ALANÄS KYRKA

Platsen närmast kyrkan används inte för gravsättning. Området är gräsbevuxet med grusgångar och omgärdas av ett vitt staket. Huvudentrén är förlagd i norr genom grindstolpar i gult tegel och svarta järngrindar, en andra entré i samma utförande finns i söder. Björkar växer utspridda här och var. I nordväst breder begravningsplatsen ut sig ner mot vattnet, placerad något lägre än själva kyrkan. Det är en välordnad begravningsplats med gravstenar i raka rader, på sina ställen bildar låga häckar avgränsningar. Vattnet är ständigt närvarande och skymtar fram mellan träden. Anläggningen är sparsamt bevuxen med träd, främst björkar, men utanför tar en tätare växtlighet vid. Allra längst ut mot vattnet finns en vackert anlagd del av kyrkogården, gjord i halvrunda terrasser som vetter ut mot vattnet. En minneslund finns förlagd till denna del. Begravningsplatsen avgränsas dels av stenmur, dels av häckar och trästaket, återkommande är grindarna som har samma utseende som på anläggningen närmast kyrkan. Nedanför kyrkan i norr ligger en modern byggnad som hyser utrymmen för vaktmästare, redskapsbod och toaletter. Byggnaden är vit med svart plåttak.

Bårhuset ligger i sydöst utmed vägen upp till kyrkan. Det har en vacker placering på en liten utstickande landremsa omgiven av vattnet och det är lätt att förstå att valet föll på denna plats när den äldre kyrkan skulle byggas. Kyrkogården omgärdas av ett vitt enkelt trästaket med grindstolpar och grindar ut åt väster, utseendet på dessa delar är desamma som vid kyrkan. Mittför entrén till kyrkogården ligger bårhuset vid slutet av en lång rak grusgång. En trätrapp leder upp till en pardörr med fem speglar i varje dörrblad. Däröver sitter ett överljus med två rutor på höjden. Dörr och överljus sitter inom en vacker omfattning. I gavelröstet siter ett rundvälvt fönster med två tätspröjsade bågar. Fönstret har sin motsvarighet på motsatt gavel. Fasaderna i norr och söder har större rundvälvda fönster, i norr finns också en sidoentré genom en spegeldörr. Byggnaden täcks av ett spånklätt sadeltak krönt av en vindflöjel med årtalet 1930 i öster och ringkors i väster. Kyrkogården har en mindre tuktad karaktär än den vid nya kyrkan. Äldre gravstenar i sten omsluter bårhuset. På höjden ovanför syns nya kyrkans kordel. Kyrkogården är vacker i all sin anspråkslöshet och tillsammans med det enkla bårhuset utgör anläggningen en vacker miljö.

Den första kyrkan i Alanäs uppfördes 1806 en bit söder om den nuvarande kyrkan. Den uppfördes troligen av Eric Nilsson ifrån Dorotea och bestod av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i väster och vidbyggd sakristia vid västgaveln. 1839 försågs kyrkan med ett torn i öster. Kyrkobyggnaden hade ett nyklassicistiskt formspråk med de typiska inslagen som låg lanterninhuv och en interiör som präglades av altaruppsatsens skenperspektiv och snidade kors med törnekrona. Altarväggens skenperspektiv var målat av Jonas Löfvenberg. Exteriört var kyrkan klädd med panel.

När arbetena med byggnationen av den nya kyrkan började närma sig sitt slut ansökte församlingen 1927 hos bl. a. Vitterhets- historie och antikvitetsakademien om att få riva sin gamla kyrka. Akademien ansåg att ett förslag där tornets nedre del bevarades och inreddes som gravkor var det bästa alternativet men motsatte sig samtidigt inte en total rivning av kyrkan. 1928 stod den nya kyrkan färdig och två år senare, 1930 revs den gamla kyrkan med undantag av tornets nedre del.

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - ALANÄS

BEFOLKNINGSTAL -1805: 149, 1900: 1534, 1995: 554

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Kapellförsamling 1808 under Hammerdal och självständig annexförsamling 1873. Befolkningstal 1805: värdet avser år 1810. År 1805 hade Alanäs och Ström tillsammans 832 inv.

LÄGE OCH OMGIVNING - Alanäs är beläget inom urbergsområdet i landskapets nordöstra del. Kyrkan ligger på ett näs i Flåsjön i urbergsområdet väster om Storsjön. Kyrkplatsen med omgivande bybebyggelse utgör centrum i bygden och har klassats som riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (ALANÄS KYRKPLATS). Den första kyrkobyggnaden uppfördes 1808, troligen av Eric Nilsson från Dorotea, och försågs med torn 1839. Byggnaden revs 1930, med undantag av tornets nedre del som försågs med sadeltak och ombyggdes till gravkapell. Före rivningen bestod kyrkan av ett rektangulärt långhus (det ursprungliga kapellet) med rakt avslutat korparti i väster, vidbyggd sakristia vid västgaveln och torn i öster. Den nyklassicistiska byggnaden hade panelade väggar. Tornet kröntes av låg lanterninhuv, kyrkorummet av valmat tunnvalv. Altarväggens skenarkitektur, som dominerade kyrkorummet och tillsammans med ett kors med törnekrona utgjorde altaruppsats, var målad av Jonas Löfvenberg.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Alanäs nuvarande kyrka uppfördes 1924-28 av byggmästarna Per Persson och Olle Berg i Strömsund efter ritningar av Gustaf Hermansson, utförda redan 1911. Kyrkan är en stor träkyrka med treskeppigt basilikalt långhus, smalare och lägre kor i öster, torn i väster, flankerat av trapphus i söder och norr, samt sakristia i nordost och arkivrum, med murade väggar, i sydost.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Långhus och kor täcks av sadeltak, sidoskeppen av pulpettak. Tornet kröns av en kraftig spetsig spira. Snedsträvor i norr och söder ger stöd åt byggnadskroppen och bildar en skärmvägg med kraftfull resning mot väster. Fasaderna täcks av liggande vitmålad panel. Ingångar genom i väster, nordväst och sydväst. Kyrkans inre präglas av höjd och rymd. Långhuset är resligt och täcks av ett högt tredingstak med delvis synlig takstol. Koret är lägre, dess brutna innertak följer en parabelbåge. Interiören är mörk men får ljus från kopplade fönster i klerestoriet och i de låga grunda sidoskeppen. Korets enda ljuskälla utgörs av tre fönster högt upp på altarväggen. Väggarna täcks av mörkt laserade fanerskivor. Sparsamt förekommande dekormålning, liksom den figurativa målningen i kortaket, utförd av Olof Karlsson i Fillsta. Altaruppsatsen, predikstolen, den slutna bänkinredningen, orgelläktaren i väster och orgelfasaden är från byggnadstiden och historiserande men bemålad med kraftfull marmorering. Träsniderierna är utförda av Johan Berg i Strömsund, altaruppsatsens målningar av konstnären Pelle Havne.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Riven 1930. 1808 blev Alanäs eget kapellag under Hammerdal. Den första kyrkan byggdes samma år troligen av Eric Nilsson i Dorotea och Alanäs, ett tornlöst kapell, som var beläget vid vägen ca 200 m österut från den nya kyrkan sett. 1839 tillkom ett torn byggt av Erik Ersson, som troligen hade sin hemkyrka i Dorotea som förebild. Kyrkan revs 1930, fem år efter den nya kyrkans tillkomst. Tornets nederdel omvandlades till gravkapell.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor i väster med vidbyggd sakristia bakom. Torn med huvudingång i öster.
Uppförd med "bjälkresning" (troligen resvirke) samt brädfodrad in- och utvändigt med vitmålad panel. Östra gaveln var spånklädd. 1906 stadgades väggarna med stöttor. Taken var täckta med spån.

EXTERIÖR - En rent nyklassicistisk byggnad. Kyrkan täcktes av ett sadeltak, sakristian med valmat sadeltak liksom tornet och lanterninen. Fasaderna klädda med stående panel målad i gulvitt. Gördelgesims utmed kyrkfönsternas nederkant.

INTERIÖR - Ett relativt högt trätunnvalv över kyrkorummet. Väggarna var klädda med liggande träpanel och stående bröstpanel. Enkel inredning utförd av troligen lokala mästare. Altaruppställning med dekorerat altare med kors med törnekrona inställt i en grönmålad nisch. Skenarkitektur- och draperimålningen, som omgav nischen, var utförd av Jonas Löfvenberg (Löfvenborg). En mycket liten altarring med balusterdockor. Predikstolen var utförd i en mycket förenklad rokokostil, eventuellt ett nyrokokoarbete.
Öppen bänkinredning i "bönhusstil", sannolikt ekådrad från 1800-talets slut eller 1900-talets början. Enkelt utförd läktare med utskjutande mittparti med avrundade hörn. Uppgift om orgel saknas. Golv med breda golvplankor.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland