Predikstolen i Årdala kyrka år 1944

"Den nuvarande predikstolen stod ursprungligen mitt på korets norra vägg och hade direkt uppgång från sakristian genom en trappa i muren, Den flyttades till sin nuvarande plats år 1924, då kyrkan fick varmluftsvärmeledning. [...] På predikstolen är uppsatt ett timglas av snidat och förgyllt trä; från ett underrede med rokokoornament uppstigen en stam i form av en obelisk, som uppbär ett korskrönt och bevingat klot. Timglaset skänkte till kyrkan omkring 1760 av en grosshandlare Dalgren i Stockholm. Som så mycket annat vrakades det 1861 men intar sedan 1911 i restaurerat skick åter sin rättmätiga plats. På predikstolen står dessutom en förnämlig ljusstake av gjuten mässing, vars elegant profilerade stam krönes av en liten naken mansfigur med Gustav Vasa-hår och - skägg. De två S-svängda armarna sluta i den nedre änden i ett djurhuvud. Staken tillhör troligen 1600-talets förra del" [...]
"Vid restaureringen 1861, då så många av kyrkans gamla inventarier förskingrades, behöll man lyckligtvis de ståtliga ljuskronorna av malm. I koret hänger en sådan med 16 armar och i 2 kretsar samt nedtill på mittstammen ett stort klot och upptill en av strålar omgiven skiva med solen på ena sidan och månen på den andra; dessutom förekomma prydnadsarmar med blommor och vridna obelisker; kronan är antagligen tillverkad vid Sultuna bruk under 1600-talets slut" [...]
"Predikstolen från 1861 och en ljuskrona - antagligen av Skultuna bruks tillverkning - från 1600-talets slut, en motsättning som björt belyser nygotikens schematiska torrhet och brist på fantasi" / Ur Årdala kyrka (1944) sidan 10, 12, 13

"Bland de ting som baron Adelswärd gjorde för kyrkan i sin verkstad vid Stäringe var predikstolen i Årdala kyrka, som var färdig vid kyrkans restaureringen 1861. I nittio år tjänade den i kyrkan tills en ny restaurering och nya ideal frambragte en annan predikstol" […]
"Kammarherre Aug. Theodor Adelswärd (1803-87) är en av Årdalas mest minnesvärda invånare. Han omskapade sin gård Stäringe genom att uppföra den nuvarande huvudbyggnaden. Han förvandlade särskilt interiören av kyrkan vid den stora restaureringen 1861 och ingrep genom sitt praktiska sinnelag över allt i socknens liv och verksamhet" […]
"Denne Aug. Th. Adelswärd måste ha varit en i många avseende märklig man, som kan sägas haft stor betydelse för hela Årdala socken och särskilt för dess sydvästra del. Ha ledde personligen de flesta arbetena. Många av de snickerier, som hörde till kyrkans renovering 1861, utförde han med egen hand. Flera ljuskronor, som han själv tillverkat, finns i behåll i Åtvidabergs kyrka" / Ur Årdala socken (1961), sidan 35, 37