HÖGESTADS KYRKA

Interiör
Kyrkans huvudentré är via vapenhuset i tornets bottenvåning. Kyrkorummet består av ett rektangulärt långhus med smalare kor med absid.

Vapenhuset är inrymt i tornets bottenvåning och har sedan renoveringen 19531954 ett golv av kvadratiska tegelplattor med breda fogar. Väggar och tak är sedan 19531954 klädda med lockpanel i omålad furu. Den södra sidan är försedd med en mellanvägg av furupanel med två dörrar som leder till elcentral respektive sakristia. Även trappan till orgelläktaren är utfärd i obehandlad furu och är placerad i vapenhusets nordvästra hörn. Mot väster finns två gråmålade gallergrindar, sannolikt från ombyggnaden 1898. Över porten i väster finns en textrad; Åren 189899 då C J Ekelund var kyrkoherde i Högestad, blef denna kyrka restaurerad af P Dalqvist samt målad och dekorerad af P.Cederholm.

Sakristian, som sedan 19531954 är belägen på södra sidan i tornets bottenvåning har samma ytskikt som vapenhuset.

Orgelläktaren nås från vapenhuset och tillkom vid ombyggnaden 1898. Taket består av delvis målad pärlspontpanel, med spår efter det äldre orgelhusets placering. Den äldre orgelfasaden från 1862 tillverkad av orgelbyggare Johan Lambert Larsson i Ystad är uppsatt mot den västra väggen. Larsson (18181877) var son till amatörorgelbyggaren Anders Larsson och tog examen 1840 och övertog därefter faderns verkstad. Han har tillverkat ett stort antal orglar till skånska kyrkor. Trappan till tornets övre våning, klockvåningen, är via en brant trappa och en lucka på södra sidan. I tornets klockvåning finns äldre igenmurade ljudöppningar bevarade i söder. Enligt Barbro Sundnérs forskning om de skånska medeltidskyrkorna ska det finnas spår av kalkmålningar från 11001200-talet på triumfbågsmuren mot öster över valven.

Långhusets golv är belagt med rött kvadratiska tegel i likhet med vapenhuset. Bänkkvarterens laserade furugolv ligger något högre. Taket utgörs av tre kryssvalv som i de två östra travéerna bärs upp av kraftiga pelare, medan förlängningen mot väster har en enklare utformning. Väggar och valv är putsade och avfärgade i vitt. Fönsterbågarna i ek är kopplade och den inre bågen består av klarglas i kopparlister Mot vapenhuset i väster finns en pardörr med breda omålade furubrädor. I tornöppningen skjuter orgelläktaren ut något med rundbågig barriär, utförd i likhet med altarringen. Undertaket utgörs av gråmålad pärlspontpanel.

Koret ligger ett steg högre än långhusets golv med en kalkstenslist. För övrigt har koret samma ytskikt som långhuset och täcks av ett högt tunnvalv. Absiden ligger i nivå med koret och har i öster en fönsteröppning med en glasmålning framställande Uppståndelsen, tillverkad av Stockholms Glasmåleri.

Inredning och inventarier
Altaret är murat av betong och klätt med kalkstenskivor.

Altarringen är femsidig från 1898 med rundbågig balustrad i likhet med orgelläktarens barriär. Den är sedan renoveringen 19531954 avlutad med målade och förgyllda detaljer.

Dopfunten är tillverkad i kalksten från 1800-talets slut med en inhuggen textinskription.

Predikstolen är placerad i långhusets sydöstra hörn och består av en fyrsidig korg med trappa täckt med heltäckningsmatta mot norr. Den är från 1600-talet och snidad i ek med speglar med de fyra evangelisterna. I taket är krokarna efter ljudtakets upphängning kvar. I samband med renoveringen 19531954 konserverades den av Hans Erlandsson. Ljudtaket syns på fotografier av kyrkan från 1929 och är sedan 1978 deponerat på Klostret i Ystad.

Bänkinredningen består av öppna bänkar från 1898 i två kvarter med nygotiskt inspirerade gavlar, utförda efter ritningar sannolikt uppgjorda av arkitekt Ludvig Peterson. De omgjordes 19531954 och gavlarna målades i grönt med trären dekor.

Orgelfasaden, tillverkad av orgelbyggare Johan Lambert Larsson i Ystad 1862, är uppsatt mot västra väggen på orgelläktaren och kyrkan har en ny orgel.

Kyrkan har två klockor. Storklockan är från 1500-talet med en konstfull inskription på latin. Lillklockan är, enligt inskriptionen, omgjuten 1739 av Andreas Wetterholtz i Malmö, vilken bekostades av grevinnan Christina Piper.

Mittpartiet till en äldre altaruppsats finns på norra långhusväggen. Den ska enligt uppgift tillhöra den altaruppsats som tillverkades av bildhuggaren Johan Jerling 1709.
Nummertavla med ram med förgylld skuren dekor.

Högestads kyrka är uppförd av kalktuff från Fyledalen sannolikt under tidigt 1100-tal med långhus, smalare kor med absid. Långhuset ska ha haft både syd- och nordportal. På 1400-talet förlängdes långhuset mot väster, kyrkorummet och koret valvslogs med kryssvalv och ett kraftigt torn uppfördes samtidigt eller omkring 1500 i väster. Enligt en beskrivning av N H Sjöborg, som var uppvuxen i prästgården, från 1824 fanns en torntrappa från Tornförstugan Midt uti sjelfva stenmuren var en trappa murad, som i en mörk gång ledde upp till de tvenne klockorna. Det fanns även en uppgång till vinden från vapenhuset hvarifrån man kunde komma till det mörka rum, som var emellan kyrkohvalfvet och taket, där spöket Kyrkogrimmen bodde, hvilken bönderna här sade vara i form av en vädur. Enligt hans skiss över prästgården och kyrkan hade tornet en ingång på norra sidan. Ett vapenhus uppfördes även under senmedeltiden vid nordportalen.

1709 ska kyrkan försetts med en ny altartavla av träsnidaren Johan Jerling. Jerling (16801753) var engagerad av Christina Piper för inredning till Krageholms slottskapell, samt även med en predikstol. Mittpartiet av altartavlan är uppsatt på långhusets norra vägg.

1843 togs en dörröppning upp i absiden och 1851 togs en västportal upp i tornet. Byggmästare Magnus Cederholm upprättade ritningar till förändringar av kyrkan 1850. Förslag till ny orgelfasad utfördes 1862 av Johan Lambert Larsson, Ystad 1862. Enligt en anteckning av Nils Månsson Mandelgren från 1866 uppger han att Målningarna i kyrkan öfverströks för 3 à 4 år sedan.

En omfattande renovering utfördes 18981899. Det finns olika uppgifter om vem som ansvarat för ritningarna. Folkskollärare Nils Nordén ska ha upprättat ritningar 1896. Han var folkskollärare i Hedeskoga fram 1918, då han avled i spanska sjukan. Nils Nordén har bland annat uppgjort ritningar till ny skolbyggnad i Hedskoga, som uppfördes 1905. Domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin ska ha granskat och korrigerat ritningarna. I Överintendentsämbetets ritningsarkiv finns ritningar till nya fönster med mera, enligt uppgift daterade 1898, orgelläktare, nya bänkgavlar samt dekorering av skeppet. Arkitekt Ludvig Peterson har intygat likhet med originalet, men det framgår inte om han även är upphovsman till ritningarna. Peterson (18531931) var anställd vid Överintendentsämbetet och har ritat ett flertal kyrkor, men även rad profana byggnader. Enligt en påskrift i vapenhuset utfördes byggnadsarbetena av byggmästare P Dalqvist och dekormåleriet av målarmästare P Cederholm. Vid ombyggnaden togs nya större fönsteröppningar upp och dessa och västportalen försågs med omfattningar av Övedssandsten, som ofta har en rödaktig färgton och har fram för allt brutits i trakten av Öved öster om Vombsjön. Prästingången i öster ersattes av ett fönster med en glasmålning. Taket försågs med trappstegsgavlar och skifferplattor. Korets kryssvalv ersattes med ett tunnvalv och kyrkorummet försågs med nya öppna ekådrade bänkar. Interiören dekormålades och golvet lades med Viktoriaplattor.

Åren 19531954 utfördes ytterligare en omfattande renovering efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Fönsteröppningarna försågs med ekbågar med blyspröjs. Kyrkorummet fick ett nytt tegelgolv och en sakristia inrättades på södra sidan i tornets bottenvåning. Interiörens dekormåleri avlägsnades eller målades över. Bänkarna ommålades i en grön ton. Konservator Hans Erlandsson rengjorde predikstolen.
År 1973 ersattes kyrkans skiffertak med rött enkupigt vingtegel och absiden försågs med kopparplåt. 1999 reparerades takstolen och fasaden renoverades. 2014 renoverades torntaket och 2017 klockverk och tornlucksöppning.

Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med rektangulärt långhus med lägre kor och absid i öster och torn i väster. Kyrkans äldsta delar, det vill säga östra delen av långhuset, koret och absiden är uppförda av kalktuff. Långhusets förlängning mot väster samt det jämnbreda tornet är uppfört av marksten med inslag av kalktuff.

Kyrkan har genomgående en sockel av påmurade och fogade kalkstensplattor med en skråhuggen kant sedan ombyggnaden 1898. Samtliga fasader är spritputsade och avfärgade i vitt och avslutas upptill på långhuset med en tresprångig taklist och på koret med en tvåsprångig. Tornets fasad avslutas med en rundbågefris. Mot den södra fasaden är tre gravhällar uppställda och i hörnet mellan kor och absid finns ytterligare en gravhäll, den senare över pastorn och kyrkoherden Åkerman, d 1832. Gravhällarna, som är inkilade i grunden och avtäckta med kopparplåt, fick sannolikt sin nuvarande placering i samband med ombyggnaden 1898. Tornets gavlar mot öster och väster pryds av blinderingar och avslutas upptill med trappstegsgavlar från 1898, som är täckta med komstasten. Tornet har rundbågiga ljudöppningarna, två i norr, en söder och två i väster med ljudluckor av brunmålad diagonalställd panel.

Långhus, kor och tornet täcks av sadeltak med rött enkupigt tegel och absidens hjälmtak är täckt med kopparplåt med mötande falsar. Samtliga tak är, enligt uppgift, sedan ombyggnaden 1898 försedda med trappstegsgavlar. Det är oklart hur kyrkans takkonstruktion var utförd före dess.

Kyrkans rundbågiga fönsteröppningar är sedan 1898 försedda med omfattningar av röd sandsten, så kallad Övedssandsten. Fönsterbågarna tillkom vid renoveringen 19531954 och är av ek med antikglas i blyspröjs. Absiden har i öster en liten rundbågig fönsteröppning med glasmålning.

Kyrkans huvudentré, vilken utgör den enda ingången, är via tornets västra sida genom en pardörr med diagonalställd ekpanel. Omfattningen är av röd sandsten med ett dekorativt utformat överstycke med inskriptionen Restaurerad 1898.