Sockerskrin

Huvudliggaren:
"Sockerlåda med kniv, mahognyfanér, på locket mässingshandtag, på framsidan lås med nyckel samt låda nedtill med mässingsknapp. L 44,5 cm, Br 29,5 cm, H 23 cm. Tillh. giv. fader prof. Salomon Henschen (1847-1930) i hans hem i Uppsala. Gåva 26/11 1957 av Fil dr Ingegerd Henschen-Ingvar, Stockholm."

Bilaga, information om användning:
"Om detta sockerskrin, som inte är en sockerlåda, skriver professor Folke Henschen i sin 1957 utkomna bok 'Min långa väg till Salamanca', där han berättar om sitt föräldrahem: 'Från matsalen ledde en dörr in i det stora ljusa serveringsrummet, där min mor bl.a. hade sitt sockerskrin, i vilket hon högg till vackra fyrkantiga sockerbitar av de stora sockertoppar, som då och då inköptes. Vi beundrade hennes skicklighet att hugga till sockerbitarna; smulorna ramlade ner genom hål i en sockerlåda, varifrån de gick till stora morteln i köket, där det blev strösocker av dem.' (s. 29). Uppgiften gäller 1880-talet och 1890-talet. Efter 1900 kom skrinet knappast till användning."

Katalogkort:
"... Beslag på locket samt knopp i lådan av sengustaviansk typ. Nyckelskylt av pressat läder med ornament i nyrokoko."

Skrin med fast stålkniv monterad på perforerad mellanbotten av trä. Skjutlåda med mässingsknopp för uppsamling av smulsocker.

Skrin av trä för sockrets sönderdelning och förvaring kom i bruk i Sverige under 1700-talet i samband med att te- och kaffedrickandet började spridas i landet. Socker salufördes i form av större kakor eller konformade toppar. Med ett kraftigt slagjärn, kniven, som monterats inuti skrinet skars sockret i lämpliga bitar. Skrinen var ofta försedda med lås eftersom socker var en dyrbar konsumtionsvara.
/Ulrika Torell 2007-01-18