Beskrvning <itemDescription> |
-
En bit nedanför (sydost om) kyrkplatsen ligger de kvarvarande delarna av den kyrkstad som växte upp här från och med 1840-talet. Det kom att bli en av lappmarkens största, med över sextio kyrkstugor och många kyrkstallar när den var som störst på 1870-talet. Stora delar av kyrkstaden brann ned 1921, och ytterligare hus har rivits efter det. De sista stallarna revs 1959. Idag återstår ca 25 kyrkstu...
Visa hela
En bit nedanför (sydost om) kyrkplatsen ligger de kvarvarande delarna av den kyrkstad som växte upp här från och med 1840-talet. Det kom att bli en av lappmarkens största, med över sextio kyrkstugor och många kyrkstallar när den var som störst på 1870-talet. Stora delar av kyrkstaden brann ned 1921, och ytterligare hus har rivits efter det. De sista stallarna revs 1959. Idag återstår ca 25 kyrkstugor som bl.a. används för vandrarhemsverksamhet. Mellan kyrkan och kyrkstaden ligger den timrade och rödmålade sockenstugan som uppfördes på 1890-talet, men som föregicks av en tidigare sockenstuga på samma plats. I anslutning till Storgatan och kyrkstaden växte det kring sekelskiftet 1900 fram ett affärscentrum med affärshus, boställen och privata villor av lite förnämare karaktär i tidstypisk och representativ storgatsarkitektur. Ett av de kvarvarande affärshusen är idag skyddat som byggnadsminne. Senare under 1900-talet försköts Vilhelminas centrum återigen tillbaka något söderut, bl.a. med tillkomsten av järnvägsstation (inlandsbanan), tingshus och folkskola under 1910-talet, planläggning och utbyggnad under 1920- och 30-talen och ett befolkningsmässigt uppsving under 1940- och 50-talen. Det övre område av tätorten som upptas av kyrkan, kyrkogården och kyrkstaden utgör en kulturmiljö av riksintresse (AC 44, Vilhelmina kyrkomiljö och kyrkstad).
Stäng
|