KV HELGEANDSHUSET 8

KVARTERET HELGEANDSHUSET - Kvarteret Helgeandshuset är trekantigt och tillhör ett av de större kvarteren i staden. Det ligger i nära anslutning till domkyrkan S:ta Maria, avgränsas av Västra Kyrkogatan i söder, Norra Kyrkogatan i öster, Biskopsgatan i sydväst samt Helge Ands plan, Hospitalsgatan och Smedjegatan i norr.
Kvarteret har sannolikt haft samma utformning sedan medeltiden. Kartan från 1646 uppvisar samma form som idag och så gör även senare kartor. Helgeandshuset låg under medeltiden i stadens norra utkant. Verksamheten i kvarteret har sedan dess varit kopplad till kyrkan. Här fanns också under medeltiden ett sjukhus med tillhörande kyrka, vilken är den idag befintliga ruinen i kvarterets norra hörn. Den kilformade delen, som tillhör gaturummet vid den öppna platsen där Smedjegatan övergår i Hospitalsgatan och skjuter in i kvarteret på gränsen mellan fastigheterna 2 och 5, kan indikera att en medeltida gränd har sträckt sig genom kvarteret. Under medeltiden var kvarteret bebyggt, men sannolikt inte fullbyggt. Fram till idag har man hittat rester av medeltida bebyggelse på fastigheterna Helgeandshuset 2, 4 och 5. Hela Helgeandshuset 1 utgörs av den medeltida Helge Ands ruin. Enligt 1600-talskartorna var kvarteret då bebyggt med minst sex hus, ladugårdar och stall, samt kyrkan. 1646 års stadskarta anger att hela kvarteret vid den tiden var kyrklig mark, vilket förmodligen hade sina rötter i medeltiden. Klockaregården, kaplansgården och sjukstugan omnämns i förteckningen över kvarterets byggnader från år 1697. Tomt-indelningen såg också annorlunda ut vid den tiden. Kvarteret bestod år 1697 av sju tomter, med nummer 225-230 samt 298. Under 1700-talet hade kvarteret fått samma fastighetsindelning som det har idag.
Kvarteret är idag relativt glest bebyggt. Den ursprungliga funktionen finns delvis kvar, det vill säga kyrkan har verksamheter i delar av kvarteret. Helgeandshusets byggnader är storbyggda, men kvarteret präglas ändå av luftighet och stora öppna ytor.
HELGEANDSHUSET 4
Biskopsgatan 3,
Västra Kyrkogatan 7

Fastigheten är belägen i kvarterets södra del. Den avgränsas av Biskopsgatan och Västra Kyrkogatan i söder, samt av kvarterets övriga fastigheter åt väster, norr och öster.
Det finns rester efter åtminstone ett medeltida hus på fastigheten. På 1646 års karta fanns på tomten, vilken hade samma utsträckning som idag, två byggnader markerade; det medeltida bostadshuset placerat i samma läge som nuvarande Komministergården, med långsidan i linje med Biskopsgatan, samt ett brygghus. 1690 noteras att fastigheten är bebyggd med boningshuset i sten, brygghuset i mycket dåligt skick, ett nyuppfört trähus, lada och loge, samt stall och hönshus. År 1697, när tomten benämndes nummer 228, kvarstod bostadshuset, trähuset, stallet och ladan. 1710 uppfördes ett nytt brygghus. Samtidigt beskrevs bostadshuset i sten som ganska förfallet. Likaså det då nyligen uppförda trähuset förföll kraftigt och var vid en besiktning 1747 i dåligt skick. År 1771 uppfördes ett nytt boningshus i sten, till större delen bestående av medeltida delar. I samband med det ersattes brygghuset, som var från tidigt 1700-tal, av ett nytt som på 1800-talet byggdes till mot väster. Fastighetens två övriga stenbyggnader är även de ekonomibyggnader från 1700-talet.
I den nuvarande Komministergården, tidigare kallad Kyrkoherdegården och Stadskaplansgården, ingår bebyggelse om fyra hus. Bostadshuset ligger i södra delen av fastigheten, mitt emot domkyrkan längs gatan där Biskopsgatan övergår i Västra Kyrkogatan. Två stenbyggnader från 1700-talet ligger i vinkel, bredvid varandra i fastighetens nordöstra hörn. De uppfördes sannolikt som brygghus respektive stall eller lada, men fungerar numera som förråds- och lagerbyggnader respektive garage. I sydöstra hörnet, längs Västra Kyrkogatan, är en fjärde 1700-tals stenbyggnad placerad vilken troligtvis uppförts som drängstuga. Senare användes huset som tvättstuga, medan det idag fungerar som vaktmästeri.
Byggnaderna utgör tillsammans en sammanhållen kulturhistoriskt värdefull gårdsmiljö med äldre prägel. Sedan medeltiden har fastigheten ingått i kyrkans verksamhet, vilket betingar ett visst socialhistoriskt kontinuitetsvärde. Den relativt stora trädgården med flera äldre fruktträd bidrar till fastighetens miljöskapande värde.
HELGEANDSHUSET 4 - Fastigheten är belägen i kvarterets södra del. Den avgränsas av Biskopsgatan och Västra Kyrkogatan i söder, samt av kvarterets övriga fastigheter åt väster, norr och öster.
Det finns rester efter åtminstone ett medeltida hus på fastigheten. På 1646 års karta fanns på tomten, vilken hade samma utsträckning som idag, två byggnader markerade; det medeltida bostadshuset placerat i samma läge som nuvarande Komministergården, med långsidan i linje med Biskopsgatan, samt ett brygghus. 1690 noteras att fastigheten är bebyggd med boningshuset i sten, brygghuset i mycket dåligt skick, ett nyuppfört trähus, lada och loge, samt stall och hönshus. År 1697, när tomten benämndes nummer 228, kvarstod bostadshuset, trähuset, stallet och ladan. 1710 uppfördes ett nytt brygghus. Samtidigt beskrevs bostadshuset i sten som ganska förfallet. Likaså det då nyligen uppförda trähuset förföll kraftigt och var vid en besiktning 1747 i dåligt skick. År 1771 uppfördes ett nytt boningshus i sten, till större delen bestående av medeltida delar. I samband med det ersattes brygghuset, som var från tidigt 1700-tal, av ett nytt som på 1800-talet byggdes till mot väster. Fastighetens två övriga stenbyggnader är även de ekonomibyggnader från 1700-talet, varav det äldsta, nuvarande vaktmästeriet härrör från 1700-talets första hälft.
I den nuvarande Komministergården, tidigare kallad Kyrkoherdegården och Stadskaplansgården, ingår bebyggelse om fyra hus. Bostadshuset från 1771 ligger i södra delen av fastigheten, mitt emot domkyrkan längs gatan där Biskopsgatan övergår i Västra Kyrkogatan. Två stenbyggnader från 1770-talet ligger i vinkel, bredvid varandra i fastighetens nordöstra hörn. De uppfördes sannolikt som brygghus respektive stall eller lada, men fungerar numera som förråds- och lagerbyggnader respektive garage. I sydöstra hörnet, längs Västra Kyrkogatan, är en fjärde 1700-tals stenbyggnad placerad vilken troligtvis uppförts som drängstuga. Senare användes huset som tvättstuga, medan det idag fungerar som vaktmästeri.
Byggnaderna utgör tillsammans en sammanhållen kulturhistoriskt värdefull gårdsmiljö med äldre prägel. Sedan medeltiden har fastigheten ingått i kyrkans verksamhet, vilket betingar ett visst socialhistoriskt kontinuitetsvärde. Den relativt stora trädgården med flera äldre fruktträd bidrar till fastighetens miljöskapande värde.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0