VÄNGE KYRKA

Vänge kyrka är uppförd av sten under medeltiden. Planen består av ett rektangulärt långhus, smalare rakslutet kor i öster, västtorn samt sakristia på norra sidan. Tornet uppfördes ursprungligen till en romansk kärnkyrka omkring 1200. Under 1200-talets senare hälft byggdes det befintliga långhuset och koret. Sakristian tillfogades 1866 efter ritningar av arkitekt A. W. Lundberg. De tre kraftiga strävpelarna i norr och söder tillkom troligen före 1700-talet. Den äldre kyrkan var en s.k. "ikonisk kyrka" och bevarade reliefstenar, tillskrivna "Byzantios", återfinns inmurade i främst korets sydfasad. Grundmurar från denna kyrka påträffades vid en restaurering 1947-50 (arkitekt Erik Fant). Byggnadshistorien avspeglar sig tydligt i exteriören där det romanska tornet verkar oproportionerligt litet mot det gotiska långhuset. Tornet kröns av en åttkantig spira med klockvåning under skärmtak. Långhuset och det något lägre koret täcks av branta sadeltak. Kyrkan har fyra portaler, och södra långhusportalen har rikast utformning med bl.a. reliefstenar från den tidigare kyrkan inmurade i vimpergen. Fönsteröppningarna har behållit sin ursprungliga långsmala form. Det enskeppiga långhuset täcks invändigt av två kryssvalv, delade genom en bred gördelbåge. En vid, spetsig triumfbåge leder till koret med sitt tregruppsfönster i öster. I väster leder en mindre muröppning till ringkammaren. Kor och ringkammare täcks av varsitt kryssvalv. Kalkmålningar från 1300-talet finns i koret.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.

Kyrkogården är i det närmaste rektangulär. Den har under 1800- och 1900-talen vidgats i begränsad utsträckning dels åt öster och vid den senare tidpunkten åt söder. På kyrkogården finns inga andra byggnader än kyrkan.
Marken är gräsbevuxen och kyrkogården omges på tre sidor av låga kallmurar av kalksten, medan avgränsningen mot den f.d. landsvägen utgörs av ett järnstaket. Järngrindar finns i söder, väster och norr. Från de västra och södra grindarna leder en plattlagd resp. grusad gång fram till kyrkans huvudentré, den södra långhusportalen.

Innanför murarna och staketet är en krans av lövträd (parklind, lönn och alm) planterad. Samtliga träd i trädkransen är hårt klappade vintern 2004. Något solitärträd förekommer inte. I sydöst finns ett gjutet brunnskar och kring detta en krans med 7 st tidigare klappade parklindar. Norr om kyrkogården finns en nyare minneslund med två askar, även dessa hårt klappade vintern 2004. Vid västra entrén några klippta häckar av måbär.

På kyrkogården finns (1997) 310 synliga gravar. De flesta ligger söder och väster om kyrkan.

Vänge kyrka byggdes under medel¬tiden, undan¬tag är sakristian och pannrummet, vilka tillkom 1866 resp. 1915. Sakristian ersatte en motsvarande men mindre byggnad från 1300-talet.

Kyrkan uppfördes som församlingskyrka för Vänge församling, och används fortfarande för detta ändamål. Dess äldsta del är tornet som uppfördes omkring år 1200. Övriga delar av en romansk kyrka på platsen långhus och kor från slutet av 1100-talet revs under andra hälften av 1200-talet då det nuva¬rande koret och långhuset kom till.

Kyrkan har förutom nybyggnaden av sakristian och pannrummet endast undergått ett fåtal utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. Stödmurar på långhusets norra och södra sidor har tillkommit vid okänd tidpunkt före 1700-talet möjligen efter att kyrkan skadats av ett föregivet jordskalv 1540 och takmaterialet på yttertaken över kor och långhus har under senare århundraden ändrats från falar (bräder) till taktegel.