FRIDHEM

I rummet är timmerväggama putsade och målade i en ljusgul kulör. Strax under taket är ett horisontellt blommönster i gråblå färg målat. Som underlag för putsen fungerar ett kycklingnät på timmerväggen. Rummet har ett golv av 20 - 30 cm breda plankor, takets synliga rafter och kroppåsen är vitmålade, liksom brädtaket. I rummets ena hörn står en vitkalkad öppen spis. Tak- och golvlister saknas i byggnaden, liksom dörr- och fönsterfoder.

Den nordvästra delen av byggnaden utgörs av avträdesdelen, som skiljs från husets rum genom en vägg. Väggens nedre del är timrad. På den timrade delen vilar en skiftesverksvägg. Från hammarbandet och upp till taknocken är väggen åter timrad. Mellanväggen är lerklinad och målad på den sida som vetter mot av avträdet, medan avträdets ytterväggar för övrigt är obehandlade invändigt. I den nordvästra gaveln finns avträdets enda ljusöppning.

Källor:
Mikael Hedin & Ulf Larsson "Klockarbolet, byggnadsdokumentation" Skaraborgs länsmuseum och länsstyrelsen i Skaraborg 1993.

Byggnaden som kallas Fridhem kan ha byggts redan på tidigt 1700-tal eller t.o.m. på 1600-talet. I jordaboken 1708 omnämns Klockarebolet första gången, då som kronobackstuga, vilket skulle kunna vara huset som idag kallas Fridhem. I ett visitationsprotokoll 1743 omtalas också en stuga som utgör klockarbolet. Huset dyker först upp på storskifteskartan från 1795, det är dock inte tydligt utmärkt på storskifteskartan från 1767, vilket dock inte bevisar att huset inte fanns då, kyrkan är exempelvis inte heller utritad. Enligt 1857 års skifteshandlingar är det troligen Fridhem som omnämns som byggnad "innehållande drängstuga med eldstad och avträde". Denna var i "någorlunda skick" och 9 ½ alnar lång, 4 ½ bred och 3 alnar hög och hade torvtak. Som klockarbostad ersattes Fridhem av den nya manbyggnaden omkring mitten av 1700-talet och fungerade alltså som drängstuga hundra år senare.

I slutet av 1970-talet vidtogs renoveringsåtgärder på Fridhem. Huset putsades om invändigt och golvet reparerades. Vidare lades nytt torvtak.

Källor:
Benny Lönn "Odensåkers klockarebol, från backstuga till kulturminne" Odensåkers hembygdsförening 1984-85.
Ulf Larsson "Sovelboden och Fridhem, Renovering av vass- och torvtak " Byggnadshistorisk rapport 2000:2, Västergötlands museum.