TINGSHUSET, TIDAHOLM

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en tvåvåningsbyggnad i rött tegel. Det används idag (1998) som polisstation. Vindsutrymmena på tredje våning är inredda liksom tornrummen som har både en tredje och en fjärde våning. Frontfasaden mot gatan består av ett mittparti med gavelkrön samt två flankerande torn med kupolliknande plåttäckta tak. Torntakens svällande former och lukarnernas volutformade omfattningar visar på influenser från barocken. I övrigt har huset ett tegeltäckt sadeltak som tidigare var klätt med skiffer.

Entrén är förlagd till mittpartiet och nås via två breda stentrappor vilka leder upp till en mindre avsats avgränsad av ett järnstaket. Porten, som utgörs av två dörrar, är idag (1998) centralt placerad. Enligt ritningarna fanns från början två från varandra avskilda ingångar. På baksidan sticker tingssalen ut i markerad byggnadsdel. Ett rosettfönster är placerat ovan fönsterraden. På baksidan syns också en tillbyggnad i en våning som gjordes i samband med att huset blev polishus. Tillbyggnaden har sammanfogats med det ursprungliga huset vid tingssalsdelens ena sida.

Invändigt har huset förändrats mycket sedan det uppfördes. Det hade från början en salsplan. I vänthallen finns en sirlig trappa i rött och mässing. På bottenvåningen fanns ursprungligen tingssal, menighetens rum (vänthall), vittnesrum, åklagarens rum, domarens sov - och dagrum, poliskontor, arrester och slutligen arkiv. En av 1904 års celler används fortfarande av polisen. Den del av tingssalen som tidigare inrymde rättens podium finns kvar med ursprunglig bröstpanel och takstolar. Även en lampa och domarbordet med häradshövdinge- och nämndemannastolar finns kvar. Tingsklockan som hänger i salen satt tidigare på utsidan. Salen har dubbel takhöjd och fönster bakom och på sidorna av rätten. På husets andra våning fanns matsal för nämndemännen samt övernattningsrum. Matsalen användes också som kommunal sessionssal. Vinden inrymde vaktmästarbostad. Den planerade arrestbyggnaden uppfördes aldrig men däremot ett stall för 20 hästar.

Huset byggdes om interiört redan 1960. Det fick då nya fönster, dock med de ursprungliga som förebild, skiffertaket ersattes med tegeltak, och en balkong byggdes till. Vinden inreddes till två lägenheter och den ursprungliga dubbeltrappan ersattes med en mindre arkitektritad spiraltrappa. Nästan alla utrymmen tapetserades och målades om. Nya väggar sattes in. Stallet revs vid samma tidpunkt. 1973 gjordes den gamla tingssalen om. Salen delades av och en mindre del rekonstruerades enligt 1904 års utseende. Övrigt utrymme blev kontorslokal i två våningar. Bjälklaget i den nygjorda delen utformades emellertid på så vis att salen skulle kunna rekonstrueras i sin helhet om så önskas.

I ett brev från Slättängs och Leabys tingshusbyggnadsskyldige till Dimbos tingslag dikterar de förstnämnda sina villkor för att flytta tingsställe till Dimbos tingshus i Tidaholm, en byggnad som de ansåg högst bristfällig. I brevet finns flera jämförelser med bland annat tingshuset i Sörby, dvs Floby, som Slättäng och Leaby tyckte var ett lämpligare hus, framför allt mer rimligt i kostnad. Vi får veta att Vilske härad vid tiden hyste 7000 invånare och Dimbo, Slättäng och Leaby tillsammans fem gånger fler, att tingssalen i Floby var avsedd för 50-60 åhörare och att den kostade, med uthus, omkring 22 000 kronor att uppföra. Det är också via detta brev, daterat 2 september 1907, som vi får reda på hur utrymmet i huset var disponerat. Brevet är underskrivet av sex personer, förmodligen ledamöter i Leabys och Slättängs tingshusbyggnadsskyldiges byggnadskommittéer.

I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns fyra foton av exteriören samt tre foton av interiör arkiverade från inventeringen 1971. Bilderna visar bl.a. sal med podium och skrank som avgränsar podiet, fasta åhörarbänkar.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-29