Askeby kyrka räknas som en av Östergötlands märkligaste kyrkor och har en något oklar byggnadshistoria. Kyrkans komplicerade plan och ansenliga dimensioner tyder på att den inte är uppförd som en vanlig sockenkyrka utan antagligen för en storman eller kung. Det är inte helt osannolikt att kyrkans uppförande bekostades av kung Knut Eriksson. Tornet har ett s k västverk, vilket är en benämning på speciellt utformade torn, som ofta uppförts av en kung eller storman. Tornet har på grund av en brand 1609 endast kvar de två nedersta våningarna. Till andra våningens påkostade tornkammare kom man via murtrappor som mynnade i långhuset. Den äldsta delen av kyrkan kan dateras till mitten av 1100-talet. Professor Andreas Lindblom, som ansvarade för kyrkans restaurering 1913, anser att kyrkans torn, västra delen av långhuset samt korsarmarna uppfördes samtidigt. Antikvarie Gunnar Redelius tolkning går ut på att korsarmarna tillbyggdes på 1220-talet och koret försågs med absid.
Redan på 1180-talet överlämnades kyrkan till ett cistercienserkonvent, som sannolikt tillkom genom konungens tillrådan. Enligt muntliga uppgifter av 1:e antikvarie Jan Eriksson, Linköping uppförde kungen istället en ny kyrka i Bankekind. Ett nunnekloster grundades som dotterkloster till Vreta. Under 1400-talets första hälft byggdes det nuvarande koret av tegel med tresidig avslutning i öster. Koret försågs med ribbvalv som dekorerades med kalkmålningar. Korets södra och norra väggar har kvadratiska nischer, som sannolikt använts under klostertiden. År 1444 finns det uppgifter på att även delar av långhuset valvslogs av en murmästare Mattias Johansson. Även dessa valv försågs med kalkmålningar. Målningarna är utformade som enkla ribbdekorationer. I cistercienserklosterkyrkor fanns vanligtvis inte figurativa bildframställningar. Sakristian tillkom sannolikt vid den här tiden eller strax därefter och har också bemålade kryssvalv. När valven i långhuset tillkom murades ingångarna till tornet igen, vilket tyder på att tornrummens ursprungliga funktion inte längre var aktuell. Över valven finns även spår av fönsteröppningar och olika byggnadsetapper.
Klostret fanns kvar fram till reformationen 1527, då de kvarvarande nunnorna flyttade över till Vreta kloster. Därigenom blev den gamla uppdelningen mellan klosterkyrka och sockenkyrka överflödig och klosterkyrkodelen togs i anspråk som långhus och kor. År 1609 inträffade den ödesdigra branden då tornets övre delar förstördes. 1600- och 1700-talen har annars mest satt sina spår i kyrkorummet genom specifika inventarier och fast inredning. År 1754 tillverkades en orgel av Jonas Wistenius i Linköping, vilken senare har ersatts av en annan orgel. Predikstolen tillverkades av Niclas Österbom 1763 och även den har förändrats vid ett flertal tillfällen. År 1775 ombyggdes långhusets västra del för att utnyttjas till sockenmagasin och tornrummen användes som förråd till prästgården. Denna del av långhuset har därför bevarats i högre grad än det övriga kyrkorummet. Portarna på norra och södra sidorna är intakta liksom valvets kalkmålningar, som aldrig blivit överkalkade.
Nästa stora förändring inträffade 1876-77, eventuellt var östgötabyggmästaren August Nyström inblandad. Resterna av den norra korsarmen och övriga utbyggnader revs. En mellanvägg av tegel murades upp i långhusets västra del. Korfönstrenas muröppningar förstorades nedåt och samtliga fönsteröppningar försågs med gjutjärnsfönster. Läktaren tillkom samt orgelfasaden i nygotik. Orgelverket byggdes ursprungligen av Åkerman & Lund. För det nuvarande verket, som är från 1951, svarar N Hammarberg i Göteborg.
År 1913 genomfördes en omfattande restaurering av kyrkan under ledning av Andreas Lindblom (1889-1977). Lindblom var konsthistoriker och museiman och dessutom uppvuxen i kyrkoherdebostaden i Askeby. Tornets bottenvåning iordningställdes som gravkapell med bl a nytt tegelgolv och ny port i väster. År 1951 genomgick kyrkorummet återigen en större restaurering. Denna gång under ledning av arkitekt Erik Fant. 1400-talets kalkmåleri frilades och en Pietàbild från 1400-talet placerades på altaret. Bänkinredningen från 1830 moderniserades. Golvet i långhus och kor försågs med nya kalkstensplattor, med undantag av korets östra del där det äldre kalkstensgolvet och gravhällarna fick ligga kvar. Korfönstren från 1870-talets ombyggnad ersattes av mindre blyinfattade fönster, med undantag av östfönstret som försågs med en glasmålning efter förslag av konstnären Einar Forseth (1892-1988). Forseth var en mycket mångsidig konstnär och ett av hans monumentalverk är utsmyckningen i guldmosaik i Stockholms stadshus. Han gjorde också en stor insats som förnyare av glasmåleriet med fönster i flera kyrkor.
Under 1970-talet renoverades kyrkans exteriör och takets äldre spånbeläggning ersattes av tryckimpregnerat furuspån. Interiören förändrades genom att läktarunderbyggnader, innehållande bl a WC och väntrum, tillkom. År 1991 genomgick kyrkorummet en inre restaurering med bl a rengöring av kalkmålningarna, målningsarbeten och konservatorsarbeten för delar av skulpturerna.
HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.
1130-1169 Nybyggnad stenkyrka, långhus med rakslutet kor, västtorn samt eventuellt korsarmar. (BR)
1180-1185 Nybyggnad kloster för nunnor tillhörande cistercienserorden. Klosterbyggnaderna låg söder om kyrkan. (AL)
1200-1225 Ändring ombyggnad, eventuellt förlängdes kyrkan åt öster med korsarmar och anslutande absider och kor. (GR)
1200-1299 Specifika inventarier dopfunt. (BR)
1377 Brand - klostret och klosterkyrkan härjades av brand. (ÅN)
1400-1450 Specifika inventarier pietàgrupp, utgör den nuvarande altarprydnaden. (BR)
1418-1444 Ändring ombyggnad, det nuvarande koret färdigställdes, valvslagning av tre kryssvalv i långhuset av murmästaren Mattias Johansson. Tornets ingångsöppningar från långhuset murades igen. (BR, ÅN, AL)
1400-1499 Nybyggnad, sannolikt av sakristia. (ÅN, AL)
1450-1499 Arkitekturbunden utsmyckning kalkmålningar på valv och i sakristians östfönster. (ÅN)
1490-1499 Brand klostret. (ÅN)
1527 Ändring klostret lades ner. Församlingen nyttjade koret och långhuset kom att användas som vapenhus. (BR)
1537 Brand kyrkan. Skador okända. (AL)
1567 Brand kyrkan, i samband med danskarnas härjningar. Skador okända. (AL)
1609 Brand - tornets övre delar förstördes, kvarstår de två nedersta våningarna. (BR)
Efter 1609 Ändring ombyggnad, mittrummet i tornets andra våning försågs sannolikt med ett tunnvalv av tegel. (ÅN)
1693 Specifika inventarier dopfunt av mässing. (BR)
1700 Brand kyrktaket, klockor och stapel skadades. Kyrkio fönstren försmältes. (AL)
1700 Ändring ombyggnad, sannolikt nya takstolar efter branden. (AL)
1754 Fast inredning - orgel av Jonas Wistenius, Linköping. Den ersattes 1878 av en ny orgel. (AL)
1759 Ändring ombyggnad, interiör, sakristian fick ett nytt trägolv, vilket utbyttes mot tegel 1951. (AL)
1763 Fast inredning predikstol tillverkad av Niclas Österbom, Norrköping. Korgen användes i en altarpredikstol 1823, ändrades på nytt 1951. (BR)
1775 Ändring ombyggnad, långhusets två västliga travéer ombyggdes för att det övre partiet skulle nyttjas som sockenmagasin, tornet nyttjades som förråd för prästgården; ny ingång till tornets andra våning från bottenvåningens södra vägg samt nytt mellanbjälklag. (BR, AL)
1817 Nybyggnad Klockboden uppfördes söder om kyrkan. (ÅN)
1817 Specifika inventarier två klockor göts av Jonas Fries, Jönköping. (ÅN)
1823 Ändring fast inredning, altarprydnad i form av en skärmvägg med målningar samt en altarpredikstol med korgen från 1763 års predikstol. Sakristians fönster i östmuren förstorades och ett fönster i norra muren sattes igen. (BR, AL)
1830 Fast inredning ny bänkinredning, nya nummertavlor. (BR, AL)
1836 Ändring ombyggnad, beslöts att till förekommande av svampning, graven under altaret skulle igenfyllas. (AL)
1841 Ändring ombyggnad, interiör, nytt golv av finhuggna kalkstensplattor innan för altarringen. (AL)
1841 Fast inredning altarring, ersattes av en ny 1951. (ATA)
1854 Specifika inventarier altartavla målad av G A Engman. (BR)
1876 Ritning till nytt torn, sannolikt utförd av byggmästare August Nyström. (AL)
1876 Uppmätningsritningar samt förslag till restaurering av byggmästare August Nyström. Församlingen följde inte Nyströms råd och han fick inte heller bygguppdraget. (GN)
1876-1877 Ändring ombyggnad, exteriör, norra korsarmen samt andra utbyggnader i anslutning till denna revs. Korfönsteröppningarna utvidgades nedåt. Ett fönster i koret sattes igen och två nya upptogs på långhusets norra vägg. Nya gjutjärnsfönster tillverkade i Finspång. Ev. byggmästare August Nyström. (BR, ÅN, AL, ÖLM )
1876-1877 Ändring ombyggnad, interiör, långhusets västligaste travé avskärmades med en tegelvägg för att användas som sockenmagasin. Orgelläktaren uppfördes. Väggarna omputsades. Ev. byggmästare August Nyström. ( BR, ATA)
1878 Fast inredning Orgelfasad och verk byggt av Åkerman & Lund, verket ombyggt 1951. (K)
1880-1889 Teknisk installation kamin på långhusets södra vägg. (ÖLM)
1913 Restaurering, interiör tornets bottenvåning inreddes till gravkapell, ett mellangolv från 1775 togs bort, nytt tegelgolv, ny dörr i västportalen, upptagning av igenmurade runda fönsternischer i västmuren, uppmurande av ett nytt altare efter förslagsritningar av Johannes Dahl, Tranås och under ledning av Andreas Lindblom. (BR, ÅN, AL)
1914 Arkitekturbunden utsmyckning medeltida kalkmåleri upptäcktes vid kalkningsarbetet i kyrkan. (ATA)
1915 Uppmätningsritning av Thure Bergentz och O Lagergren. (ATA)
1919 Utgrävning av norra korsarmens grundmurar under ledning av Andreas Lindblom. (AL)
1928 Vård/underhåll nytt spåntak och vattrivning av ytterväggarna. (ÖC 27/5 1938)
1928 Upprättat förslag till restaurering av arkitekt Erik Fant. (ÖC 27/5 1938)
1948 Teknisk installation förslag till installation av elektrisk belysning och uppvärmning. (ÖLM)
1951 Ändring - ombyggnad, exteriör, norra ytterdörren och trappdörren fick ny panelbeklädnad. I porten på tvärskeppet ordnades vindfång genom att en ytterdörr med karm insattes i smygen. Ev sänktes marknivån runt kyrkan. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (ATA)
1951 Ändring restaurering, interiör, de medeltida kalkmålningarna i koret, i långhusets två östligaste valv samt i sakristian frilades, väggarnas tjocka puts ersattes med tunn putsstrykning, bänkinredningen från 1830 omgjordes och bänkkvarteren togs bort i den västra delen. Korfönstren återställdes till ursprunglig storlek och försågs med blyinfattat glas, frånsett det östligaste fönstret som fick en glasmålning efter förslag av konstnären Einar Forseth. De igenmurade nischerna i koret återställdes. Dopfunten placerades på ett nytt podium. Predikstolen flyttades från sin placering över altaret till norra sidan och försågs med ny fot och trappa. Nytt uppmurat altare med kalkstensskiva. Eventuellt ny altarring. Pietábilden från 1400-talet placerades på altaret. Långhus och vapenhus/södra korsarmen försågs med kalkstensgolv. En del nya innerdörrar. Innanfönster. Ommålning. En dörr i södra korsarmens östra mur ersattes av ett litet fönster och absiden återställdes. Sakristians trägolv ersattes av ett tegelgolv. Vapenhuset iordningsställdes med ny väggpanel och golv av tegel. Även västra travén lades med tegelgolv och iordningställdes som museirum. Bjälklaget som delade rummet samt trappan till övre tornkammaren revs. En ny öppning till murtrappan till tornkammaren togs upp i sydvästra hörnet. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (ATA, ÅN, ÖLM)
1951 Ändring fast inredning, nytt orgelverk byggt av N Hammarberg, Göteborg. Fasad, skåp samt 10 stämmor från 1878 års orgel. (ÅN, K)
1969-1970 Restaurering, exteriör. Takets spånbeläggning utbyttes mot tryckimpregnerade furuspån leverade av Olle Källström, Kilafors. Fasaderna omputsades och sockeln befriades från sin puts. Sannolikt renoverades även klockboden och medeltidsmurarna omfogades och över murarna läggs ett litet takfall med spånbeläggning. (ATA)
1971 Ändring ombyggnad, toalett och väntrum anordnades under läktaren. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (ATA, ÖLM)
1979 Förslag till putslagning, rengöring alt. omkalkning av interiören. Ture Jangvik. (ÖLM)
1980-1989 Dränering runt kyrkan. (ÖLM)
1980-1989 Ändring ombyggnad, interiör. Utrymmena under läktaren renoverades. (ÖLM)
1990 Antikvarisk kontroll i samband med uppsättning av belysningsstolpar och ledningsdragning runt kyrkan. Rapport ÖLM 19900425-26. (ÖLM)
1991 Restaurering, interiör. Innanfönster till de tre kvarvarande gjutjärnsfönstren från 1870-talet i långhuset. Lagning och omkalkning av skadade murpartier, rengöring och ev. ommålning. De medeltida kalkmålningarna rengjordes samt konservering av inventarierna. Ahrén Jacobsson Arkitekter AB, Linköping. Konservator Sten Peterson, Linköping. (ÖLM, BR, ÅN)
1991 Teknisk installation nya oljefyllda elradiatorer ersatte de gamla från 1950-talet. (ÖLM)
1998 Arkeologisk förundersökning inför uppförandet av en ny skolbyggnad. (ÖLM)
1999 Ändring ombyggnad, gravkapellet i tornets bottenvåning renoverades. Det uppmurade altaret från 1913 togs bort, nytt kalkstensgolv i nischen. Peterson Restaureringskonsult, Linköping, Ahréns arkitektkontor AB. (ÖLM, ATA)
2002-2003 Mögelproblem upptäcktes och mögelsanering utfördes. (ÖLM)
2003 Installation av brandlarm och inbrottslarm. (ÖLM, K)
2003-2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.
Förkortningar
AL Lindblom, Andreas, Askeby kyrkor, Sveriges kyrkor. Östergötland, band I, Sthlm 1921.
ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
GN Nyström, Georg, Herrgårdarnas byggmästare och deras släktled under trehundra år.
Värnamo 2002.
GR Redelius, Gunnar, Kyrkobygge och kungamakt i Östergötland, Antikvariskt arkiv 45,
Sthlm 1972.
K Kyrkan
LK Kennerstedt, Lars, Östgötaslättens romanska kyrkor, ingår i I Heliga Birgittas trakter,
red. Göran Dahlbäck, Uppsala 1990.
ÅN Nisbeth, Åke, Askeby kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 3:e upplagan, 1993.
ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv.
Ömd Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar,
Riksantikvarieämbetet 2003.
KÄLLOR
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
Kennerstedt, Lars, Östgötaslättens romanska kyrkor, ingår i I Heliga Birgittas trakter, red.
Göran Dahlbäck, Uppsala 1990.
Lindblom, Andreas, Askeby kyrkor, Sveriges kyrkor. Östergötland, band I, Sthlm 1921.
Nisbeth, Åke, Askeby kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 3:e upplagan, 1993.
Redelius, Gunnar, Kyrkobygge och kungamakt i Östergötland, Antikvariskt arkiv 45, Sthlm
1972.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del III, Uddevalla 1950.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004.
Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Kartor
Häradsekonomisk karta 1868-1877, Svinstad
Ekonomisk karta, 1947 och 1981, blad 8G 5a Askeby