RÖNNÖFORS KYRKA

Kyrkoanläggningen ligger på platsen för ett äldre kapell. Rönnöfors kapell uppfördes på 1860-talet och byggdes för brukets räkning som startade 1847 då ett tillstånd till anläggande av en masugn utfärdades. Kapellet brann ned 1941. En ny kyrkobyggnad började genast diskuteras med en integrering av församlingslokaler och kyrka, men ingen slutgiltig lösning kunde hittas och istället byggdes 1945 en samlingslokal med vaktmästarbostad. Den nya kyrkan fick sin utformning efter ett förslag av arkitekterna John och Lars Åkerlund. Den började byggas 1953 och invigdes i juli 1954. Det är en betongkyrka med gult fasadtegel och en god representant för efterkrigstidens arkitektur. Tegelkyrkan i Rönnöfors är en av få tegelkyrkor som uppfördes i Jämtland och Härjedalen under andra hälften av 1900-talet. Kyrkan är utvändigt samt invändigt välbevarad sedan byggnadstiden.

För kyrkans historik se kyrkobyggnaden

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkoanläggningen ligger på platsen för ett äldre kapell. Rönnöfors kapell uppfördes på 1860-talet och byggdes för brukets räkning som startade 1847 då ett tillstånd till anläggande av en masugn utfärdades. Kapellet brann ned 1941. En ny kyrkobyggnad började genast diskuteras med en integrering av församlingslokaler och kyrka, men ingen slutgiltig lösning kunde hittas och istället byggdes 1945 en samlingslokal med vaktmästarbostad. Den nya kyrkan fick sin utformning efter ett förslag av arkitekterna John och Lars Åkerlund. Den började byggas 1953 och invigdes i juli 1954. Det är en betongkyrka med gult fasadtegel och en god representant för efterkrigstidens arkitektur. Tegelkyrkan i Rönnöfors är en av få tegelkyrkor som uppfördes i Jämtland och Härjedalen under andra hälften av 1900-talet. Kyrkan är utvändigt samt invändigt välbevarad sedan byggnadstiden.

KYRKOMILJÖN

Kyrkan ligger på en höjd med utsikt över Landösjön i söder. Runt omkring börjar skogen växa igen och utsikten skyms därför. Väster om kyrkan ligger prästgården och församlingshemmet i norr. Öster om kyrkan ligger kyrkogården som anlades under 1800-talet. Gräsmatta omger kyrkobyggnaden. Uppfarten till kyrkan är grusad. Det finns ett bårhus i öster utanför kyrkogården klätt med vitmålad lockpanel och tälttak. Taket täcks av modern svart korrugerad plåt och det finns en ventilationsskorsten. Pardörr av trä.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkoanläggningen ligger på platsen för ett äldre kapell. Rönnöfors kapell uppfördes på 1860-talet och byggdes för brukets räkning som startade 1847 då ett tillstånd till anläggande av en masugn utfärdades. Kapellet brann ned 1941. En ny kyrkobyggnad började genast diskuteras med en integrering av församlingslokaler och kyrka, men ingen slutgiltig lösning kunde hittas och istället byggdes 1945 en samlingslokal med vaktmästarbostad. Den nya kyrkan fick sin utformning efter ett förslag av arkitekterna John och Lars Åkerlund. Den började byggas 1953 och invigdes i juli 1954. Det är en betongkyrka med gult fasadtegel och en god representant för efterkrigstidens arkitektur. Tegelkyrkan i Rönnöfors är en av få tegelkyrkor som uppfördes i Jämtland och Härjedalen under andra hälften av 1900-talet. Kyrkan är utvändigt samt invändigt välbevarad sedan byggnadstiden.

Kyrkan har långhus, ett torn i väster där huvudentrén ligger, ett på sidorna indraget kor i öster och en vidbyggd sakristia åt nordöst. Sadeltaket i två fall är belagt med skiffer liksom sakristians och tornspirans tak. Byggnaden har gult fasadtegel och en sockel klädd med stående sågade skivor av skiffer. I sockeln finns ett flertal ventilationshål med luckor. Under takfallen finns en vacker och enkel kransgesims. Tornet har en rektangulär form och är bredare på den östra och västra sidan än mot norr och söder. En följd av detta är att det finns två ljudluckor mot öster och väster medan det finns en mot norr och söder. På norra samt södra sidan av tornet sitter ovan varandra två enluftsfönster med 6 rutor vardera. Ljudluckorna sitter i rundbågiga och relativt låga öppningar ovanför fönstren. Bågen markeras av dekorativt murat tegel. Jalusiluckorna är av trä och målade bruna. Tornspiran har en konkav utsvängd avslutning mot taklisten som är utkragad. Tornet avslutas med ett förgyllt kors.

På långhusets norra och södra fasad finns fem höga rektangulära fönster med vardera 6 lufter och 6 rutor. De har vitmålad karm och båge. På långhusets västra vägg finns tvåluftsfönster med 6 rutor på var sida om tornet. Solbänkarna är av kopparplåt på samtliga fönster. På norra långhusfasaden sitter ett enluftsfönster med nio rutor högt upp. Den östra gaveln har tre högt liggande enluftsfönster med en rundbågig avslutning, varav det mittersta är något högre. Rutorna är inifrån blyspröjsade med färgat glas och kommer från det tidigare kapellet, utvändigt har de vanligt fönsterglas. Tegelstenar är dekorativt lagda över rundbågen. På korets södra vägg sitter ett högt och smalt fönster med fem lufter med vardera 9 rutor. Samtliga fönster har vita karmar och bågar. Under solbänkarna är teglet något utskjutande.

Entrén på tornets västra sida ligger indragen i en nisch klädd med svart granit. I nischens tak är en infälld lampa. Porten är tvådelad och dörrbladen är klädda med kopparplåt. Porten ramas in av plattor av svart granit. Trappan med fem trappsteg och ett vilplan av granit med sidorna täckta av skiffer. En handikappramp av gjutet material med metallräcke som ansluter mot trappans södra sida har tillkommit senare. Ovan entrén sitter ett kors av skiffer. Stuprören från byggnadstiden är av koppar och tjocka och grova. Stuprännorna, även de av koppar och från byggnadstiden, är däremot vackra med raka linjer och kanter. Kopparplåt ramar in gavlarna och anslutningen mellan långhuset och tornet på östra sidan av tornet. Anslutningen mot tornet från långhuset är vackert och dekorativt utformad med ett trappstegliknande mönster. Gavlarna plåtinklädnad är något svängd uppåt och ger liv åt den strama fasaden. En lucka av kopparplåt sitter monterad på tornets östra sida.

Sakristians fasader är slutna med endast två små och låga fönster på östra och norra fasaden.
Det är tvåluftsfönster med 6 rutor i varje båge. I väster ligger entrén med en dörr av mönstersatta träplattor med en i nederkant monterad kopparplåt. Trappan till sakristian har fyra trappsteg samt vilplan av svart granit med ett vackert och på ett enkelt sätt utformat vitmålat metallräcke. Under sakristian, på östra sidan, ligger nedgången till källaren med en dörr av trä med handtag i metall och vit plast, från byggnadstiden. Framför dörren en platta av skiffer på gjuten betonggrund. Från källaren kan man nå utrymmet under kyrkorummets golv. Åt öster sluttar marken något vilket är tydligt då sockeln är högre.

Rönnöfors kyrka är uppförd 1953 efter ritningar av arkitekt John Åkerlund.

Rönnöfors bruk fick sitt första kapell på 1860-talet, på en skogsklädd höjd med utsikt över Landögsjön, på avstånd från bebyggelsen. Detta träkapell brann 1941 och ersattes på samma plats av den nuvarande kyrkan, invigd 1954. Kyrkogården anlades för det första kapellet. Församlingslokaler finns i friliggande byggnader från 1945. Långhuskyrkan är uppförd i gulrosa tegel. Kyrkan har smalare kor, skiffertäckt sadeltak i två fall och torn med spira i väster, samt sakristia i norr. Kyrkorummet har tredingstak och enkel men omsorgsfullt utformad inredning. Altarväggen pryds av tre små fönster med glasmålningar från kyrkans föregångare, samt en muralmålning av Torsten Nordberg.

Ur beslut om skydd 2002

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Rönnöfors kyrka är byggt i tegel och har en rektangulär plan med utskjutande kor och vapenhus. Långhuset har två takfall och höga rektangulära fönster. Takbeklädnaden är av skiffer, och fasaderna täcks av gult tegel. Västtornet har en spetsigt tornhuv.

Kyrkorummet har träbänkar i två öppna kvarter. Väggarna är vitputsade, och golvet är av trä. Tredingstaket är gjutet i betong och har en blåvit nyans. Gråbruna lister delar in det i rutor. Koret får sitt ljus från ett stort sidofönster samt tre mindre, rundbågade fönster framför altaret.

Korväggens muralmålningar är utförda av Torsten Nordberg.

KÄLLA: Hållén, Agneta, Nya svenska kyrkor III. Rapport RAÄ 1997:1. Stockholm 1998.

Kyrkoanläggningen ligger på platsen för ett äldre kapell. Rönnöfors kapell uppfördes på 1860-talet och byggdes för brukets räkning som startade 1847 då ett tillstånd till anläggande av en masugn utfärdades. Kapellet brann ned 1941. En ny kyrkobyggnad började genast diskuteras med en integrering av församlingslokaler och kyrka, men ingen slutgiltig lösning kunde hittas och istället byggdes 1945 en samlingslokal med vaktmästarbostad. Den nya kyrkan fick sin utformning efter ett förslag av arkitekterna John och Lars Åkerlund. Den började byggas 1953 och invigdes i juli 1954. Det är en betongkyrka med gult fasadtegel och en god representant för efterkrigstidens arkitektur. Tegelkyrkan i Rönnöfors är en av få tegelkyrkor som uppfördes i Jämtland och Härjedalen under andra hälften av 1900-talet. Kyrkan är utvändigt samt invändigt välbevarad sedan byggnadstiden.

För kyrkans historik se kyrkobyggnaden

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkoanläggningen ligger på platsen för ett äldre kapell. Rönnöfors kapell uppfördes på 1860-talet och byggdes för brukets räkning som startade 1847 då ett tillstånd till anläggande av en masugn utfärdades. Kapellet brann ned 1941. En ny kyrkobyggnad började genast diskuteras med en integrering av församlingslokaler och kyrka, men ingen slutgiltig lösning kunde hittas och istället byggdes 1945 en samlingslokal med vaktmästarbostad. Den nya kyrkan fick sin utformning efter ett förslag av arkitekterna John och Lars Åkerlund. Den började byggas 1953 och invigdes i juli 1954. Det är en betongkyrka med gult fasadtegel och en god representant för efterkrigstidens arkitektur. Tegelkyrkan i Rönnöfors är en av få tegelkyrkor som uppfördes i Jämtland och Härjedalen under andra hälften av 1900-talet. Kyrkan är utvändigt samt invändigt välbevarad sedan byggnadstiden.