LARVS KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

Larvs socken täcker en stor yta på gränsen mot Älvsborg. Större delen av socknen upptas av kuperade skogar, varav en del utgörs av den gamla kronoallmänningen Edsveden. I socknens norra del tar Varaslättens lerjordar vid. Här är också kyrkbyn belägen i Larvaåns lummiga svacka.

Sockennamnet förekommer första gången i skrift 1386 som "j Larof" och kommer av kyrkbyn. Socknen var moderförsamling i Larvs gäll med annexen Edum, Lundby, Längjum, Vedum och Tråvad. Markägandet var enligt 1566 års jordebok jämnt fördelat mellan skatte-, frälse- och kyrkohemman. Att området har haft central betydelse sedan järnålder är uppenbart. Fornminnesbeståndet kring kyrkbyn är betydande med flera gravfält och resta stenar. Särskilt märks gravhögen Larva bäsing på samma höjdrygg över ån som kyrkan. Enligt traditionen hölls här ting för Laske härad fram till 1600-talet. Öster om byn är Larvs hed med sin runsten. En nu förkommen runsten har funnits i kyrkogårdsmuren. I socknens östra del finns vid Lidan krigsofferplatsen Finnestorp från folkvandringstid. Området kring Larvs by är klassat som riksintresse.

Genom kyrkbyn går den öst-västliga vägen mellan Vedum och Floby, åt norr viker vägen mot Tråvad av. Över ån är vid sidan av den moderna bron en delvis raserad stenvalvsbro. På den norra sidan av ån är prästgården med sin förvaltarbostad och deras trädgårdar. Här finns även ett par gårdar som ej utskiftades på 1800-talet. Byn är samlad i söder på sluttningen upp mot kyrkan och bäsingen. Längs den lilla bygatan ligger villor av olika slag från tiden 1920-1960. Nere vid korsningen ligger en nedlagd lanthandel och bredvid denna är en liten stig upp till kyrkplatsen. Öster om byn ligger församlingshemmet. Kyrka och kyrkogård ligger på ett markant höjdläge, som är särskilt påfallande från norr. Ett par hundra meter söder om kyrkplatsen är bäsingen med sitt omgivande gravfält, delvis spolierat av grustäkt.

PRÄSTGÅRD - Den långsträckta byggnaden uppfördes 1839 och är klädd med en smutsgul locklistpanel. De två entréerna har överljus och mellan dem är en takkupa. Sadeltaket täcks av enkupigt lertegel. Byggnaden restaurerades 1929 efter ritningar av Adolf Niklasson, Skara.

FÖRVALTARBOSTAD - Prästgårdens förvaltarbostad är uppförd i 1 ½ plan med gula locklistfasader och brutet tak med täckning av enkupigt lertegel. Över entrén är en balkong med stickbågad kupa.
LANTHANDEL - Den numera nedlagda lanthandeln startades på 1930-talet. Byggnaden i 1 ½ plan har utbyggnad i vinkel längs bygatan. Fasaden med sin grårosa locklistpanel har kvar skyltfönstren. Det brutna taket täcks av tvåkupiga betongpannor.

FÖRSAMLINGSHEM - Församlingshemmet är en byggnad i 1 ½ plan som byggdes 1940. Fasaden är klädd med gräddvit locklistpanel och det branta sadeltket täcks av tvåkupigt lertegel. En tillbyggnad i vinkel gjordes 1965.