BETTNA KYRKA

Bettna kyrka med omgivande kyrkogård är byggd på en höjd och har ett dominerande läge i det omkringliggande jordbrukslandskapet. Kyrkogården i norr ligger något högre än kyrkan. Den äldre kyrkogården omges av en kallmurad terrassmur. Den nyare norra delen av kyrkogården är omgiven av en formklippt häck, vilken även sträcker sig i öster och söder. Kyrkogården är gräsbevuxen med sparsamma krattade grusgångar. Äldre träd flankerar gångarna. Gången mellan södra stigluckan och södra portalen är asfalterad. Gravarna är placerad i nord-sydlig riktning. Kyrkogårdens entréer i söder och väster består av putsade stigluckor med valmade spåntäckta tak och rundbågiga öppningar. Stigluckorna är uppförda 1731, vilket är inristat i den västra stigluckans puts. Vid ingången till norra delen av kyrkogården är en svartmålad smidesgrind. Västra stigluckan är centrerad framför kyrkans västfasad. En trappa med två löp med vilplan i form av en terrassmur, leder upp till den grusade platsen framför kyrkan. Terrassen och trappan är försedda med ett svartmålat smidesräcke.
Närmast kyrkan finns äldre gravvårdar. Enkla gravstenar finns i västra delen av kyrkogården. Strax framför östra fasaden är Enderleins familjegrav, en anmärkningsvärt stor grav utförd i sten.
På andra sidan vägen nordväst om kyrkan är kyrkogården med ett vitputsat gravkapell, som anlades 1925. Minneslunden är anlagd på kyrkogården.
Den öppna klockbocken från 1644 är placerad nordväst om kyrkan. Klockbocken är byggd för tre klockor, men bär sedan 1902 inga klockor. Endast en av de medeltida klockorna finns bevarad, men är såld till Vrena kyrka. Klockbocken har ett valmat tak, med en spånklädd spira i vardera sidan, samt en järnstång i mitten av taket. De kvadratiska stolparna är klädda med näbbspån, huven och syllar är klädda med raka kyrkspån.

Eva Wockatz, inventeringstillfället 2006-05-22.
Schnell Ivar, Bergman Mats. Bettna kyrka. Sörmländska kyrkor 19. 1969, 1990.

FÖRSAMLING 1995 - BETTNA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1282, år 1900: 1952, år 1995: 956

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i den sydvästra delen av sörmländska sjöplatån. Kyrkan ligger på en svag höjd ovanför ett utdikat tidigare vattendrag i en uppodlad sprickdal en knapp kilometer söder om tätorten.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med rakslutet korparti, sakristia i norr och torn i väster. Av en romansk stenkyrka, sannolikt med västtorn, kvarstår en del av långhusets nordmur. Troligen omkring 1300 revs det ursprungliga koret och långhusets längd fördubblades österut. Mot slutet av nästföljande sekel breddades kyrkan väsentligt. 1677 byggdes den nuvarande sakristian. Medeltidskyrkans torn revs då kyrkan förlängdes västerut 1774. Den nya höga och breda gaveln i väster fick ett halvrunt krön och den nya huvudingången i väster en klassicistisk portal. Arkitekt var Johan Walmstedt. Vapenhuset framför långhusets sydportal revs också i detta sammanhang. Västgaveln fick lämna plats för det nuvarande tornet från 1902, vilket är uppfört med ett förslag från 1700-talets mitt som förebild.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den sadeltäckta kyrkans spritputsade murar genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. Ingång till kyrkorummet genom tornet i väster; medeltida portal i sydfasaden. I den västra, under 1700-talet tillbyggda delen, täckt av ett enkelt kupolvalv, står orgelläktaren med underbyggnad från 1969. Av de ursprungligen två stjärnvalven, slagna omkring 1500, återstår endast det västra. Det östra förstördes vid ett blixtnedslag 1666 och ersattes med de båda nuvarande. I långhusets västra travé finns målningar med inskriftstavlor omgivna av beslagsornamentik från omkring 1600, attribuerade till Sigfrid Henriksson. De är kompletterade med pastischer vid 1902 års renovering. Till det som vittnar om närheten till Åkerö hör ett sedan 1986 i kyrkan placerat altarskåp med alabasterreliefer från 1500-talets senare hälft, troligen ursprungligen från kapellet vid Åkerö. Predikstolen är en gåva av Karl-Gustaf Tessin 1765, denne är med sin maka begravd i kyrkan. Altaruppsatsen blev skänkt till kyrkan 1714, ramverket har tillskrivits Daniel Kortz.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.