Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västra Götaland, Kommun: Skövde |
Titel <itemTitle> |
binneberg |
Beskrivning Inventeringsår (2013) <itemDescription> |
-
Binnebergs kyrkby karaktäriseras av sitt tydliga höjdläge med väl sammanhållen bebyggelsen tätt samlad kring kyrkan och tingshuset på båda sidor om bygatan. Kyrkbyn utgör den enda egentliga bybildningen i socknen och är en av de tätast bebyggda byarna i södra Vadsbo. Byn omges av ett välbevarat och värdefullt kulturlandskap med äldre vägsträckningar och fädrev mellan stenmurar, fossil åkermark, en...
Visa hela
Binnebergs kyrkby karaktäriseras av sitt tydliga höjdläge med väl sammanhållen bebyggelsen tätt samlad kring kyrkan och tingshuset på båda sidor om bygatan. Kyrkbyn utgör den enda egentliga bybildningen i socknen och är en av de tätast bebyggda byarna i södra Vadsbo. Byn omges av ett välbevarat och värdefullt kulturlandskap med äldre vägsträckningar och fädrev mellan stenmurar, fossil åkermark, en hålväg samt ett stort antal fornlämningar, främst i form av stensättningar. I södra delen av byn finns i ett markerat höjdläge ett gravfält, som i muntlig tradition använts som galgbacke, bl.a. i samband med det s.k. Binnebergsupproret 1710, då en skara uppretade bönder slog ihjäl kronofogden. Lämningarna i kulturlandskapet bidrar till att förankra byn i det omgivande landskapet, bl.a. genom de stenmurar som finns i landskapet och det fädrev som leder ut från byn till betesmarker i väster. Likaså förekommer stensättningar såväl i byns omgivning som i dess inre delar, och den slingrande bygatan kantas bitvis av stenmurar. Längs bygatan finns en milsten och en väghållningssten, som tillsammans med stenmurarna förstärker bygatans ålderdomliga karaktär. Det småskaliga kulturlandskapet norr om byn kontrasteras av det öppna odlingslandskapet som särskilt i söder och öster är påtagligt, i viss mån även väster om den höjd som byn ligger på. Öster om byn är det flacka landskapet ned mot ån Ösan storskaligt uppodlat, men även här finns småskaliga landskapspartier med fornlämningar i nordost, bevuxna med enbuskar. Sluttningen mellan den högt belägna byn och den yngre vägsträckningen i det flacka landskapet öster om byn domineras av lövträd och sly, varför endast den södra delen av byn är synlig från den yngre vägen. Kyrkbyn med sina gårdar, medeltidskyrkan, tingshuset och gästgivaregården utefter den slingrande bygatan präglas till stor del av 1800- och tidig 1900-talsbebyggelse, men byn har med tiden kompletterats med ny bebyggelse, bl.a. med missionshus på 1930-talet. Av stort värde är att även gårdarnas ekonomibyggnader bevarats till våra dagar. Ingår också i: Område i Carlquist, Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun, 1988. Kultur på väg i Skaraborg, 1997 Förslag till bevarandeplan för kyrkogården vid Binnebergs kyrka, 2007. Området ligger inom ett större område av riksintresse för kulturmiljövården. Området ligger inom ett större område av riksintresse för naturvården.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2013) <itemDescription> |
-
Binnebergs kyrkby karaktäriseras av sitt tydliga höjdläge med väl sammanhållen bebyggelsen tätt samlad kring kyrkan och tingshuset på båda sidor om bygatan. Kyrkbyn utgör den enda egentliga bybildning...
Visa hela
Binnebergs kyrkby karaktäriseras av sitt tydliga höjdläge med väl sammanhållen bebyggelsen tätt samlad kring kyrkan och tingshuset på båda sidor om bygatan. Kyrkbyn utgör den enda egentliga bybildningen i socknen och är en av de tätast bebyggda byarna i södra Vadsbo. Byn omges av ett välbevarat och värdefullt kulturlandskap med äldre vägsträckningar och fädrev mellan stenmurar, fossil åkermark, en hålväg samt ett stort antal fornlämningar, främst i form av stensättningar. I södra delen av byn finns i ett markerat höjdläge ett gravfält, som i muntlig tradition använts som galgbacke, bl.a. i samband med det s.k. Binnebergsupproret 1710, då en skara uppretade bönder slog ihjäl kronofogden. Lämningarna i kulturlandskapet bidrar till att förankra byn i det omgivande landskapet, bl.a. genom de stenmurar som finns i landskapet och det fädrev som leder ut från byn till betesmarker i väster. Likaså förekommer stensättningar såväl i byns omgivning som i dess inre delar, och den slingrande bygatan kantas bitvis av stenmurar. Längs bygatan finns en milsten och en väghållningssten, som tillsammans med stenmurarna förstärker bygatans ålderdomliga karaktär. Det småskaliga kulturlandskapet norr om byn kontrasteras av det öppna odlingslandskapet som särskilt i söder och öster är påtagligt, i viss mån även väster om den höjd som byn ligger på. Öster om byn är det flacka landskapet ned mot ån Ösan storskaligt uppodlat, men även här finns småskaliga landskapspartier med fornlämningar i nordost, bevuxna med enbuskar. Sluttningen mellan den högt belägna byn och den yngre vägsträckningen i det flacka landskapet öster om byn domineras av lövträd och sly, varför endast den södra delen av byn är synlig från den yngre vägen. Kyrkbyn med sina gårdar, medeltidskyrkan, tingshuset och gästgivaregården utefter den slingrande bygatan präglas till stor del av 1800- och tidig 1900-talsbebyggelse, men byn har med tiden kompletterats med ny bebyggelse, bl.a. med missionshus på 1930-talet. Av stort värde är att även gårdarnas ekonomibyggnader bevarats till våra dagar. Ingår också i: Område i Carlquist, Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun, 1988. Kultur på väg i Skaraborg, 1997 Förslag till bevarandeplan för kyrkogården vid Binnebergs kyrka, 2007. Området ligger inom ett större område av riksintresse för kulturmiljövården. Området ligger inom ett större område av riksintresse för naturvården.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Genom de fornlämningar som finns i Binneberg och dess omedelbara närhet, bl.a. en stenåldersboplats strax sydväst om byn och en stor mängd förhistoriska stensättningar, kan platsen förankras lång till...
Visa hela
Genom de fornlämningar som finns i Binneberg och dess omedelbara närhet, bl.a. en stenåldersboplats strax sydväst om byn och en stor mängd förhistoriska stensättningar, kan platsen förankras lång tillbaka i tiden. Binneberg nämns i skrift redan 1397, då under namnet Bindebergh. Den första delen av namnet är oklar, men enligt en tolkning kan det härledas ur det fornsvenska ordet birdne, i betydelsen björnhop, björnfamilj. Andra delen av ortnamnet syftar på byns läge i sluttningen av en höjdplatå. I 1564 års jordebok upptas två hela skattehemman, två hela kyrkohemman, ett helt klosterhemman och en kyrkoäng. Med tiden blev fyra av byns gårdar skattehemman; Sörgården, Nolgården, Bredegården och Backgården, medan Stommen blev frälsehemman. Kartor från 1700- och 1800-talen redovisar tydligt byns fem gårdar, och där nämns även soldatboställe och ryttareboställe i byn. Storskifte av byns inägor genomfördes 1790 och enskifte 1824, varvid ägorna skiftades men gårdsbebyggelsen i byn lämnades orörd. Byns bebyggelsestruktur med de fem gårdarna har lång kontinuitet och är tydlig än idag. Binneberg blev tidigt en viktig centralpunkt för den omgivande bygden, och tidvis hölls här ting. År 1641 alt. 1686 (uppgifter varierar) blev Binneberg fast tingsplats, och vid bygatan uppfördes på 1750-talet Binnebergs tingshus, ungefär mitt emot byns 1100-talskyrka. Kyrkan fick sitt nuvarande utseende på 1700-talet, då trätornet tillkom. Tingshuset stenvåning byggdes på med en trävåning 1816, och fungerade som tingsställe fram till 1891, då tinget flyttade till Moholm. Redan på 1600-talet fanns det i byn en krog där även ting hölls, som med tiden utvecklades till ett välkänt gästgiveri. Vägen genom Binneberg är en gammal fd huvudväg, en av föregångarna till E20. Här möttes under 1700-talet vägar och skjutslinjer från bl.a. Mariestad, Skara, Skövde, Vänersborg och Jönköping.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Genom de fornlämningar som finns i Binneberg och dess omedelbara närhet, bl.a. en stenåldersboplats strax sydväst om byn och en stor mängd förhistoriska stensättningar, kan platsen förankras lång till...
Visa hela
Genom de fornlämningar som finns i Binneberg och dess omedelbara närhet, bl.a. en stenåldersboplats strax sydväst om byn och en stor mängd förhistoriska stensättningar, kan platsen förankras lång tillbaka i tiden. Binneberg nämns i skrift redan 1397, då under namnet Bindebergh. Den första delen av namnet är oklar, men enligt en tolkning kan det härledas ur det fornsvenska ordet birdne, i betydelsen björnhop, björnfamilj. Andra delen av ortnamnet syftar på byns läge i sluttningen av en höjdplatå. I 1564 års jordebok upptas två hela skattehemman, två hela kyrkohemman, ett helt klosterhemman och en kyrkoäng. Med tiden blev fyra av byns gårdar skattehemman; Sörgården, Nolgården, Bredegården och Backgården, medan Stommen blev frälsehemman. Kartor från 1700- och 1800-talen redovisar tydligt byns fem gårdar, och där nämns även soldatboställe och ryttareboställe i byn. Storskifte av byns inägor genomfördes 1790 och enskifte 1824, varvid ägorna skiftades men gårdsbebyggelsen i byn lämnades orörd. Byns bebyggelsestruktur med de fem gårdarna har lång kontinuitet och är tydlig än idag. Binneberg blev tidigt en viktig centralpunkt för den omgivande bygden, och tidvis hölls här ting. År 1641 alt. 1686 (uppgifter varierar) blev Binneberg fast tingsplats, och vid bygatan uppfördes på 1750-talet Binnebergs tingshus, ungefär mitt emot byns 1100-talskyrka. Kyrkan fick sitt nuvarande utseende på 1700-talet, då trätornet tillkom. Tingshuset stenvåning byggdes på med en trävåning 1816, och fungerade som tingsställe fram till 1891, då tinget flyttade till Moholm. Redan på 1600-talet fanns det i byn en krog där även ting hölls, som med tiden utvecklades till ett välkänt gästgiveri. Vägen genom Binneberg är en gammal fd huvudväg, en av föregångarna till E20. Här möttes under 1700-talet vägar och skjutslinjer från bl.a. Mariestad, Skara, Skövde, Vänersborg och Jönköping.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Skövde, Västra Götaland.
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Bysamfällighet
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Bysamfällighet
|
Klassifikation <itemClassName> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|