RÖLANDA

Rölanda medeltida socken består av omväxlande uppodlade dalbygder och kuperad skogsmark. Bebyggelsen är koncentrerad till de två ådalgångar som genomkorsar socknen i nord-sydlig riktning. Samma vatten, Rölandaån, rinner först norrut i en östlig dalgång för att något söder om Dals-Ed vända söderut genom den västliga dalgången och byter på vägen namn till Örekilsälven och förenas vid Gesäter med Töftedalsån. Örekilsälvens dalgång sträcker sig sedan vidare in i Bohuslän där älven har sitt utlopp i Västerhavet och Saltkällefjorden vid Munkedal. Rölanda är en utpräglad landsbygdsförsamling där jordbruk, under 1900-talet huvudsakligen boskapsskötsel, kombinerat med skogsbruk varit huvudnäring. Vid reformationen hörde Rölanda tillsammans med Gesäter, Töftedal, Nössemark och Håbol till Dals-Eds pastorat. Rölanda var sedan under lång tid moderförsamling då Rölanda, Gesäter och Töftedal 1656 avskiljdes till ett eget pastorat. År 1664 återgick dock Töftedal till Ed men överfördes ännu en gång, 1961, till Rölanda.1998 upphörde dock Rölanda pastorat och Dals-Ed är åter moderförsamling i pastoratets ursprungliga omfattning, motsvarande dagens gränser för Dals-Eds kommun.

Kyrkan i Rölanda är en vitputsad stenkyrka med bevarade delar av ett medeltida murverk. Kyrkplatsen är belägen i sluttningen av en höjdplatå ca 500 meter öster om Örekilsälvens dalgång, i kanten av ett böljande odlingslandskap. I kyrkas omgivning finns ett mindre sockencentrum med prästgården ett hundratal meter norrut och ett f d ålderdomshem ett par hundra meter österut. Prästgården har troligen funnits på nuvarande plats som kyrkoherdeboställe sedan 1670 och brukas fortfarande som tjänstebostad. Gården utgör en väl sammansatt enhet med mangårdsbyggnad (uppförd 1826) och ekonomibyggnader som tydligt visar det traditionella sambandet mellan prästgård och jordbruk. Gården är av s k västsvensk typ med en landsväg som leder över gårdsplanen mellan manbyggnaden och ekonomibyggnaderna. Från samma landsväg går något öster om prästgården en spikrak väg fram till en stor grusad plan öster om kyrkogården. Från prästgården finns också en igenväxt väg rakt fram till kyrkan och en entré till kyrkogården från detta håll.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, en klockstapel (1725) och ett avträde (1900-tal) söder om kyrkogårdsmuren, samt vid grusplanen öster om kyrkan, ett bårhus (1961), en ekonomibyggnad (1987) och ett församlingshem (1979). Klockstapeln är klädd med oljeröd lockpanel och har en skiffertäckt huv, krönt av en kyrktupp. Bårhuset, ritat av arkitekt Axel Forssén, har fasad av vit spritputs och ett sadeltak täckt av skiffer. Övriga byggnader är klädda med röd lock- eller locklistpanel.

ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg

LITTERATUR, RAPPORTER: Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003 / Jarkman, Helge, Kyrka och präst i Rölanda, Gesäter och Töftedal på Dal, häfte 1-5, 1975-1989 / Runelid Effe, Dalslands kyrkor, 1980 / Rölanda socken i forntid och nutid, del 1, Edstraktens fornminnes- och hembygdsförening 1992 / Zachrisson, Ragnar, C J Calin och Rölanda kyrka, i Hembygden 1949