REJMYRE KAPELL (REJMYRE KYRKA)

Skedevi är en medeltida socken och är belägen i länets norra del och gränsar i norr mot Södermanland. År 1810 grundlades Rejmyre glasbruk och ett brukskapell av timmer började uppfördes 1837 i närheten av glashyttan. Kapellet tillbyggdes efter några år med korsarmar och försågs med en öppen lanternin över korsmitten. De vita fasaderna är slätputsade med ett sadeltak täckt av förbehandlad skivtäckt plåt. De rundbågiga fönsteröppningarna är försedda med grönmålade småspröjsade träfönster. Huvudingången är förlagd till södra korsarmen, som är belägen strax norr om landsvägen genom Rejmyre.

KYRKOGÅRDEN
Det finns två begravningsplatser i Rejmyre, vilka återfinns ca 500 m söder respektive nordväst om kyrkan.

Skedevi är en medeltida socken och omnämns 1340 som Skædui. Socknen gränsar i norr mot
Södermanland. Socknen är bergig och skogsrik och är en av de sjörikaste socknarna i länet.
Huvudnäringarna har varit åkerbruk, skogsbruk och bergsbruk. I slutet av 1600-talet anlades
den första smedjan vid Hävla stångjärnsbruk. Under 1800-talet var humleodlingen en
betydelsefull binäring, men även fiske, slöjd, smide och bärplockning. I 1871 års kalender
över Östergötland uppges att det inom socknen finns åtta sågar, tre kvarnar, två tegelbruk, ett
glasbruk samt järn- och manufakturverk vid Hävla och Skärfors. Bland socknens större gårdar
kan Hävla, Rejmyre, Tisenhult och Frängsäter säteri nämnas. Under det senare, som ägdes av
släkten von Post, lydde vid mitten av 1800-talet Rejmyre glasbruk, Hävla stångjärnsbruk och
Skärfors manufakturverk.

Nordöst om kyrkan finns ett bisättningshus, som är uppfört 1931 efter ritningar av arkitekt
Ottar Hökerberg i Stockholm. Det har vitputsade fasader och sadeltak belagt med enkupigt
tegel. I söder finns en ingång med dubbeldörrar klädda med svartmålad plåt. I byggnaden
förvaras kyrkans ursprungliga altarpredikstol. Norr om kyrkan finns även en enkel rödfärgad
bod, som ursprungligen fungerat som ved- och kolbod.

Det finns två begravningsplatser i Rejmyre, vilka återfinns ca 500 m söder respektive
nordväst om kyrkan.

En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd
kyrkogårdsinventering.

Rejmyre kapell är beläget 15 km nordost om Finspång utefter vägen genom Rejmyre samhälle. En skola ligger invid kapellet, som i övrigt saknar kontakt med glasbruket, för vilket det uppförts. Genom samhällets urbanisering har miljön förändrats mycket sedan kapellet uppfördes. Begravningsplatser återfinns 500 m söder respektive nordväst om kapellet.

Kapellet uppfördes på bekostnad av kapten Erik von Post vid Reymyre glasbruk. Det har korsformad plan med rakslutet korparti. År 1837-38 uppfördes långhuset, korsarmarna tillkom 1841. År 1843 uppfördes lanterninen över korsmitten.

Väggarnas timmer var från början rödfärgat, kyrkan reveterades och putsades i vitt mot slutet av 1800-talet. Kyrkorummet har flackt trätak, innerväggarna pryds av pilastrar. Valvbågar avdelar kor och korsarmar från långhuset. Altarpredikstolen ägde bestånd fram till 1952, därefter tjänstgör en 1700-talsmålning som altarprydnad. Predikstolen ersattes av en enkel talarstol. Interiören har fullständigt förändrats under tidens lopp. Större renoveringar genomfördes 1900, 1937 och 1952. Orgel tillkom 1828, men byttes ut mot en ny 1851 vars fasad är bevarad medan verket byggts om flera gånger. Orgeln står på golvet vid västväggen; läktare saknas.

Dopfunten i kolmårdsmarmor är ritad av Kurt von Schmalensee 1838.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.