil. Droppnäsa av blyplåt. Den östra sitter med spik och fogarna är tätade med silikon, hela dess solbänk är klädd med blyplåt.

Ljudgluggarna, två åt vart vädersträck, har omfattningar, bågar och kolonnetter av kalksten. De medeltida valvbräderna är delvis kvar i väster. Solbänkarna är belagda med falar med fall utåt, med undantag av en av de östra som helt klätts in i plåt och formats till utkastare. Tätningar mot omgivande murverk av plåt. Falarna är tjärstrukna. Fågelskyddsnät på träramar, åt öster delad och öppningsbar.

Ljusglugg i korets östra gavelröste med kalkstensomfattning, öppningen i form av ett fyrpass. I sakristians gavelröste finns en enkel ljusglugg. Tornets båda gluggar är i form av kors med kalkstensomfattningar. Samtliga öppningar är försedda med fågelskyddsnät.

Portaler
Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten. Tornets nordportal är enkelt utformad, rundbågig. Den södra tornportalen är spetsbågig och försedd med ett rakslutet, ristat tympanon. Korportalen är en rikt utformad, gotisk portal med kapitälband smyckade med stiliserade bladmotiv som täcks av blyplåt. Samtliga portaler har ristningar och/eller klotter av rödkrita i form av bomärken, årtal m.m.

Nordportalens samt korportalens portblad består av stående bräder som utvändigt tjärstrukits. Den södra tornportalen har två dörrblad som målats, de är försedda med två blyspröjsade fönster vardera. De båda sydportalernas dörrblad är invändigt målade, nordportalen är trävit.

Sanda kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta del är tornet, byggt vid mitten av 1200-talet. Långhuset byggdes omkring år 1300, och de yngsta byggnadsdelarna, koret och sakristian, tillkom vid mitten av 1300-talet.

Att den nuvarande kyrkan föregåtts av en äldre stenkyrka, sannolikt från 1100-talet, framgår bl.a. av de många släthuggna fasadstenar som återanvänts vid uppförande av den nuvarande kyrkans sydväggar. Särskilt intressanta är de stenar i långhuset som ornerats med en ristad palmettfris.

Av de utvändiga förändringar som kyrkan genomgått sedan den byggdes kan nämnas att tegeltaken över koret och långhuset sänktes omkring 1860, och att ett nytt fönster togs upp i tornets västvägg 1896(?).

De senaste restaureringarna
Den senaste invändiga re¬staureringen gjordes 1955-56 efter förslag av arkitekt Olle Karth, Visby. Nya brädgolv lades, ny bänkinredning tillverkades, läktaren revs, muralmålningar togs fram och huggen sten rengjordes från oljefärg, fönstren reparerades och elvärme installerades.

Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes 1994-95. Då reparerades tornhuven, samtliga tak lades om, fasaderna omfogades och putsen reparerades. Hörnkedjor och sockelsten byttes delvis ut och stenrelieferna konserverades. Fönstren sågs över, inspektionsbryggor byggdes på vindarna och åskskyddet kompletterades.