STORA MALMS KYRKA

ÖVERSIKT Stora Malms kyrka består av ett enskeppigt, medeltida långhus som under 1700-talet har byggts till med korsarmar i norr och söder, en sakristia i norr och ett gravkor i öster. Kyrkans äldsta murverk är i huvudsak i uppfört av natursten medan de yngre tillbyggnaderna delvis är uppförda med tegel.

TAK Långhuset och korsarmarna täcks av branta sadeltak, varav den norra korsarmens tak är valmat mot norr. Erisbergskoret täcks av ett tak i rokokostil med ett brant, karnissvängt nedre fall som ansluter till korets branta takfall med rundade former. Taket kröns av en huv med panelklädda sidor och däröver ett övre takfall med flackare karnisform. Överst på huven sitter ett klot och ett likarmat kors.

Kyrkans tak är sedan 1971 täckta med skivtäckt, ståndfalsad kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Takkupor på långhusets norra och södra takfall har täckning i samma utförande. I nock mot öster, söder och norr finns murade, plåtklädda skorstenar. I anslutning till skorstenarna finns plåtklädda inspektionsluckor. På sakristians östra takfall finns en skorsten för en öppen spis. Kyrkans takfall har fotrännor och stuprör i koppar. Västgavelns vindskivor är klädda med plåt.

På kyrkans vind är äldre underpanel av breda plankor bevarad på bland annat långhusets norra takfall i anslutning till den norra korsarmen. Panelen är således äldre än korsarmen från 1710. Kyrkans valv är idag isolerade med mineralullsmattor, men synliga delar av murarna uppvisar inga spår efter en förmodad förödande brand år 1608. På långhusets västra gavel är t ex den sannolikt medeltida putsen oskadad. Gavel är putsad ca 2-2,5 m över långhusets murkrön. Putsen har i söder, möjligen också in norr, en skarp vertikal gräns i liv med långhusets inre murliv. På gränsens utsida ses avtrycket efter en stående bjälke. Vid gavelns sydvästra hörn finns vidare en inmurad bjälke som troligen hör till en äldre konstruktion.

Långhusets takstolar är i grunden gotiska och består av tassar, stödben, sparrar, sparrsaxar och ett hanband. Takstolarna är generellt utförda av virke av relativt smäckra dimensioner, ca 10 x 12 cm (b x h), och har ett inbördes avstånd av ca 90 cm. Förbindningarna mellan hanband och sparrar är utförda med dymlingar och handsmidd spik. Sammantaget indikerar iakttagelserna på kyrkans vind att takstolen åtminstone delvis är medeltida.

De två västra takstolarna över Eriksbergskoret tillhör ett mansardtak. Takstolarna har ingen egentlig funktion i dagens yttertak, utan indikerar att korets västra del i anslutning till långhuset ursprungligen kan ha täckts av ett mansardtak. Anslutningens idag rundade former har i sådana fall tillkommit senare, troligen i samband med slagningen av långhusets östra kryssvalv.

Över Eriksbergskoret förvaras den tvärbjälke som tidigare satt mellan långhuset och koret, troligen ända fram till 1780. Bjälken har möjligen uppburit ett triumfkrucifix samt varit förbunden med ett korskrank. På bjälkens ena sida finns en fragmentarisk inskrift som med hänsyn till bokstavsformerna anses vara samtida med kalkmålningarna i kyrkan. På samma sida är bjälkens nedre del profilerad och över profileringen försedd med inhuggna, vertikala streck. Vidare finns en inhuggen runinskrift bestående av tre bokstäver. Bjälkens baksida är försedd med röda dekorationsmålningar, bland annat i form av en bård av löpande hund.

FASADER Kyrkans fasader är spritputsade och avfärgade i ockragult. Fasaderna indelas av vita hörnkedjor och pilastrar i slätputs och putsad rustik. På långhusets södra sida finns en av ursprungligen två år 1600 målade inskrifter vid kyrkans tidigare vapenhus. Sockeln är putsad med en svagt rundad avslutning mot fasaderna och avfärgad grå. I sockeln finns flera ventilationsöppningar, vilka är försedda med järnluckor.

Kyrkans exteriöra gestaltning härrör i huvudsak från ombyggnaderna under 1700-talet. Kyrkans västra gavel bevarar med sitt branta takfall och centralt placerade port, fönster och korsblindering ett medeltida intryck. Långhusets fasader präglas av de tillbyggda korsarmarna och sakristian.

Det tillbyggda Eriksbergskoret har en relativt utpräglat rokokogestaltning. Korets fasader ansluter till långhuset via murar som är utformade som cirkelsegment. Även takfallens möte uppvisar tydlig inspiration från rokokon. Korets fasad åt öster är utförd med bland annat hörnpelare och en krönande fronton som för tankarna till renässansen. Gravkoret uppfördes 1766, men utformningen av bland annat anslutningen mellan byggnadsdelarnas tak härrör troligen från 1780 (se nedan).

FÖNSTER Fönstren markeras i fasaderna med slätputsade, svagt utåt skrånande smygar och omfattningar, vilka är avfärgade vita. Fönstrens valvbågar är utförda med markerade slutstenar. Långhusets och den norra korsarmens fönsterbänkar är avtäckta med ståndfalsad kopparplåt. Korets, sakristians och den södra korsarmens fönster är avtäckta med slät kopparplåt. Sakristians fönster är i fasaden försett med en tandhuggen, profilerad kalkstenslist, vilken är nästan dubbelt så bred som det nuvarande fönstret. Listens ursprung och funktion är oklar, möjligen härrör den från en äldre utformning av källarnedgången. Listen är till exempel inte synlig på ett fotografi från 1894.

Tre av långhusets och den södra korsarmens fyra fönsteröppningar är rundbågiga, medan övriga fönster i långhuset, i den norra korsarmen, i sakristian samt i Eriksbergskoret är korgbågiga. På gravkorets gavel finns en stickbågig fönsteröppning som fungerar som ljusinsläpp till vinden.

I samtliga fönster sitter fasta, spröjsade karmar av svartmålat järn, utom det övre fönstret på Erisbergskorets östra gavel. Det senare är utfört med karm och enkla, spröjsade bågar av trä. Fönstrens järnkarmar är utförda av tre sektioner vilka är staplade på varandra samt inmurade i smygen. I samtliga järnkarmar och träbågar sitter i huvudsak munblåst, ofärgat glas.

PORTALER Huvudingången är placerad centralt i kyrkans västra gavel och är markerad med en slätputsad omfattning. Portalen är rakt avslutad. Rakt över porten sitter västgavelns fönster. I dörröppningen sitter en inåtgående pardörr. Dörrbladen består av ramverk och utvändig panel i rombiskt mönster. På det norra bladet sitter en profilerad anslagslist. Dörren är försedd med konstnärligt utformade lås och kläpp.

Portarna till den norra korsarmen och till sakristian är rakt avslutade och inpassade i fasadernas gestaltning. Till respektive dörr leder två trappsteg av grå kalksten. I öppningarna sitter utåtgående enkeldörrar av ramverk med stående panel och påspikade rombiskt formade detaljer. Dörrbladen är plåtbeslagna på insidan.

Vid den igenmurade, stickbågiga muröppningen till gravvalvet under Eriksbergskoret sitter utåtgående, svartmålade järnluckor. Nedgången till pannrummet är utförd med en gjuten betongsarg, vilken täcks av lucka av korrugerad plåt.