RÅSUNDA KYRKA

Omgivningen
Råsunda kyrka är uppförd i den redan under 1900-talets början utbyggda stadsdelen Råsunda norr om Stockholm. Kyrkan ligger på en bergshöjd i nordöstra delen av Näckrosparken. Runt parken finns äldre villor och flerbostadshus samt gamla Filmstaden, nu på väg att omvandlas till bostäder. Trots att kyrkan är högt belägen är den inte särskilt synlig på håll och kan därför uppfattas som lite avsides belägen.

Anläggningen
Kyrkotomten avgränsas i väster av en hög stödmur mot parken och Näckrosdammen vars vattenspegel tagits tillvara vid gestaltningen av kyrkan. I norr utgör bergets högst belägna punkt en naturlig gräns och i öster ligger kyrkans slutna korvägg nära tomtgränsen. I söder ansluter tillfart och bilparkering vid ingång till souterrängplanets församlingslokaler. Längs kyrkans sydfasad finns upphöjda rabatter för rosenplantering i lådor av betongblock. En bred terrängtrappa i väster leder upp till en plan, gräsbevuxen förgård framför kyrkans huvudentré. Förgårdens gräs- och stenbeläggning bildar ett kvadratiskt mönster kallat "Guds gröna ängar". Marken har höjts mot sidoskeppets entré så att den nu fungerar för rörelsehindrade. I förgårdens sydvästra hörn reser sig ett 22 meter högt klocktorn likt en medeltida kampanil och krönt av en förgylld tupp formgiven av konstnären Erik Höglund. Tornet är uppfört av prefabricerade byggnadselement i vitbetong. I ett klockhus, som täcks av rostfritt stål, hänger längst ner storklockan "Kärleken", mellanklockan "Tron" och överst lillklockan "Hoppet". Klockorna är gjutna 1967 av Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan är orienterad med koret i öster och med ingång från förgården i väster. Församlingslokaler ligger i souterrängplan med entré i söder. Byggnaden är uppförd med stomme i betong. Anläggningen består av två sammanbyggda rektangulära huskroppar där sidoskeppet motsvarar mittskeppets halva höjd och bredd.

Råsunda kyrka började byggas 1966 och invigdes den 21 april 1968 av biskop Helge Ljungberg. Kyrkans arkitekt Georg Scherman (18991978) var stadsarkitekt först i Sigtuna och från 1943 i nybildade Solna stad fram till 1945. Egen verksamhet tillsammans med arkitekt Bengt Romare resulterade bl a i Historiska museets nybyggnad 1930, Patent- och registreringsverkets utbyggnad 1957, institutionsbyggnader för Stockholms högskola samt ombyggnad av Häringe slott. Råsunda kyrka blev hans sista stora uppdrag och enda kyrkobyggnad.

Kyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 2001-05-29. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och den tillhörande kyrkotomten. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 610 §.

Namnet Råsunda är troligen bildat samtidigt med Råsundabolaget 1907 genom en sammansmältning av namnen Råsta och Frösunda.
Solna församling nordväst om Stockholm överfördes 1942 från Uppsala ärkestift till det då nybildade Stockholms stift. På grund av befolkningsökning delades Solna 1963 i två församlingar, Solna och Råsunda. Samtidigt bildades Solna Råsunda kyrkliga samfällighet. Sedan 2008 är de båda församlingarna återigen en med namnet Solna församling. Inom Råsunda församling uppfördes en ny kyrkoanläggning där kyrka, klockstapel och kyrkotomtens utformning samt kyrkans inredning ingick i den uppgift arkitekten Georg Scherman fick 1963. Som utgångspunkt fanns ett detaljerat program för kyrko- och församlingslokaler utarbetat av församlingens kyrkoherde och Solna stads planingenjör. Till detta fogade arkitekten sina egna intentioner och gav form åt en anläggning i tidens anda med rötter i historien. Glaskonstnären Erik Höglund (19321998) har svarat för kyrkans konstnärliga utsmyckning.

Omgivningen
Råsunda kyrka är uppförd i den redan under 1900-talets början utbyggda stadsdelen Råsunda norr om Stockholm. Kyrkan ligger på en bergshöjd i nordöstra delen av Näckrosparken. Runt parken finns äldre villor och flerbostadshus samt gamla Filmstaden, nu på väg att omvandlas till bostäder. Trots att kyrkan är högt belägen är den inte särskilt synlig på håll och kan därför uppfattas som lite avsides belägen.

Kyrkomiljön
Kyrkotomten avgränsas i väster av en hög stödmur mot parken och Näckrosdammen vars vattenspegel tagits tillvara vid gestaltningen av kyrkan. I norr utgör bergets högst belägna punkt en naturlig gräns och i öster ligger kyrkans slutna korvägg nära tomtgränsen. I söder ansluter tillfart och bilparkering vid ingång till souterrängplanets församlingslokaler. Längs kyrkans sydfasad finns upphöjda rabatter för rosenplantering i lådor av betongblock. En bred terrängtrappa i väster leder upp till en plan, gräsbevuxen förgård framför kyrkans huvudentré. Förgårdens gräs- och stenbeläggning bildar ett kvadratiskt mönster kallat "Guds gröna ängar".
Marken har höjts mot sidoskeppets entré så att den nu fungerar för rörelsehindrade.
I förgårdens sydvästra hörn reser sig ett 22 meter högt klocktorn likt en medeltida kampanil och krönt av en förgylld tupp formgiven av konstnären Erik Höglund. Tornet är uppfört av prefabricerade byggnadselement i vitbetong. I ett klockhus, som täcks av rostfritt stål, hänger längst ner storklockan "Kärleken", mellanklockan "Tron" och överst lillklockan "Hoppet". Klockorna är gjutna 1967 av Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan är orienterad med koret i öster och med ingång från förgården i väster. Församlingslokaler ligger i souterrängplan med entré i söder. Byggnaden är uppförd med stomme i betong. Anläggningen består av två sammanbyggda rektangulära huskroppar där sidoskeppet motsvarar mittskeppets halva höjd och bredd.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Råsunda kyrka började byggas 1966 och invigdes den 21 april 1968 av biskop Helge Ljungberg. Kyrkans arkitekt Georg Scherman (1899-1978) var stadsarkitekt först i Sigtuna och från 1943 i nybildade Solna stad fram till 1945. Egen verksamhet tillsammans med arkitekt Bengt Romare resulterade bl a i Historiska museets nybyggnad 1930, Patent- och registreringsverkets utbyggnad 1957, institutionsbyggnader för Stockholms högskola samt ombyggnad av Häringe slott. Råsunda kyrka blev hans sista stora uppdrag och enda kyrkobyggnad.
Kyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 2001-05-29. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och den tillhörande kyrkotomten. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6-10 §.
Namnet Råsunda är troligen bildat samtidigt med Råsundabolaget 1907 genom en sammansmältning av namnen Råsta och Frösunda.
Solna församling nordväst om Stockholm överfördes 1942 från Uppsala ärkestift till det då nybildade Stockholms stift. På grund av befolkningsökning delades Solna 1963 i två församlingar, Solna och Råsunda. Samtidigt bildades Solna Råsunda kyrkliga samfällighet. Inom Råsunda församling uppfördes en ny kyrkoanläggning där kyrka, klockstapel och kyrkotomtens utformning samt kyrkans inredning ingick i den uppgift arkitekten Georg Scherman fick 1963. Som utgångspunkt fanns ett detaljerat program för kyrko- och församlingslokaler utarbetat av församlingens kyrkoherde och Solna stads planingenjör. Till detta fogade arkitekten sina egna intentioner och gav form åt en anläggning i tidens anda med rötter i historien. Glaskonstnären Erik Höglund (1932-1998) har svarat för kyrkans konstnärliga utsmyckning.
KÄLLFÖRTECKNING
ARKDOK Arkitekturmuseets arkiv
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SLM Stockholms läns museum arkivet
Solna kyrkoförvaltnings arkiv
Karlsson, A M, Råsunda kyrka och Betlehemskapellet. Upplands kyrkor nr 204, Katrineholm 1988
Törnkvist, E G, Arkitekten Georg Schermans byggnadsverk i Solna under 1950- och 1960-talen. Uppsats i konstvetenskap vid Stockholms universitet, 1988

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - I väster en plan, gräsbevuxen förgård. Biltillfarten ligger en våning lägre med souterrängingång till församlingslokaler. En bred terrängtrappa mellan kyrkan och den fristående klockstapeln förbinder de båda entrénivåerna. Kyrkan murad av rött fasadtegel med kopparklätt, veckat tak svävande över muravjämningen med ett glasband emellan som enda fönsteröppning. Även invändiga väggytor av samma fasadtegel. Takytor av naturfärgad träpanel inom bärande stålstomme. Kyrkportarna, helt av glas, ger även stängda ett öppet, visuellt sammanhang mellan kyrkorummet och förplatsen. Biutrymmen, även rum för orgel och kör, samlade i en låg byggnadskropp på nordsidan delvis med tegelgallerförsedda öppningar mot kyrkorummet. Principalstyckena av vit marmor.

Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990