Värja (rappir) med ej ursprungligen samhörande klinga. Italien (?) ca 1600.

Bygelfäste av stål, delvis reliefsnidat med spår av förgyllning. Byglar och parerstänger tämligen smala, släta och med runt tvärsnitt. Knapp stor med runt tvärsnitt, något avsmalnande uppåt samt med nästan plan över- och nederdel liknande en kronärtskocka. Samma ornering återkommer i förminskat format och som ansvällda partier på den bågformiga handbygelns övre ände och mitt, på ytterändarna av de raka parerstängerna, på den yttre sidobygelns, tvärbygelns och fingerbyglarnas mitt. På insidan utgår från främre parerstångens innerdel tre snett bakåt-nedåböjda byglar, samtliga utan ornering och anslutande till fingerbyglarnas nederdel.

Kavellindning (ej ursprunglig) av tvinnad, tunn ståltråd, överdelen med brunaktig fernissa.

Klinga rak, tvåeggad, slipad med varandra mötande, jämnbreda skär och med ca 60 mm lång ricasso. På ricassons insida inslagen smedsstämpel i form av en sexuddig stjärna med mitthål (sannolikt föreställande en sporrklinga, LRK vägl.1921:68:2).