Holmby kyrka

Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med rött handslaget tegel medan väggarna är slätputsade och målade med vit emulsionsfärg. De rundbågiga nischerna till fönstret i söder och västporten med dess överljus bryter igenom takbjälklaget, där undertaket i skivmaterial är bemålat likt väggarna. I norr leder en gråmålad trappa i trä upp till läktaren och tornet, och under denna finns tre förrådsutrymmen. I nordvästra hörnets golv, delvis dold av trappan, ligger en svart gravhäll från tidigt 1800-tal. En gravhäll i sandsten från 1600-talet står uppställd och kramlad mot södra väggen. En pardörr av fyllningstyp bemålad i två grå kulörer sitter i en djup, stickbågig nisch och leder vidare in i långhuset.

På tornets andra våningsplan som nås från trappan i vapenhuset har ett inre tornrum skapats genom uppsättning av gråmålade väggar i väster och söder. Väggarna är utformade som ramverk i trä och har troligen utgjort sidorna i ett tidigare orgelhus. Här finns även delar av kyrkans nygotiska orgelfasad från 1873 bevarad och upphängd. I öster finns en dörr till orgelläktaren, medan en dörr i västväggen leder ut till det L-formade rum som utgör resten av tornvåningen. I de vitputsade murverken syns vapenhusets fönster och överljus sticka upp genom det brädade golvet. Två ekbjälkar i öst-västlig respektive nord-sydlig riktning löper genom rummet i huvudhöjd. I väster leder en trätrappa vidare upp i tornet. På plan tre finns medeltida kvaderristningar i väggarnas puts. Högt upp i den östra väggen leder en lucka in till kyrkvinden. Via en trappa i öster nås kockvåningen på plan fyra som är öppen upp i takspirans nock. Vid gavelrösten övergår murverken från natursten till tegel. I de östra och västra gavelröstena syns igenmurade öppningar. Klockbocken utgörs av en äldre del av bilad och dymlad ek samt en tillbyggd del av sågat virke för lillklockan som tillkom 1963.

Kyrkorummet präglas av ljus och rymd. Det fältindelade och brutna taket är sannolikt putsat, men har i senare tid vävklätts och precis som de putsade väggarna rollats med vit emulsionsfärg. De norra och södra väggarna avslutas upptill med en profilerad gesims. Golvet är belagt med rött handslaget tegel. De öppna bänkkvarteren som står på ett upphöjt mörkbetsat brädgolv av gran lämnar förutom mittgången även plats för gångsystem utmed norr- och sydväggen. Rundbågefönstren har innerbågar av vitmålad metall med planglas.

Orgelläktaren i väster upptar hela kyrkorummets bredd och bärs upp av fyra kolonner och två halvkolonner med oktagonala skaft och tallrikskapitäl. Den svängda barriären är indelad i tre fält med rektangulära och runda fyllningar. Läktaren är målad i grå kulör, med detaljer i blått, rött, guld, vitt och svart.

Kyrkorummets östra del fungerar som kor och är upphöjt två trappsteg i förhållande till långhuset. I östra väggen finns en stor rundbågig och meterdjup nisch som rymmer altaruppsatsen. Den gråmålade omfattningen består av pilastrar som bär upp en profilerad rundbåge. I östra väggen söder om altaret leder en dörr in till den bakomliggande sakristian som inryms i kyrkans polygonala absid. Här är golvet täckt av en röd melerad plastmatta och väggarna putsade och målade likt kyrkorummet. Taket är putsat och fältindelat. Rakt i öster finns en pardörr med tre fyllningar i vardera dörrblad, målad i två grå kulörer. Mellan pardörren och östporten, vars insida är utformad likt pardörren, finns ett vindfång. Sakristian är möblerad med skrivbord och förvaringsmöbler. Mot västväggen finns ett enkelt bönealtare med knäfall.

Inredning och inventarier
Altaret består av ett enkelt blockaltare i trä som sannolikt tillverkades 1939.

Altaruppsatsen i huggen sandsten tillkom Holmby kyrka i samband med restaureringen 1939 genom en deposition från domkyrkan i Lund, där den från 1880 utgjorde högaltaruppsats. Uppsatsen domineras av fem figurer, Jesus och evangelisterna, placerade i rundbågiga nischer avdelade av korintiska kolonner. På överstycket finns fler bibliska figurer och uppsatsen kröns av ett krucifix. Skulptören, bildhuggaren och professorn vid Konstakademin John Börjeson utförde altaruppsatsens övre parti, medan skulptören A. Mattsson står bakom dess nedre del.

Den halvcirkelformade altarringen av vitmålat trä har genombruten barriär bestående av en rundbågearkad med detaljmålerier i rött, blått och förgyllning. Överliggare och knäfall är klädda med röd sammet. Altarringen är öppen i mitten, i axel med mittgången.

I kyrkorummets nordöstra hörn finns ett enkelt sidoaltare i trä och i sakristian ett bönealtare i gråmålat trä med knäfall klätt med röd sammet.

Predikstolen i snidad ek tillverkades troligen av bildhuggaren Statius Otto omkring 1612 och ansågs av professor Otto Rydbeck vid sidan av predikstolen i Helsingborgs Mariakyrka utgöra den konstnärligaste predikstolen av trä i Skåne. Den femsidiga korgen pryds av fält med snidade bibliska scener i relief som flankeras av skulpturer föreställande Petrus, Paulus och de fyra evangelisterna med respektive attribut. Predikstolen var under en period vitmålad men återfick vid restaureringen 1939 sin ursprungliga polykroma bemålning. Till predikstolen hör trappräcke och predikstolsdörr som utfördes av bildhuggaren Jacob Kremberg, som var verksam vid samma tid som Statius Otto. Räcket och dörren är kopior av originalen som idag förvaras på Lunds historiska museum.

Den sexsidiga baldakinen över predikstolen har okänd upphovsman. Det är inte heller känt när den tillverkades, men den är sannolikt betydligt yngre än tidigt 1600-tal. Den polykroma färgsättningen och många av de arkitektoniska dekorationerna går emellertid igen från predikstolen och trappräcket.

Den oktogonala dopfunten av snidad ek bär stora likheter med dopfunten i Gårdstånga kyrka som tillverkats av Jacob Kremberg. Cuppan bärs upp av ett mittskaft samt karyatider och kannelerade kolonnetter med joniska kapitäl, medan dess sidofält pryds av reliefer som bland annat framställer Jesu dop. Dopfunten är polykromt bemålad i främst grönt, rött, svart, grått, blått och förgyllning.

På väggen bakom dopfunten i kyrkorummets nordöstra hörn finns en polykromt bemålad och arkitektoniskt uppbyggd handdukshängare i snidad ek. I en oval mittavla framställs i relief Jesu dop, och på en tavla i krönpartiet Maria och barnet. Statius Otto anses möjligen vara upphovsmannen.

På norra väggen i höjd med predikstolen hänger ett medeltida triumfkrucifix, vilket återfördes till kyrkan vid restaureringen 1939 efter ha förvarats på Lunds Historiska museum.

Under triumfkrucifixet, på ett bjälklag av sentida datum, står två snidade träskulpturer föreställande Petrus med nyckeln och Paulus med svärdet. Figurerna ingick i kyrkans altaruppsats från omkring 1612 som förvaras på Lunds Historiska museum och vars troliga upphovsman är Statius Otto.

Även den rikt dekorerade och polykromt bemålade ramen till den Series pastorum som är placerad söder om ingången till sakristian ingick ursprungligen i 1600-talets altaruppsats.

Den slutna bänkinredningen i trä härstammar i sina äldsta delar troligen från 1720 men har byggts om åtminstone en gång, 1923, och målades om 1964. Bänkarna är försedda med fot- och bokstöd. Ryggpartier samt dörrar har spegelfyllningar. Bänkarna är färgsatta i grått och dörrarna har ljusare grå spegel med blå profil.

Orgeln tillverkades 1956 av Wilhelm Hemmersam i Köpenhamn och har 17 stämmor fördelade på två manualer och bas. Den modernistiska fasaden av ek har två raka och höga sidopartier med träpipor medan det lägre mittpartiet har synliga tennpipor.

Kyrkan har två kyrkklockor i malm. Storklockan göts 1758 av Andreas Wetterholtz i Malmö, medan lillklockan tillkom 1964. Båda klockorna pryds av inskription och dekor i överkant samt på sidorna.

Holmby kyrkas planform utgörs av torn i väster, långhus och fullbrett kor med polygonal avslutning i öster. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Långhusets tak är belagt med enkupigt rött tegel medan tornet och absiden är kopparavtäckta.

Tornet har synlig skråkantad sandstenssockel i norr, i övrigt är sockeln överputsad. Brott i sockeln på syd- och norrsidan tyder på att här funnits tidigare ingångar, varav den i söder bör vara ursprunglig för tornet. De medeltida murverken består av skalmurar av tuktad höörsandsten, gråsten och kvartsit, med hörnkedjor utförda i sandsten. Enligt en murverksundersökning från 1989 ska tornet ursprungligen ha varit oputsat med breda och kvaderritsade fogar. Tornets fyra fasader avslutas upptill av gavelrösten. Det östra och västra är murade i handslaget tegel, troligen under senmedeltid, medan gavelröstena i norr och söder tillkom i början av 1870-talet.

Västporten, en pardörr klädd med profilerad ekpanel, sitter i en rundbågig perspektivportal. Över dörrbladen finns ett rundbågigt överljus med gultonat blyspröjsat glas. Entrépartiet kröns av en vimperg dekorerad med trepass i relief. I tornets bottenvåning sitter i södra fasaden ett rundbågigt fönster med slätputsad omfattning. Högre upp på samma fasad återfinns en dubbel rundbågig öppning, vars romanska mittpost är utformad som en mansfigur. Denna har ofta tolkats som jätten Finn, och möjligen är upphovsmannen Adam van Düren som på 1510-talet högg liknande figurer till domkyrkan i Lund. Klockvåningens ljudöppningar består i alla väderstreck utom öster av dubbla rundbågiga öppningar, indragna i tre språng och med slätputsade omfattningar. I öster finns en mindre och enkel stickbågig ljudöppning. Ljudluckorna av liggande träpanel är målade i grå kulör. Ovan ljudöppningarna pryds gavelröstena med rundbågefris och en enkel gesims. Tornet avslutas ovanför gavelnocken med en kopparklädd tornspira och krönkors.

Långhuset domineras av de stora rundbågiga fönsteröppningarna, fem på norrsidan och i söder två på var sida om sydporten. Fönstren har dubbla öppningar med spröjsade gjutjärnsbågar som sitter indragna i profilerade och slätputsade språng. Spröjsen är målade i ljust grå kulör. Över fönsterbågarna finns putsdekorationer i form av rundlar med fyrpass och små ansikten. Långhuset har även två rundbågiga fönsteröppningar i västfasaden, högt placerade på var sida tornet. Sydporten liknar västporten men har överljus med två rundbågiga och spröjsade gjutjärnsbågar. Till entrén leder sedan 2015 en tillgänglighetsramp i granit. Långhusets liksom absidens fasader avslutas upptill med en rundbågefris i relief.

Den femsidiga absiden har två rundbågiga fönsteröppningar i nordost och sydost. Utformningen är enklare än långhusets fönster, med en båge med diagonalställda spröjs. Rakt i öster finns en entré med samma typ av dörrblad som i väst- och sydporten men här utan överljus.

Holmbys romanska stenkyrka anses ha uppförts av Mårten stenmästare på 1100-talet. Antagandet grundas främst på fynd av byggstenar från den tidigare kyrkan som gjordes 1939, bland annat en kolonnett med vridet skaft liknande utsmyckningar som ännu pryder närliggande Hammarlunda kyrka vilken bedömts vara ett verk av just Mårten stenmästare. Kyrkan uppfördes sannolikt med långhus, kor och absid. Ett västtorn kan ha varit planerat redan från början, men uppfördes troligen kring 1200. Senare under medeltiden till vapenhus i söder och tornet försågs med trappstegsgavlar åt väster och öster.

Befolkningsökningen i Sverige under sent 1700-tal och 1800-tal ledde på många håll till att medeltida kyrkor byggdes ut eller revs till förmån för nybyggen. I Holmby började utbyggnad diskuteras på 1840-talet och efter att ha avfärdat ett förslag om en större tillbyggnad i söder antogs 1868 ett förslag av arkitekt Albert Törnqvist. Törnqvist var ledamot och vice professor vid Konstakademin och hade främst gjort sig ett namn genom att rita civila byggnader, där ibland flera sjukhus där han införde den innovativa lösningen med genomgående sidokorridorer som sedermera fick flera efterföljare. Han ritade även ett knappt 30-tal kyrkor, i Skåne utöver Holmbys också kyrkorna i Hörröd och Ingelstorp.

Törnqvists förslag för Holmby kyrka innebar att endast tornet bevarades av den medeltida kyrkan, och till detta fogades en nyklassicistisk byggnadskropp med rymligt långhus och polygonalt avslutad absid. Tornets övre del byggdes om och nya ljudöppningar och fönster upptogs. I uppförandet av de nya byggnadsdelarna återanvändes i stor utsträckning sten från den romanska kyrkan. Arbetena påbörjades 1872 och den 24 augusti året därpå kunde invigningsgudstjänst hållas. Delar av inventarierna överflyttades till den nya helgedomen medan andra föremål deponerades på Historiska museet i Lund, däribland det medeltida triumfkrucifixet, den medeltida dopfunten i gotländsk kalksten samt altaruppsats, predikstolstrappa och läktarbarriär från 1600-talet.

1939 genomfördes en större restaurering under ledning av arkitekt Eiler Græbe. Långhusets med svarta cementplattor byttes ut mot rött enkupigt tegel och absiden avtäcktes med kopparplåt. Vidare tillkom nya ytterportar till samtliga entréer. Interiört målades väggar och tak, som tidigare var kalkfärgade i svagt rosa, vita. Det åttkantiga gula golvteglet med svarta mellanstenar byttes ut mot rött handslaget tegel. Altaruppsatsen i trä från 1873 ersattes av högaltaruppsatsen från Lunds domkyrka. Absiden hade fram tills dess endast delvis dolts från det övriga kyrkorummet genom ett skrank. När den nya altaruppsatsen installerades murades en nisch upp till kortaket, vars fältindelning därmed bröts, och sakristian i absiden avskärmades helt från kyrkorummet. Sannolikt var det även vid denna restaurering som predikstolen flyttades från sin ursprungliga plats norr om triumfbågen, där den nåddes genom murverket från sakristian.

1943 installerades elektrisk belysning och 1956 tillkom en ny orgel. Vid mitten av 1960-talet införskaffades en lillklocka och ringningen elektrifierades. Torntakets och spirans rödmålade järnplåt byttes ut mot kopparplåt och takstolarna kompletterades. Vid slutet av decenniet skedde även en invändig renovering.

1965 byttes torntakets och spirans rödmålade järnplåt ut mot kopparplåt. 1980 tillkom innerfönster på norrsidan och 1989 fick kyrkan ny exteriör puts och kalkning samtidigt som orgelläktarens golv byttes och inventarier konserverades.

Under 00-talet avlägsnades bänkraderna under orgelläktaren för att skapa gemensamhetsutrymmen med lösa bord och stolar. 2015 anlades en tillgänglighetsanpassad entré vid sydporten, med ramp från väster och trappa från norr, allt i svensk granit.