Hångers socken ligger vid sjön Vidösterns västra strand, söder om Värnamo. Till stor del är det en skogssocken med visst inslag av mossmarker i norr och söder. Odlingsarealen är spridd, de enda sammanhängande ytorna finns i anslutning till den gamla kyrkbyn och kring Kylahovsån där stora utdikningsarbeten genomfördes på 1890-talet. Flera stenåldersfynd och en hällkista i anslutning till Vidösterns stränder vittnar om en tidig bosättning i bygden. Från järnåldern finns flera gravfält. Sockennamnet omnämns första gånger i skrift 1299 som Hangor och skall betyda just strandsluttning. Sedan gammalt utgör Hånger i kyrkligt hänseende annex till Kärda. Emedan jordbruket var begränsat så fick man i historisk tid till ansenlig del försörja sig med hjälp av binäringar. En stor sådan var uppfödning av oxar. En annan var upptagning av järnmalm från den malmrika Vidöstern. En stor del av malmen transporterades under 1800-talet till det 1824 grundade Åminne bruk. I socknen finns det f.d. säteriet Kylehov, känt sedan 1400-talet och bl.a. innehaft av släkten Kyhle under 1600-talet. Resterna av den medeltida kyrkbyn Hånger ligger vid basen av ett näs ut i Vidöstern. Idag återstår endast några utskiftade gårdar och en ödekyrkogård. Sockencentrumet flyttades 1881 till en ny kyrkplats någon kilometer åt nordväst dit skola och andra funktioner lokaliserades. Järnvägen Värnamo-Åstorp, som invigdes 1899, kom att dras strax nordväst om den gamla kyrkbyn. Detta blev upphovet till ett mindre stationssamhälle med viss handel och industri. Järnvägen är idag nedlagd och bebyggelsen har främst prägel av ett villasamhälle från 1970-talet.
Hångers kyrkby ligger vid landsvägen mellan Värnamo och Dannäs där denna möter vägen från Hångers stationssamhälle. Kyrka och kyrkogård ligger direkt sydväst om vägkorsningen och upptar den räta vinkel som därigenom bildas. Kyrkogården ligger på en utjämnad platå, något högre än omgivningen. I söder är en asfalterad parkering och ett församlingshem. Denna byggnad är flyttad till platsen 1967 och uppfördes ursprungligen 1873 som folkskola. Det är en timmerbyggnad i 1 ½ plan med rödfärgad locklistpanel, veranda i snickarglädje och sadeltak med betongpannor. Källaren är delvis souterrängvåning. På platsen stod tidigare en småskola. På östra sidan bygatan ligger nuvarande skolan som utgörs av låga längor från 1980-talet med ljust fasadtegel och flacka sadeltak. Dessa föregicks av två i vinkel sammankopplade tvåvånings funkisbyggnader från 1940 med ljus puts. Vid kyrkogårdens norra sida, mellan denna och vägen mot Dannäs, är en långsmal gräsyta med friväxande björkar och ett minnesmärke från 1996 över malmfångsten i Vidöstern. Vid kyrkogårdens västra sida står en ekonomibyggnad från 1984 med rödfärgad lockpanel och sadeltak med betongpannor. I övrigt utgörs bebyggelsen av några spridda egnahem och villor från 1900-talet, liksom en mindre textilindustri. Omgivningarna utgörs till största delen av svagt kuperad terräng med blandskog.
Kyrkan från 1881 är uppförd efter ritningar av arkitekt Emil Viktor Langlet. Det är en salkyrka med polygonal absid i öster, sakristia i norr och torn i väster. Formspråket är nyromanskt med kraftigt markerad mittportal och rundbågiga muröppningar. Takgesimsen är framhävd genom rik profi lering och nyttjande av oputsat gult tegel som bildar en kontrast mot de i övrigt vitputsade murarna. Gesimsen fortsätter runt tornkroppen. Kyrkan bär sadeltak och
tornet en spetsig spira med kupor, krönt av ett förgyllt kors på kula. Taktäckningen utgörs av kopparplåt.
Kyrkan ligger i sockenceentrum omgiven av skolan och församlingshemmet. Bebyggelsen är av varierande ålder och är uppförd längs landsvägen som löper genom orten. Kring kyrkan löper en stenmur med buskkrans, alltsedan 1964 har gravkvarteren sammanhängande gräsytor och de gångar som i övrigt finns på kyrkogården är grusade. Kyrkogården anträds via tre entréer som alla har smidesgrindar. Trädvegetationen är koncentrad till utanför kyrkogårdsmuren.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
