Kyrka

Ljusets kapell har ett stort närmast rektangulärt långhus som är något avsmalnande mot korväggen i söder. Kapellets väggar är klädda med rött fasadtegel, taket belagt med ljus skiffer och huvudentrén mot norr är markerad med en arkad. Byggnaden är skild från krematorium och administrations- och arbetslokaler, som är placerade i två lägre vinkelställda byggnader med slammade fasader och flacka sadeltak klädda med kopparplåt.
Kapellet har en sockel klädd med granit och fasader med fogstruket rött tegel i munkförband. I korväggen syns ett stort mönstermurat/försänkt latinskt kors som slammats med grå puts. Byggnadens sadeltak är belagt med ljust skiffer. I skiljet mellan vägg och fasad finns en slammad fris med en mönstermurad tandsnittskant i tegel. Ett latinskt kors i metall kröner gavelspetsen mot norr. Huvudingången vid byggnadens nordöstra hörn är markerad med en rundbågeformad arkad. Tegelväggarna vid entrén är gråslammade och dess tak har synliga bjälkar och golvet liksom portomfattningen är utförd i granit. Porten är kopparklädd och vid sidan om finns en mindre dörr mot kapprummet utförd i trä och mässing. Ovanför porten finns en chamotterelief av konstnären Otte Sköld föreställande två änglar med en eldsflamma. Framför arkaden breder en stor granittrappa ut sig, som runt hörnet övergår i en handikappramp i granit. Mot väst har trappan markerats med ett skulpturalt räcke i brons av skulptören Martin Holmgren med texten "Människans dagar äro såsom gräsen". Framför granittrappan ligger ett parti med smågatsten som gränsar mot en större asfalterad yta. De stora murytorna i kapellets långväggar bryts upp av tre rundbågeformade fönster med fönsterbågar i trä och plant glas i den yttre bågen. I byggnadens östra fasad finns dessutom ett utåtvinklat parti med ett stort korfönster. I byggnadens nordvästra hörn finns fyra mindre fönster som förser trappan till bl a läktaren med ljus.
Vid kapellets västra fasad finns två lägre, vinkelställda byggnadskroppar försedda med souterrängvåning. Byggnaderna har en gråputsad sockel, fasader med gråslammat tegel och flacka sadeltak klädda med falsad kopparplåt. I norr finns en större entré som leder till urnutlämningsrummet och tre kvadratiska fönster med fönsterbågar i trä liksom entrépartiet. Från väst finns en nedfart till visningsrummet i souterrängvåningen. Kistmottagningen är markerad med ett skärmtak som vilar på en pelare av betong. Porten är kopparklädd och ovan respektive vid sidan om den finns två glasmosaikfönster. I gavelspetsen finns ett mönstermurat/försänkt grekiskt kors. Vid den södra byggnadskroppens södra gavel finns en kraftig krematorieskorsten i rött tegel. Skorstenens hörn är avfasade och dess översta del avsmalnande. Intill skorstenen finns en ingång till kranshallen. Byggnadskroppen har entrépartier i trä medan fönstren är försedda med aluminiumbågar. Samtliga byggnadsdelar har ett regnvattensystem som utgörs av hängrännor och stuprör i koppar.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kapellet har ett stort närmast rektangulärt kyrkorum som är något avsmalnande mot det rakt avslutade koret i söder. Koret har en medveten ljusgestaltning genom ett mot altaret vinklat fönster i östra långväggen. Mittskeppet har en öppen takkonstruktion vilket gör att det panelklädda sadeltaket är synligt. Kyrkorummet präglas till stor del av korväggens och östra långväggens kalkmålningar utförda av kristinehamnskonstnären Ingemar Lööf. Rummet har en sparsmakad och sammanhållen inredning med modernistisk prägel. Exklusiva material har använts till inredningen såsom kalksten, valnöt, labradorsten mm.
Till kyrkorummets golv och socklar har kalksten använts och väggarna är tunt slammade och bemålade med kalkfärg. Den öppna takkonstruktionen gör att takbjälkar och det panelklädda och limfärgsstrukna sadeltaket är synligt. Mellan vägg och tak löper en murad profilerad fris.
Kyrkorummets målningar som utfördes av konstnären Ingemar Lööf mellan åren 1954 och 1956, är utförda i al secco-teknik, dvs på torr kalkputs. Fondmålningen i koret heter "Den ljusa staden" och har måtten 10x10 meter. På östra långväggen syns tre kvinnogestalter; den unga kvinna, modern och den i svart klädda änkan. Målningarna är både moderna och tidlösa. Färgskalan är grått och blått brutet med violett, brunt och rödbrunt. Skisserna till målningarna gjorde konstnären i den spanska medeltidsstaden Baeza. De gamla spanska mästarnas måleri blev hans inspirationskälla. Ingemar Lööf beskriver själv sina målningar i Ljusets kapell enligt följande; "Den ljusa staden är inspirerad av bibeln samt av en sydländsk stad. Avsikten har varit att förstärka mottot genom gammal kristen symbolik i tingen och färgerna. Samklang mellan arkitektur och måleri har eftersträvats. Tekniken har varit al secco, färgerna har hållits ljusa och luftiga. Kompositionen är uppbyggd bl a på en åttkantig stjärna. Även cirkeln, kuben och pyramiden återkommer i motivet. Fondväggens motiv föreställer den ljusa staden. Nederst på väggen är två kvinnor ödmjukt böjda mot altarkorset. Mittpartiet berättar om Jesu möte med den samaritiska kvinnan vid Sykars brunn och hans samtal om livets vatten. En åsna böjer sig över brunnen och en kvinna kommer gående med ett krus under armen. Över detta återfinnes kärlekens symbol, en man och en kvinna, och det vita ljus, som strålar över staden, är renhetens. På ena långväggen står ett stort kors mot svagt violetta färgytor. Den motsatta väggen visar tre kvinnor, som på var sitt sätt symboliserar livet. Tre krus vid sidan av fondväggen förstärker symbolen av kärleken."
Något framskjutet från altarväggen står ALTARBORDET utfört av blågrå labradorsten med ett underrede av kvadratiskt mönstrad ljus valnöt. På altaret står sex ljusstakar i silver samt ett krucifix i valnöt och silver. Vid altaret finns en knäfallspall klädd med grågrönt tyg. Framför altaret finns en katafalk med kanter av kalksten. Runt katafalken är fyra golvljusstakar i snidat trä placerade och ett mullkärl i kalksten med metallben samt en mullspade i silver med bakelithandtag. Framför bänkraderna vid östra långväggen står en rund, sandfylld ljusbärare med fundament i grått och turkosmålat trä samt guldfärgad metallsarg.
I vardera långväggen finns tre högt sittande rundbågiga fönster. Innerbågarna är försedda med blyspröjs och antikglas. Vid koret i östra långväggen finns dessutom ett större fönsterparti som ramas in av en nisch med bearbetad puts i ett grafiskt mönster. I den bakre gavelväggen finns ett sexkantigt fönster mot bakomliggande trapphus. Kyrkorummets dörrar och läktarbarriär är i valnöt. Läktarbarriären är svängd och sträcker sig endast över halva bakre delen av rummet. På LÄKTAREN är en ORGEL med synliga pipor, tillverkad av A. Magnusson Göteborg placerad. Den har ersatt en äldre hammondorgel. Under läktaren finns ett vindfång i trä med en glasad pardörr med mässingshandtag. Pardörren väster om koret som leder till ekonomiutrymmena är klädd med blått manchestertyg.
Kyrkorummet är möblerat med lösa BÄNKAR som ser ut som kopplade stolar. Sitsarna är snörflätade av sjögräs och bänkarna placerade i två kvarter på var sida om en mittgång. Vid västra långväggen finns två lösa karmstolar från Vidars möbler i Kristinehamn. I koret på var sida om katafalken hänger två armaturer ned i stålwire. De är utförda med ett modernt formspråk i lackerad järnplåt och plastglas. Utmed kyrkorummets långsidor och den norra väggen sitter vägglampetter i lackerat smidesjärn med kupor av finkornigt glas. Armaturerna är ritade av inredningsarkitekt Andreas Björklund, Stockholm.
I anslutning till kyrkorummet ligger SAKRISTIAN. Den nås genom en dörr i västra långväggen. Golvet är belagt med parkett som ramas in av en sockel av kalksten. Tak och väggar är vitmålade och rummet är möblerat med ett mindre altare, ett skrivbord och skåp för textilförvaring. Genom den manchesterklädda pardörren vid sidan om koret kan byggnadens ekonomidel med bl a KRANSHALL nås genom en korridor med terazzobelagt golv. En trappa leder ned till souterrängplanet där bl a krematoriedelen är belägen. Bredvid kapprummet och trapphuset till läktaren finns ett VÄNTRUM med väggfasta bänkar i trä. Väggarna och taket är putsade i gråtoner och på väggarna sitter lampetter med skärmar av finkornigt glas. I trapphuset är golven och trapporna utförda i röd kalksten. Även i källarplanet finns ett väntrum utsmyckat med tre glasmosaikfönster komponerade av konstnär Ingemar Lööf.
Till byggnadens mer offentliga delar hör URNUTLÄMNINGSRUMMET med tillhörande FÖRRUM som nås genom en separat ingång från kyrkogården. Förrummet har ett kalkstensgolv, väggar med gult fasadtegel och betongtak. I det anslutande cirkelrunda urnutlämningsrummet är golvet belagt med rektangulära marmorstavar. Väggarna är vitputsade och kupoltaket slammat i grått. Små konsoller bär upp en taklist som skiljer vägg från tak. En bågformad fönsteröppning har försetts med en glasmosaik med ett grenverk av uppåtsträvande blyspröjsar komponerad av Simon Sörman, Saltsjöbaden. Urnan som ska hämtas placeras på kolonnskaft av kolmårdsmarmor som står på golvet. Ett draperi kallat "Mångården" av textilkonstnär Karin Björkman-Bergström kan dras för ingången till urnutlämningsrummet.
I källarplanet finns ett KISTMOTTAGNINGSRUM med anslutande VISNINGSRUM. Kistmottagningsrummet har ett golv av röd klinker kantat med en grå kalkstenssockel. Väggarna och taket är putsat och mot östra väggen står ett altare av norsk blågrå labradorsten. I väggarna är runda lampetter i mässing och finkornigt glas infällda. Mottagningsrummet kan delas av från visningsrummet med ett draperi kallat "Påsk" utfört av textilkonstnär Karin Björkman-Bergström, Halmstad. Visningsrummets västra vägg pryds av ett åttkantigt fönster med glasmosaik komponerat av konstnär Ingemar Lööf. Källarplanet rymmer även KREMATORIEDELEN med bl a bisättningsrum, kylar och incinerator. Införningsrummet är speciellt påkostat med kaklade ytor i blå kulörer som enligt arkitektens intentioner ska ge ett rogivande intryck.

1938 kontaktade kyrkogårdsnämnden i Kristinehamn arkitekten Einar Lundberg för att ge honom i uppdrag att upprätta ett förslag till utvidgning av den Nya kyrkogården, samt ett förslag till kapellkrematorium. Förslaget antogs och den stora kyrkogårdsutvidgningen västerut kunde förverkligas 1946. Kyrkogårdens storlek fördubblades och huvudingången till hela kyrkogårdsområdet flyttades till Presterudsvägen. En plats för det planerade kapellkrematoriet reserverades och en mindre ingång byggdes från Artillerivägen. Området användes tidigare till största delen som åkermark och det äldre tallskogsbeståndet som fanns skulle sparas.
Einar Lundberg upprättade de första byggnadsritningarna på kapellet 1942. Dessa ritningar kom sedan att omarbetas, bl a tillkom en hel källarvåning och sista bearbetningen av byggnadsritningarna gjordes i oktober 1952. Arkitekten beskrev vid tiden att kapellkrematoriet var rymligare än andra motsvarande anläggningar och att mer påkostade material hade använts för att slitaget skulle bli mindre och ändringsarbeten överflödiga. Einar Lundberg var huvudarkitekten men till sin hjälp i sitt arbete hade han arkitekterna Sture Langö och George Rudner, samt inredningsarkitekt Andreas Björklund. 1952 påbörjades schaktningsarbetena och den omfattande pålningen under hela byggnaden. Fasadteglet hämtades från Sennans tegelbruk i Halland och den ljusgrå skiffern från Norge. 1956 stod kapellet klart för invigning tillsammans med en tillhörande klockstapel. Något år senare tillkom kyrkogårdsförvaltningens expeditions- och ekonomibyggnader i nordöst. Kring 1960 tillkom skulptören Martin Holmgrens bronsräcke vid kapellets arkad.
Kapellet har inte genomgått några större ombyggnader sedan uppförandet. Vid huvudentrén har dock
en handikappramp i granit tillkommit.