TUNA KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Tuna kyrka uppfördes 1776-78 på samma plats som medeltidskyrkan. Ritning och kostnadsförslag upprättades av Daniel Hagman redan 1772. I brev 1777 meddelade Överintendentsämbetet dock att de inte godkände Hagmans ritning utan menade, att Tuna som var moderkyrka i ett pastorat, skulle uppföras med torn. Nya ritningar av Olof Tempelman bifogades, vilka följdes även om tornet tillkom först år 1937. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades av Hagman, vid dennes frånfälle 1777 övertogs ledningen av sonen Pehr Hagmansson. Kyrkan med endast grund till ett torn invigdes den 5 juli 1778 av kyrkoherde Nils Nordstrand. Murad port till kyrkogården. En klockstapel av trä på en höjd öster om kyrkan är byggd 1746 av klockaren Alexander Thun.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i nordöstra hörnet samt torn i väster. Huvudingång mitt på sydsidan samt genom tornfoten i väster.
Materialet är gråsten med valv, fönster- och dörromfattningar av tegel. Grundmurar från den gamla medeltidskyrkan ingår i söder och öster. Vitputsade fasader och gråmålad sockel. Skiffer på kyrkans tak och kopparplåt på tornhuven, ursprungligen troligen spån..

EXTERIÖR - Exteriörens utformning följer O Tempelmans ritning, även om tornet byggdes 160 år senare. Hagman med Attmars kyrka som förebild hade avsett en tornlös kyrka med avvalmat tak i två avsatser och rusticerade kolonner som skulle pryda fasaderna. Förutom tornets tillkomst har kyrkan vid 1928 års renovering fått en markerad omfattning av kalksten vid sydportalen, för övrigt syns kyrkan vara oförändrad sedan byggnadstiden.

INTERIÖR - Välbevarat kyrkorum med ett åttdelat stjärnvalv över mitten samt smala kryssvalv i öster och väster. Även sakristian är försedd med kryssvalv. Mellan korväggens två fönster står altaruppställningen av trä, marmorerad och rikt dekorerad med förgyllda ornament. Johan Edler d.ä. och eventuellt även Olof Berggren svarade 1793 för utförandet av såväl altaruppställning som predikstol efter ritning från ÖIÄ. Bägge har omarbetats av Johan Edler d.y. år 1881. Då tillkom troligen kopian av Thorvaldsens Kristusstaty, som står i nischen. Ursprungligen stod där ett bronserat kors med därunder inskriften "Salige är de som tro".
Den slutna bänkinredningen, i tre kvarter, är delvis ursprunglig, tillverkad av sockensnickaren Nils Pärsson. Mot koret är den konkavt ursparad och prydd med ett par pyramider, som sannolikt härstammar från 1708. 1828 års inventering omtalar att de då stod under läktaren, på deras nuvarande plats stod då ett par höghalsade eldsurnor. Läktaren troligen från kyrkans byggnadstid. Den gamla kyrkans läktarbröstning är i senare tid flyttad till kyrkvärdsbänkens framsida. På västväggen under läktaren på var sida om ingångsdörren målningar med skenarkitektur, arkader med urnor i nischer, utförda 1794 av Jonas Wagenius. Orgelfasaden delvis ritad och senare byggd av Lars Fredrik Hammardahl 1796-1800.Orgelverket byggt 1979.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

FÖRSAMLING 1995 - TUNA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1088, år 1900: 3577, år 1995: 6056

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken omnämnd 1314 med Attmar som annex. Från ca 1400 till 1858 pastorat med Attmar och Stöde, 1858-1892 med Attmar. Eget pastorat 1892.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i Ljungans dalgång i kuperad terräng. Kyrkan ligger på en höjd ovanför en udde i sjön Marmen. Odlingsmarken ligger som ett band utmed sjön och i nordöst höjer sig terrängen kraftigt mot skogklädda höjder. Kyrkan ligger för sig mellan odlade områden med gårdar. Läget är detsamma sedan medeltiden. Söder om kyrkan ligger prästgården från 1600-talet men senare ombyggd, och i sydväst församlingshemmet. Några yngre kyrkstallar står söder om kyrkan. I den branta sluttningen norr om kyrkan ligger kyrkskolan. Intill skolan ligger Tunabacken, ett större område med gravfält och husgrundsterrasser, troligen från äldre järnålder.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: Medeltidskyrka i sten med långhus och smalare rakslutet kor, enligt en anteckning 21 1/4 aln lång och 17 1/12 aln bred, koret mätte 9 1/12 aln i längd och 10 3/4 i bredd. 1666 omnämns en sakristia och 1668 ett vapenhus. Kyrkans östra och södra murar ingår i den nuvarande kyrkan som byggdes mellan 1776 och 1778. Från den medeltida kyrkan härrör ett dopfuntslock, ett av de få bevarade i Sverige från medeltiden.

II: 1776 - 1778 byggdes en kyrka där delar av medeltidskyrkan ingår. Arbetet påbörjades av Daniel Hagman som också hade inkommit med ritningar, vilka dock inte godkändes av ÖIÄ. Man bifogade i stället ritningar av Olof Tempelman. Vid Hagmans död 1777 övertog sonen Pehr Hagmansson ledningen. Tempelmans torn på ritningen uppfördes först i sin helhet 1937. Rektangulär byggnad i sten med sakristia i nordost och i väster ett torn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet har mjukt svängd huv. Vit fasadputs, skiffertak och kopparplåt i tornhuven. Ingångar i söder och i väster. Över kyrkorummet höjer sig tre valv, det mittersta ett stjärnvalv, omgivet av två kryssvalv. Exteriören är knappast typisk för Hagman, men det är däremot valvformerna. (Jfr Attmar). Altaruppsättning och predikstol av Johan Edler d.ä. från 1793, omarbetade av Johan Edler d.y. 1881. Orgelfasaden är från 1796-1800. En omfattande restaurering skedde 1928, efter förslag av arkitekt Erik Högström, bl.a. tillkom då ny bänkinredning (med återbruk av äldre bänkdörrar) och interiören med fast inredning ommålades. Läktarunderbyggnad från 1978-79.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999; rev. 2008.

KYRKOMILJÖN -

Tuna ligger i Medelpad ett par mil väster om Sundsvall, utefter Ljungan som här vidgar sig till sjön Marmen. Tuna församling bildade under 1800-talet Tuna pastorat tillsammans med Attmar. Bebyggelsen koncentrerades kring Ljungan. Landskapet och bygden uppvisar flertalet fornminnen, som gravhögar och runstenar, vilket vittnar om bosättningar sedan lång tid tillbaka. Tuna kyrka är placerad i ett naturlandskap med sjön Marmen som fond. Runt sjön finns sluttande jordbruksmarker och rik lövskog. Från sydöst passerar Runviksvägen (568) utmed Marmen, på väg mot Matfors. Väster om kyrkotomten finns en stor asfalterad parkering. Intill denna, mot söder, finns två parallella ekonomibyggnader i trä, vit målning, kring en asfalterad gård. Söder om ingången till kyrkogården finns ett enkelt gravkapell, med slätputsade fasader, vit målning. I söder finns församlingsgården med ljust grå putsad fasad, framför denna en parkering. Klocktornet är placerat på en höjd söder om kyrkan, sydost om kyrkan, på en sluttning ner mot sjön finns pråstgården., en träbyggnad i två våningar, ljust grå målning.

Kyrkotomten
Kyrkotomten ligger i ett svagt sluttande läge ner mot söder och sjön Marmen.

Större delen av kyrkogården finns norr om kyrkan, området är täckt med gräsytor, kyrkogårdens gravkvarter delas av genom höga häckar av tuja, en stor andel uppvuxna lövträd. Äldsta delen av kyrkogården finns söder om kyrkan, 1905 skedde en första utvidgning av kyrkotomten mot norr, ytterligare utvidgning skedde 1944 i kröken utmed vägen till kyrkan, gravar i ett tydligt rutmönster, 1958 utvidgades området i en rektangulär del mot nordost, slutligen gjordes en utbyggnad av kyrkogården 1968 ända upp mot Runviksvägen med bågformade planteringar. En grusväg leder förbi församlingshemmet och klocktornet i söder, vidare delar sig vägen ner mot sjön och prästgården som ligger med en stor trädgård öster om kyrkan.

Bogårdsmuren av gråsten i kallmur är till största delen omgjord 1873. I söder finns en stegport vilken är vitrappad och upptill försedd med profilerad list och gavelröste, även detta ornamenterat av profilerade listverk. Porten är täckt av tjärad spån samt har smidda järngrindar med dekorativa överstycken.

Klockstapeln är belägen på en höjd strax söder om kyrkogården. Den har en kvadratisk planform, är helt inklädd med spån och avslutas av en karnissvängd huv med lökformig överdel samt spira. På flöjeln, i form av ett gapande djurhuvud står " Anno 1746", året då den uppfärdes av klockare Alexander Thun. I klockstapeln hänger två klockor med inskriptioner, den större gjuten år 1645, omgjuten 1761 av Carl Jac: Linderberg, Sundsvall, den mindre gjuten år 1681, av Michael Bader, Stockholm.

Kyrkobyggnaden
Tuna kyrka uppfördes 1776-78 på samma plats som den gamla medeltida kyrkan, rester av de medeltida kyrkomurarna finns kvar i nuvarande kyrkas östra och södra del. Ritning och kostnadsförslag upprättades av stifts- och provinsialbyggmästaren Daniel Hagman redan 1772. I ett brev 1777 meddelade dock Överintendentsämbetet att de inte godkände Hagmans ritning, man menade att Tuna som var moderkyrka i ett pastorat, skulle uppföras med torn. Nya ritningar av Olof Tempelman bifogades, vilka följdes, dock tillkom tornet först 1937. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades och leddes av Hagman, men övertogs 1777 av sonen Pehr Hagmansson. Kyrkan med endast grund till ett torn invigdes den 5 juli 1778 av kyrkoherde Nils Nordstrand. Tuna kyrkas interiör överensstämmer med flera andra av Daniels Hagmans kyrkointeriörer.

Tuna kyrka består av ett rektangulärt, enskeppigt långhus, byggd 1776-78, med sakristia i nordöstra hörnet och sekundärt västtorn, tillbyggt 1936/37. Stommen är av gråsten och västmuren har gavelröste av trä. Valv, fönster- och dörromfattningar är av tegel. Murarna är slätputsade i vitt med gråmålad sockel. Långhusfasaderna har utskjutande hörnlisen som tillsammans med utskjutande horisontellt listverk under takfotslisten bildar en inramning av övrig fasadyta. Fyrkantigt torn med utskjutande, profilerad gördellist som tillsammans med en under denna liggande fris, löper samman med långhusets takfotslist, avtäckt med falsad kopparplåt. Tornet har motsvarande motiv i alla fasader, lisener i hörn. Långhusets sadeltak, som tidigare var täckt av tjärad spån, avtäcktes med Grythytteskiffer samtidigt med västtornets tillkomst. Taket är avvalmat mot öster samt svagt utböjt närmast taklisten. Torntaket är klätt med kopparplåt.

Tuna kyrka är placerad i ett naturlandskap med sjön Marmen som fond. Runt sjön finns sluttande jordbruksmarker och rik lövskog. Från sydöst passerar Runviksvägen (568) utmed Marmen, på väg mot Matfors. Väster om kyrkotomten finns en stor asfalterad parkering. Intill denna, mot söder, finns två parallella ekonomibyggnader i trä, vit målning, kring en asfalterad gård. Söder om ingången till kyrkogården finns ett enkelt gravkapell, med slätputsade fasader, vit målning. I söder finns församlingsgården med ljust grå putsad fasad, framför denna en parkering. Klocktornet är placerat på en höjd söder om kyrkan, sydost om kyrkan, på en sluttning ner mot sjön finns pråstgården., en träbyggnad i två våningar, ljust grå målning.

Kyrkotomten
Kyrkotomten ligger i ett svagt sluttande läge ner mot söder och sjön Marmen.

Större delen av kyrkogården finns norr om kyrkan, området är täckt med gräsytor, kyrkogårdens gravkvarter delas av genom höga häckar av tuja, en stor andel uppvuxna lövträd. Äldsta delen av kyrkogården finns söder om kyrkan, 1905 skedde en första utvidgning av kyrkotomten mot norr, ytterligare utvidgning skedde 1944 i kröken utmed vägen till kyrkan, gravar i ett tydligt rutmönster, 1958 utvidgades området i en rektangulär del mot nordost, slutligen gjordes en utbyggnad av kyrkogården 1968 ända upp mot Runviksvägen med bågformade planteringar. En grusväg leder förbi församlingshemmet och klocktornet i söder, vidare delar sig vägen ner mot sjön och prästgården som ligger med en stor trädgård öster om kyrkan.

Bogårdsmuren av gråsten i kallmur är till största delen omgjord 1873. I söder finns en stegport vilken är vitrappad och upptill försedd med profilerad list och gavelröste, även detta ornamenterat av profilerade listverk. Porten är täckt av tjärad spån samt har smidda järngrindar med dekorativa överstycken.

Klockstapeln är belägen på en höjd strax söder om kyrkogården. Den har en kvadratisk planform, är helt inklädd med spån och avslutas av en karnissvängd huv med lökformig överdel samt spira. På flöjeln, i form av ett gapande djurhuvud står Anno 1746, året då den uppfärdes av klockare Alexander Thun. I klockstapeln hänger två klockor med inskriptioner, den större gjuten år 1645, omgjuten 1761 av Carl Jac: Linderberg, Sundsvall, den mindre gjuten år 1681, av Michael Bader, Stockholm.

Kvarteret Tuna prästbord 1:1 i Sundsvalls kommun. Härnösands stift.

Tuna församling bildade under 1800-talet Tuna pastorat tillsammans med Attmar. Bebyggelsen koncentrerades kring Ljungan. Landskapet och bygden uppvisar flertalet fornminnen, som gravhögar och runstenar, vilket vittnar om bosättningar sedan lång tid tillbaka.

Tuna kyrka uppfördes 1776-78 på samma plats som den gamla medeltida kyrkan, rester av de medeltida kyrkomurarna finns kvar i nuvarande kyrkas östra och södra del. Ritning och kostnadsförslag upprättades av stifts- och provinsialbyggmästaren Daniel Hagman redan 1772. I ett brev 1777 meddelade dock Överintendentsämbetet att de inte godkände Hagmans ritning, man menade att Tuna som var moderkyrka i ett pastorat, skulle uppföras med torn. Nya ritningar av Olof Tempelman bifogades, vilka följdes, dock tillkom tornet först 1937. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades och leddes av Hagman, men övertogs 1777 av sonen Pehr Hagmansson. Kyrkan med endast grund till ett torn invigdes den 5 juli 1778 av kyrkoherde Nils Nordstrand. Tuna kyrkas interiör överensstämmer med flera andra av Daniels Hagmans kyrkointeriörer.