ALBY KYRKA

Alby kyrka byggdes efter ritningar av Frans Lindskog och invigdes den 3 juli 1892 på initiativ av Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Lindskog (18431910) har även ritat Betlehemskyrkan från 1904 i Sundbyberg. Kyrkans fasader dekorerades med nyrenässansens formspråk, till skillnad från Svenska kyrkans arkitektur som vid denna tid oftast förknippades med nygotiken. 1913 byggdes en sakristia till bakom altarväggen, samt en kyrksal. Sedan kyrkan uppfördes har fasaderna förenklats, framförallt västfasaden, som tidigare var rikt dekorerad. 1944 tillkom den nuvarande takryttaren och ersatte det tidigare rikt utsmyckade gavelkrönet.

Alby kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Under 1800-talets slut ägdes Alby gård av hovrättsnotarien Carl Abraham Humble. När järnvägen byggdes i området, började Humble exploatera sina ägor, i likhet med A P Löfström, som låtit bebygga Sundbyberg. En exploateringsplan upprättades 1878. I Lilla Alby var tomterna små, och utbyggnaden gick långsammare än i Sundbyberg.
Avståndet till församlingskyrkorna i Solna och Bromma var långt, och då godsägaren Humble var aktiv inom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, lät han år 1878 uppföra ett enkelt kapell i Lilla Alby. Verksamheten präglades av den lågkyrkliga väckelsen och kapellet uppläts även för missionsförsamlingen, som kallade kyrkan Immanuelskapellet. På sikt lämnade dock missionsförsamlingen kapellet och byggde en egen lokal, numera Alby kyrka.

1904 lät missionsförsamlingen bygga en ny kyrka inne i Sundbyberg varpå det gamla kapellet stod tomt. 1913 förvärvades det f d missionskapellet i Alby av ett antal personer, som gemensamt kallade sig Lilla Alby kapellstiftelse. Deras tanke var att kapellet skulle kunna användas som stadsdelskyrka inom Solna församling. 1934 överlät kapellstiftelsen kapellet liksom prästgården till Solna församling. I samband med församlingsregleringen mellan Solna och Sundbyberg 1949, fördes Alby kyrka över till Sundbybergs pastorat.

Alby kyrka är i dag en stadsdelskyrka med regelbundna gudstjänster och förrättningar. Under sommaren hålls här även friluftsgudstjänster.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Alby kyrka byggdes efter ritningar av Frans Lindskog och invigdes den 3 juli 1892 på initiativ av Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Lindskog (1843-1910) har även ritat Betlehemskyrkan från 1904 i Sundbyberg. Kyrkans fasader dekorerades med nyrenässansens formspråk, till skillnad från Svenska kyrkans arkitektur som vid denna tid oftast förknippades med nygotiken. 1913 byggdes en sakristia till bakom altarväggen, samt en kyrksal. Sedan kyrkan uppfördes har fasaderna förenklats, framförallt västfasaden, som tidigare var rikt dekorerad. 1944 tillkom den nuvarande takryttaren och ersatte det tidigare rikt utsmyckade gavelkrönet.
Alby kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
Under 1800-talets slut ägdes Alby gård av hovrättsnotarien Carl Abraham Humble. När järnvägen byggdes i området, började Humble exploatera sina ägor, i likhet med A P Löfström, som låtit bebygga Sundbyberg. En exploateringsplan upprättades 1878. I Lilla Alby var tomterna små, och utbyggnaden gick långsammare än i Sundbyberg.
Avståndet till församlingskyrkorna i Solna och Bromma var långt, och då godsägaren Humble var aktiv inom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, lät han år 1878 uppföra ett enkelt kapell i Lilla Alby. Verksamheten präglades av den lågkyrkliga väckelsen och kapellet uppläts även för missionsförsamlingen, som kallade kyrkan Immanuelskapellet. På sikt lämnade dock missionsförsamlingen kapellet och byggde en egen lokal, numera Alby kyrka.
1904 lät missionsförsamlingen bygga en ny kyrka inne i Sundbyberg varpå det gamla kapellet stod tomt. 1913 förvärvades det f d missionskapellet i Alby av ett antal personer, som gemensamt kallade sig Lilla Alby kapellstiftelse. Deras tanke var att kapellet skulle kunna användas som stadsdelskyrka inom Solna församling. 1934 överlät kapellstiftelsen kapellet liksom prästgården till Solna församling. I samband med församlingsregleringen mellan Solna och Sundbyberg 1949, fördes Alby kyrka över till Sundbybergs pastorat.
Alby kyrka är i dag en stadsdelskyrka med regelbundna gudstjänster och förrättningar. Under sommaren hålls här även friluftsgudstjänster.

KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Gullberg, Margareta, präst i Alby kyrka. Muntliga uppgifter 2005-01-20
Alby kyrka. Sundbybergs museum 1998
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Ljungström, L, Duvbo och Alby kyrkor, Katrineholm 1988
Österberg H, Sundbyberg bygger en kyrka, Sundbyberg 1981

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum.

Alby kyrka i stadsdelen Lilla Alby i Sundbyberg invigdes 1892 under namnet Immanuelskapellet och tillhörde då Missionsförsamlingen. Ritningar utfördes av arkitekten Frans Lindskog, själv församlingsmedlem. Lilla Alby hörde då till Solna men inkorporerades 1949 med Sundbyberg. 1904 byggdes ny missionskyrka i centrala Sundbyberg och kapellet i Lilla Alby stod tomt under några år. Efter att ha haft olika ägare överfördes byggnaden till Sundbyberg 1949 i samband med församlingsregleringen med Solna, vars församling som stått som ägare sedan 1934. Kyrkan har koret i öster och huvudingången mitt i västfasaden intill en liten öppen plats. Grundplanen är i princip korsformad med sakristia och vapenhus på ömse sidor om det lilla rummet i västpartiet strax innanför dörren. Murarna är utvändigt putsade i vitgult och har pilastrar både exteriört och interiört. Exteriörens stil kan betecknas som nyrenässans, men åtskilliga förenklingar har utförts sedan 1892, framför allt i västfasaden. Bl.a. är den lilla takryttaren från 1944 med klocka byggd som ersättning för ett mer praktfullt utformat övre gavelparti. Sadeltaken är plåtklädda. Korets glasmålning är från 1957 och komponerat av José Samson. Den låga utbyggnaden bakom koret inrymmer samlingssal m. m. Här låg sakristian från början. Den ljusa interiören täcks av ett vinklat trätak med konsoler. Altaret står i en grund, rundbågig nisch. Orgelläktaren i väster är byggd som ett loft. Gudstjänstbesökarnas sittplatser utgörs av lösa stolar från 1950-talet. Av den ursprungliga inredningen tycks ingenting vara bevarat utom möjligen altarringen.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998

Omgivningen
Lilla Alby utgör idag en stadsdel inom Sundbybergs kommun. Kommunen är bebyggelsemässigt sammanväxt med huvudstaden och utgör en del av Storstockholm.
Den kuperade stadsdelen ligger söder om järnvägen och man kan ännu förstå kopplingen mellan järnvägens framdragande och stadsdelens tillkomst. Inte minst understryks förhållandet genom kyrkans placering, som bildar en fond i slutet av den väg som leder upp från stationen. Kyrkobyggnaden ligger omgiven av flerfamiljsbostäder.

Anläggningen
In till kyrkotomten, som omramas av häckar leder två järngrindar mot väster. På kyrkotomtens sydöstra del stod tidigare prästgården. Tomten är beväxt med flera äldre äppelträd, och under senare tid har här en trädgård anlagts med rabatter och växthus. En redskapsbod uppfördes 2000.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan ligger i öst-västlig riktning. Exteriört kan kyrkan uppfattas som en korskyrka med de utstående gavelpartierna för de rum som tidigare inrymde vaktmästarbostad, numera sakristia och toalett. Själva kyrkorummet är uppfört som en salkyrka med rakt avslutad altarvägg. Kyrkans östra del med samlingssal har tillkommit sekundärt. Här fanns även sakristian innan den inreddes vid entrén i väster.

Omgivningen
Lilla Alby utgör idag en stadsdel inom Sundbybergs kommun. Kommunen är bebyggelsemässigt sammanväxt med huvudstaden och utgör en del av Storstockholm.
Den kuperade stadsdelen ligger söder om järnvägen och man kan ännu förstå kopplingen mellan järnvägens framdragande och stadsdelens tillkomst. Inte minst understryks förhållandet genom kyrkans placering, som bildar en fond i slutet av den väg som leder upp från stationen. Kyrkobyggnaden ligger omgiven av flerfamiljsbostäder.

Kyrkomiljön
In till kyrkotomten, som omramas av häckar leder två järngrindar mot väster. På kyrkotomtens sydöstra del stod tidigare prästgården. Tomten är beväxt med flera äldre äppelträd, och under senare tid har här en trädgård anlagts med rabatter och växthus. En redskapsbod uppfördes 2000.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan ligger i öst-västlig riktning. Exteriört kan kyrkan uppfattas som en korskyrka med de utstående gavelpartierna för de rum som tidigare inrymde vaktmästarbostad, numera sakristia och toalett. Själva kyrkorummet är uppfört som en salkyrka med rakt avslutad altarvägg. Kyrkans östra del med samlingssal har tillkommit sekundärt. Här fanns även sakristian innan den inreddes vid entrén i väster.