VALLBY KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)

Kyrkomiljö
Vallby ligger i sydöstra Skåne några kilometer från kusten. Byn ligger i ett flackt och öppet jordbrukslandskap. Ett område öster om byn, i anslutning till grusåsen Vallbyåsen och Vallbyån, utgör en markerad sänka i landskapet, vilken sedan långt tillbaka brukats som betesmark. Dagens bebyggelse ligger tätt i den lilla byn och består av gårdar och gatehus från framför allt 1800-talet slut och 1900-talets början. Väster om kyrkogården ligger byskolan och i norr nya prästgården. Byn har ungefär samma utsträckning som på 1700-talet då gårdarna låg ordnade längs en bygata i nord-sydlig riktning med kyrkan centralt belägen i dess västra del. Väster om kyrkan låg den gamla prästgården.

Kyrkan i Vallby är helgad åt Sankt Laurentius och byggdes sannolikt redan på 1100-talet. Under ärkebiskop Eskils tid (1137-1178) annekterades kyrkan till det omkring 1150 upprättade premonstratenserklostret i Tommarp. Klostret innehade också patronatsrätten till kyrkan fram till 1500-talet. Enligt sägner hade Vallby kyrka en kyrkogrim. Kyrkogrimen offrades i samband med att kyrkan byggdes och skulle på så sätt bli knuten till kyrkan som dess väktare. I Vallby sägs kyrkogrimen vara ett barn som murats in i kyrkan när den byggdes.

Någon medeltida huvudgård finns inte omnämnd i Vallby men drygt en kilometer öster om byn ligger medeltidsborgen Glimmingehus. Enligt inskriften på en stent-avla i borgens fasad lades grunden till borgen först år 1499. Man har dock konstaterat att den nuvarande borgen står på grunden till en äldre byggnad. Byggherre till den nuvarande borgen var Jens Holgersen Ulfstand, riddare, riksråd och riksamiral i det danska riket, tillika länsherre på Gotland. Från omkring 1500 övertog ägarna till Glimmingehus patronatsrätten till kyrkan. Från 1500-talets slut var Glimminge gård i släkten Rosencrantz ägo. Gården har därefter innehafts av släkten Beck-Friis från 1730-talet, släkten Sylvan på 1830-talet och kom 1879 återigen i Rosencrantz ägo. År 1924 donerades borgen till svenska staten.

Västra delen av kyrkogården ligger inom registrerad fornlämning Vallby 60:1. Fornlämningen avser Vallby gamla bytomt enligt lantmäterikarta från 1777 och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
Den äldsta kyrkogården var betydligt mindre än dagens kyrkogård och utgjorde en liten oregelbundet formad kvadrat kring kyrkan. Enligt en lantmäterikarta från 1777 var kyrkogården omgiven av någon form av begränsning, kanske stengärdsgård. Ett par byggnader med okänd funktion fanns i anslutning till ett litet torg väster om kyrkan. Den ena utgjorde en långsträckt länga vid dess norra sida och mitt för kyrkogårdens västra gräns fanns en mindre byggnad, kanske en stiglucka. En utvidgning av kyrkogården skedde sannolikt redan i samband med ombyggnaden av kyrkan kring 1870-talet. Därefter har kyrkogården utvidgats kring 1907 och möjligen ytterligare vid 1900-talets mitt. Dagens kyrkogård har en avlång rektangulär form. I väster gränsar kyrkogården till bygatan, i söder och öster till åkermark och i norr till prästgården. Längs södra sidan löper också en gammal väg till Glimmingehus.

Kyrkogårdens västra begränsning utgörs av en låg stödmur av sten och en bokhäck. I öster, söder och norr kantas kyrkogården av bokhäckar. Innanför begränsningarna finns en trädkrans av hamlad lind. Ett grindparti, med grindstolpar murade av rött tegel, finns väster om kyrkans huvudentré. Från grinden leder en gång av byasten fram till kyrkan. Längre norrut finns ytterligare ett grindparti av senare slag med järngrind och grindstolpar murade av kalksten. Kyrkogårdens södra del är huvudsakligen grästäckt med grusade huvudgångar och gravvårdar av olika åldrar. Titlarna på gravvårdarna tyder på att bygdens näringsinkomster funnit inom lantbruk, sjöfart och fiske. En hel del äldre kalkstensvårdar är bevarade, såsom kalkstensvården efter Rusthållare Ola Andersson 1790-1857 målad i svart och vitt. Norr och öster om kyrkan finns områden med grusgravplatser kvar ord-nade i traditionell stil med buxboms- eller ligusteromgärdningar. Flera gjutjärnsvårdar och järnstaket finns också på kyrkogården. Närmast kyrkan har gravplatser sannolikt tagits bort och endast ett fåtal finns kvar. Norr om kyrkan ligger flera hällar i gruset och ett litet lapidarium av borttagna stenar har också ordnats här. På kyrkogården finns askgravplats och en minneslund.

Byggnader på kyrkogården
Enda byggnaden på kyrkogården är ett litet bårhus vid norra kyrkogårdsgränsen. Byggnaden är låg med putsade fasader och nästan helt övervuxen med vildvin och buskar längs sidorna. En inkörsport finns från väster. Bårhuset kan vara från slutet av 1930-talet. En ritning till nytt bårhus upprättades 1936 av Iwar Ingwarsson.

Källor
A Catalogue of wall-paintings in the churches of medieval Denmark 1100-1600, Scania, Halland, Blekinge III Catalogue, Red. Knud Banning, Köpenhamn 1976.
Gravskick och gravtraditioner i Sydöstra Skåne, Curt Wallin, Ystad 1951.
Orgelinventering 2016, Anders Johansson, Lunds stift.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Vallby och Bolshög en Sigrafkyrka och en Tomarpskyrka, Curt Wallin, Skånes Hembygdsförbunds årsbok, Lund 1943.
Underhållsplan för Vallby kyrka, Barup & Edström arkitektkontor AB, 2006.
Vallby kyrka (Vägledning), Curt Wallin, u.å.

Internet
Forskningsdatabas för Medeltida kyrkor i Skåne, Barbro Sundnér. Svensk Nationell Datatjänst. Webbsida: https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/SND0941
Riksantikvarieämbetet Fornsök. Webbsida: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Lantmäteritets historiska kartor. Webbsida: http://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/