FÄRGELANDA KYRKA

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogårdar, prästgården (bostad och expedition samt en fristående garagebyggnad), församlingshemmet, ett bårhus (1950) och tre ekonomibyggnader (1960-tal och ca 1990). På den medeltida kyrkogården finns ett fristående gravkor från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet över ätten Rydingswärd.

Kyrkogården är relativt stor och har utvidgats i etapper. Samtidigt med kyrkan invigdes 1873 "Nya kyrkogården" som har en oval form kring kyrkan. Denna kom senare att utvidgas 1916 och 1945 i sluttningen söder om kyrkan. 1990 invigdes ytterligare en del väster om kyrkan och omkring 1995 tillkom en minneslund sydost om 1873 års kyrkogårdsdel. Den medeltida kyrkogården utgör en avgränsad enhet, avskild av en väg, söder om det sammanhängande kyrkogårdsområdet kring kyrkan.

1873 års del inramas av en kallmur och en syrenhäck. Huvudentrén mot söder markeras med ett par vita spritputsade grindstolpar med koppartäckta tälttak krönta med små glober. Mot väster, öster och norr finns enklare entréer. Sluttningen mot öster är terrasserad. Gångarna är närmast kyrkan asfalterade och i övrigt grusade. Kring gravkvarteren växer låga häckar. Av gravvårdarna märks bl a den över "Kontraktsprosten och ordensledamoten J Ferlin, 1813-1892" rakt väster om kyrkan. Johan Ferlin, kyrkoherde i Färgelanda, var en betydande personlighet och bl a en drivande kraft bakom kyrkobygget. Han bidrog också i stor utsträckning till att Färgelanda blev ett betydande schartauanskt fäste. I närheten finns också gravar över personer knutna till gårdarna Östra och Västra Stigen, bl a den driftiga och kunniga "Maria på Stigen" engagerad inom flera samhällsområden. Den senaste kyrkogårdsutvidgningen, ca 1990, är belägen direkt väster om 1873 års del. Den kännetecknas av häckar, buskage, enstaka träd och grusade gångar. Längs dess västra sida finns ett järnstaket med entré.

Den stora sammanhängande kyrkogårdsdelen söder om 1873 års del inramas av låga häckar och en rad med lönnar längs vägen upp mot kyrkan. På denna sida finns också en entré med grindstolpar av natursten mitt emot infarten till prästgården. På kyrkogården finns förutom en rad med lindar enstaka träd bl a björkar och ekar. Även på denna del finns terrasseringar, i sluttningarna mot söder och öster. Gångarna är grusade och längst i söder finns det vitputsade bårhuset med valmat skiffertak ritat 1950 av arkitekt Axel Forssén.

Den medeltida kyrkogården, på motsatt sida om vägen upp till kyrkan, inramas av en kallmur och stora askar. Längs kanterna växer enstaka låga häckar. Denna kyrkogård domineras annars av gräsytor, gravarna är få. Från entrén i norr leder en grusad gång fram till gravkoret vid södra muren, vitputsat och med tälttak av skiffer. Ungefär mitt på kyrkogården bildas en korsformation med en tvärgående gång. Där finns ett träkors tillsammans med minnesstenen över den gamla kyrkan. På stenen står texten "Här stod Färgelanda gamla kyrka intill år 1870".

FÖRSAMLING 1995: FÄRGELANDA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1439, år 1900: 3038, år 1995: 3417

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Färgelanda ligger i de södra dalbygderna ca 2,5 mil norr om Udevalla och utgör en del av Valbodalens riksintresseområde. Området omfattar bebyggelse, bl.a. kyrkor, av stort kulturhistoriskt värde som visar områdets kontinuerliga landskapsutveckling. På den gamla kyrkogården, som har medeltida ursprung, finns det fristående gravkoret över ätten Rydingswärd kvar, vilket uppförts under från 1700-talets senare hälft eller 1800-talets början. Den nuvarande kyrkan från 1869-70 ligger ett stycke söder om den gamla kyrkplatsen. Kyrkan är belägen på en markant höjd, Sandkullen, i ett avgränsat skogsområde mellan tätortens bebyggelse och odlingsmarken. Närmast kyrkan ligger prästgården.

RASERAD KYRKA / RUIN - belägen på annan plats (FÄRGELANDA KYRKPLATS). I: Den medeltida kyrkan var sannolikt uppförd av sten, men i övrigt av okänd utformning. Enligt Johan Hammarins beskrivning av Färgelanda pastorat från 1830-talet hade den ursprungliga kyrkan ombyggts åren 1707 och 1762, bägge gångerna i öster. Prosten J. Ferlin uppger i sin berättelse över den nya kyrkans tillkomst att föregångaren hade ett tresidigt avslutat korparti. Vid tiden för kyrkans rivning fanns också ett timrat vapenhus i väster. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande, murade kyrkan uppfördes 1869-70 och består av ett rektangulärt långhus med rakslutat korparti, sakristia i öster samt västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans vitputsade exteriör artikuleras med hörnlisener och gesims som oavbruten löper runt samtliga byggnadskroppar. Långhuset och den något lägre sakristian har skiffertäckta sadeltak; tornet kröns av en kopparklädd huv, med lanternin och spira. De stora fönsteröppningarna är rundbågiga. Ingångar i väster genom tornet och mitt på långhusets södra sida. Sydportalen markeras med utskjutande omfattning, liksom hörnpilastrarna och taknocken krönt med litet prydnadstorn. Kyrkorummet har flera tidstypiska stildrag, däribland takstolens nygotiska respektive altarväggens klassiserande snickerier. Kyrkans fasta inredning är i huvudsak samtida med dess uppförande; den nuvarande altarprydnaden, en triptyk av Harry W. Svensson, tillkom emellertid så sent som 1970.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogårdar, prästgården (bostad och expedition samt en fristående garagebyggnad), församlingshemmet, ett bårhus (1950) och tre ekonomibyggnader (1960-tal och ca 1990). På den medeltida kyrkogården finns ett fristående gravkor från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet över ätten Rydingswärd.

Kyrkogården är relativt stor och har utvidgats i etapper. Samtidigt med kyrkan invigdes 1873 "Nya kyrkogården" som har en oval form kring kyrkan. Denna kom senare att utvidgas 1916 och 1945 i sluttningen söder om kyrkan. 1990 invigdes ytterligare en del väster om kyrkan och omkring 1995 tillkom en minneslund sydost om 1873 års kyrkogårdsdel. Den medeltida kyrkogården utgör en avgränsad enhet, avskild av en väg, söder om det sammanhängande kyrkogårdsområdet kring kyrkan.

1873 års del inramas av en kallmur och en syrenhäck. Huvudentrén mot söder markeras med ett par vita spritputsade grindstolpar med koppartäckta tälttak krönta med små glober. Mot väster, öster och norr finns enklare entréer. Sluttningen mot öster är terrasserad. Gångarna är närmast kyrkan asfalterade och i övrigt grusade. Kring gravkvarteren växer låga häckar. Av gravvårdarna märks bl a den över "Kontraktsprosten och ordensledamoten J Ferlin, 1813-1892" rakt väster om kyrkan. Johan Ferlin, kyrkoherde i Färgelanda, var en betydande personlighet och bl a en drivande kraft bakom kyrkobygget. Han bidrog också i stor utsträckning till att Färgelanda blev ett betydande schartauanskt fäste. I närheten finns också gravar över personer knutna till gårdarna Östra och Västra Stigen, bl a den driftiga och kunniga "Maria på Stigen" engagerad inom flera samhällsområden. Den senaste kyrkogårdsutvidgningen, ca 1990, är belägen direkt väster om 1873 års del. Den kännetecknas av häckar, buskage, enstaka träd och grusade gångar. Längs dess västra sida finns ett järnstaket med entré.

Den stora sammanhängande kyrkogårdsdelen söder om 1873 års del inramas av låga häckar och en rad med lönnar längs vägen upp mot kyrkan. På denna sida finns också en entré med grindstolpar av natursten mitt emot infarten till prästgården. På kyrkogården finns förutom en rad med lindar enstaka träd bl a björkar och ekar. Även på denna del finns terrasseringar, i sluttningarna mot söder och öster. Gångarna är grusade och längst i söder finns det vitputsade bårhuset med valmat skiffertak ritat 1950 av arkitekt Axel Forssén.

Den medeltida kyrkogården, på motsatt sida om vägen upp till kyrkan, inramas av en kallmur och stora askar. Längs kanterna växer enstaka låga häckar. Denna kyrkogård domineras annars av gräsytor, gravarna är få. Från entrén i norr leder en grusad gång fram till gravkoret vid södra muren, vitputsat och med tälttak av skiffer. Ungefär mitt på kyrkogården bildas en korsformation med en tvärgående gång. Där finns ett träkors tillsammans med minnesstenen över den gamla kyrkan. På stenen står texten "Här stod Färgelanda gamla kyrka intill år 1870".

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogårdar, prästgården (bostad och expedition samt en fristående garagebyggnad), församlingshemmet, ett bårhus (1950) och tre ekonomibyggnader (1960-tal och ca 1990). På den medeltida kyrkogården finns ett fristående gravkor från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet över ätten Rydingswärd.

Kyrkogården är relativt stor och har utvidgats i etapper. Samtidigt med kyrkan invigdes 1873 "Nya kyrkogården" som har en oval form kring kyrkan. Denna kom senare att utvidgas 1916 och 1945 i sluttningen söder om kyrkan. 1990 invigdes ytterligare en del väster om kyrkan och omkring 1995 tillkom en minneslund sydost om 1873 års kyrkogårdsdel. Den medeltida kyrkogården utgör en avgränsad enhet, avskild av en väg, söder om det sammanhängande kyrkogårdsområdet kring kyrkan.

1873 års del inramas av en kallmur och en syrenhäck. Huvudentrén mot söder markeras med ett par vita spritputsade grindstolpar med koppartäckta tälttak krönta med små glober. Mot väster, öster och norr finns enklare entréer. Sluttningen mot öster är terrasserad. Gångarna är närmast kyrkan asfalterade och i övrigt grusade. Kring gravkvarteren växer låga häckar. Av gravvårdarna märks bl a den över "Kontraktsprosten och ordensledamoten J Ferlin, 1813-1892" rakt väster om kyrkan. Johan Ferlin, kyrkoherde i Färgelanda, var en betydande personlighet och bl a en drivande kraft bakom kyrkobygget. Han bidrog också i stor utsträckning till att Färgelanda blev ett betydande schartauanskt fäste. I närheten finns också gravar över personer knutna till gårdarna Östra och Västra Stigen, bl a den driftiga och kunniga "Maria på Stigen" engagerad inom flera samhällsområden. Den senaste kyrkogårdsutvidgningen, ca 1990, är belägen direkt väster om 1873 års del. Den kännetecknas av häckar, buskage, enstaka träd och grusade gångar. Längs dess västra sida finns ett järnstaket med entré.

Den stora sammanhängande kyrkogårdsdelen söder om 1873 års del inramas av låga häckar och en rad med lönnar längs vägen upp mot kyrkan. På denna sida finns också en entré med grindstolpar av natursten mitt emot infarten till prästgården. På kyrkogården finns förutom en rad med lindar enstaka träd bl a björkar och ekar. Även på denna del finns terrasseringar, i sluttningarna mot söder och öster. Gångarna är grusade och längst i söder finns det vitputsade bårhuset med valmat skiffertak ritat 1950 av arkitekt Axel Forssén.

Den medeltida kyrkogården, på motsatt sida om vägen upp till kyrkan, inramas av en kallmur och stora askar. Längs kanterna växer enstaka låga häckar. Denna kyrkogård domineras annars av gräsytor, gravarna är få. Från entrén i norr leder en grusad gång fram till gravkoret vid södra muren, vitputsat och med tälttak av skiffer. Ungefär mitt på kyrkogården bildas en korsformation med en tvärgående gång. Där finns ett träkors tillsammans med minnesstenen över den gamla kyrkan. På stenen står texten "Här stod Färgelanda gamla kyrka intill år 1870".

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogårdar, prästgården (bostad och expedition samt en fristående garagebyggnad), församlingshemmet, ett bårhus (1950) och tre ekonomibyggnader (1960-tal och ca 1990). På den medeltida kyrkogården finns ett fristående gravkor från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet över ätten Rydingswärd.

Kyrkogården är relativt stor och har utvidgats i etapper. Samtidigt med kyrkan invigdes 1873 "Nya kyrkogården" som har en oval form kring kyrkan. Denna kom senare att utvidgas 1916 och 1945 i sluttningen söder om kyrkan. 1990 invigdes ytterligare en del väster om kyrkan och omkring 1995 tillkom en minneslund sydost om 1873 års kyrkogårdsdel. Den medeltida kyrkogården utgör en avgränsad enhet, avskild av en väg, söder om det sammanhängande kyrkogårdsområdet kring kyrkan.

1873 års del inramas av en kallmur och en syrenhäck. Huvudentrén mot söder markeras med ett par vita spritputsade grindstolpar med koppartäckta tälttak krönta med små glober. Mot väster, öster och norr finns enklare entreér. Sluttningen mot öster är terrasserad. Gångarna är närmast kyrkan asfalterade och i övrigt grusade. Kring gravkvarteren växer låga häckar. Av gravvårdarna märks bl a den över "Kontraktsprosten och ordensledamoten J Ferlin, 1813-1892" rakt väster om kyrkan. Johan Ferlin, kyrkoherde i Färgelanda, var en betydande personlighet och bl a en drivande kraft bakom kyrkobygget. Han bidrog också i stor utsträckning till att Färgelanda blev ett betydande schartauanskt fäste. I närheten finns också gravar över personer knutna till gårdarna Östra och Västra Stigen, bl a den driftiga och kunniga "Maria på Stigen" engagerad inom flera samhällsområden. Den senaste kyrkogårdsutvidgningen, ca 1990, är belägen direkt väster om 1873 års del. Den kännetecknas av häckar, buskage, enstaka träd och grusade gångar. Längs dess västra sida finns ett järnstaket med entré.

Den stora sammanhängande kyrkogårdsdelen söder om 1873 års del inramas av låga häckar och en rad med lönnar längs vägen upp mot kyrkan. På denna sida finns också en entré med grindstolpar av natursten mitt emot infarten till prästgården. På kyrkogården finns förutom en rad med lindar enstaka träd bl a björkar och ekar. Även på denna del finns terrasseringar, i sluttningarna mot söder och öster. Gångarna är grusade och längst i söder finns det vitputsade bårhuset med valmat skiffertak ritat 1950 av arkitekt Axel Forssén.

Den medeltida kyrkogården, på motsatt sida om vägen upp till kyrkan, inramas av en kallmur och stora askar. Längs kanterna växer enstaka låga häckar. Denna kyrkogård domineras annars av gräsytor, gravarna är få. Från entrén i norr leder en grusad gång fram till gravkoret vid södra muren, vitputsat och med tälttak av skiffer. Ungefär mitt på kyrkogården bildas en korsformation med en tvärgående gång. Där finns ett träkors tillsammans med minnesstenen över den gamla kyrkan. På stenen står texten "Här stod Färgelanda gamla kyrka intill år 1870".

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogårdar, prästgården (bostad och expedition samt en fristående garagebyggnad), församlingshemmet, ett bårhus (1950) och tre ekonomibyggnader (1960-tal och ca 1990). På den medeltida kyrkogården finns ett fristående gravkor från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet över ätten Rydingswärd.

Kyrkogården är relativt stor och har utvidgats i etapper. Samtidigt med kyrkan invigdes 1873 "Nya kyrkogården" som har en oval form kring kyrkan. Denna kom senare att utvidgas 1916 och 1945 i sluttningen söder om kyrkan. 1990 invigdes ytterligare en del väster om kyrkan och omkring 1995 tillkom en minneslund sydost om 1873 års kyrkogårdsdel. Den medeltida kyrkogården utgör en avgränsad enhet, avskild av en väg, söder om det sammanhängande kyrkogårdsområdet kring kyrkan.

1873 års del inramas av en kallmur och en syrenhäck. Huvudentrén mot söder markeras med ett par vita spritputsade grindstolpar med koppartäckta tälttak krönta med små glober. Mot väster, öster och norr finns enklare entréer. Sluttningen mot öster är terrasserad. Gångarna är närmast kyrkan asfalterade och i övrigt grusade. Kring gravkvarteren växer låga häckar. Av gravvårdarna märks bl a den över "Kontraktsprosten och ordensledamoten J Ferlin, 1813-1892" rakt väster om kyrkan. Johan Ferlin, kyrkoherde i Färgelanda, var en betydande personlighet och bl a en drivande kraft bakom kyrkobygget. Han bidrog också i stor utsträckning till att Färgelanda blev ett betydande schartauanskt fäste. I närheten finns också gravar över personer knutna till gårdarna Östra och Västra Stigen, bl a den driftiga och kunniga "Maria på Stigen" engagerad inom flera samhällsområden. Den senaste kyrkogårdsutvidgningen, ca 1990, är belägen direkt väster om 1873 års del. Den kännetecknas av häckar, buskage, enstaka träd och grusade gångar. Längs dess västra sida finns ett järnstaket med entré.

Den stora sammanhängande kyrkogårdsdelen söder om 1873 års del inramas av låga häckar och en rad med lönnar längs vägen upp mot kyrkan. På denna sida finns också en entré med grindstolpar av natursten mitt emot infarten till prästgården. På kyrkogården finns förutom en rad med lindar enstaka träd bl a björkar och ekar. Även på denna del finns terrasseringar, i sluttningarna mot söder och öster. Gångarna är grusade och längst i söder finns det vitputsade bårhuset med valmat skiffertak ritat 1950 av arkitekt Axel Forssén.

Den medeltida kyrkogården, på motsatt sida om vägen upp till kyrkan, inramas av en kallmur och stora askar. Längs kanterna växer enstaka låga häckar. Denna kyrkogård domineras annars av gräsytor, gravarna är få. Från entrén i norr leder en grusad gång fram till gravkoret vid södra muren, vitputsat och med tälttak av skiffer. Ungefär mitt på kyrkogården bildas en korsformation med en tvärgående gång. Där finns ett träkors tillsammans med minnesstenen över den gamla kyrkan. På stenen står texten "Här stod Färgelanda gamla kyrka intill år 1870".

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogårdar, prästgården (bostad och expedition samt en fristående garagebyggnad), församlingshemmet, ett bårhus (1950) och tre ekonomibyggnader (1960-tal och ca 1990). På den medeltida kyrkogården finns ett fristående gravkor från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet över ätten Rydingswärd.

Kyrkogården är relativt stor och har utvidgats i etapper. Samtidigt med kyrkan invigdes 1873 "Nya kyrkogården" som har en oval form kring kyrkan. Denna kom senare att utvidgas 1916 och 1945 i sluttningen söder om kyrkan. 1990 invigdes ytterligare en del väster om kyrkan och omkring 1995 tillkom en minneslund sydost om 1873 års kyrkogårdsdel. Den medeltida kyrkogården utgör en avgränsad enhet, avskild av en väg, söder om det sammanhängande kyrkogårdsområdet kring kyrkan.

1873 års del inramas av en kallmur och en syrenhäck. Huvudentrén mot söder markeras med ett par vita spritputsade grindstolpar med koppartäckta tälttak krönta med små glober. Mot väster, öster och norr finns enklare entréer. Sluttningen mot öster är terrasserad. Gångarna är närmast kyrkan asfalterade och i övrigt grusade. Kring gravkvarteren växer låga häckar. Av gravvårdarna märks bl a den över "Kontraktsprosten och ordensledamoten J Ferlin, 1813-1892" rakt väster om kyrkan. Johan Ferlin, kyrkoherde i Färgelanda, var en betydande personlighet och bl a en drivande kraft bakom kyrkobygget. Han bidrog också i stor utsträckning till att Färgelanda blev ett betydande schartauanskt fäste. I närheten finns också gravar över personer knutna till gårdarna Östra och Västra Stigen, bl a den driftiga och kunniga "Maria på Stigen" engagerad inom flera samhällsområden. Den senaste kyrkogårdsutvidgningen, ca 1990, är belägen direkt väster om 1873 års del. Den kännetecknas av häckar, buskage, enstaka träd och grusade gångar. Längs dess västra sida finns ett järnstaket med entré.

Den stora sammanhängande kyrkogårdsdelen söder om 1873 års del inramas av låga häckar och en rad med lönnar längs vägen upp mot kyrkan. På denna sida finns också en entré med grindstolpar av natursten mitt emot infarten till prästgården. På kyrkogården finns förutom en rad med lindar enstaka träd bl a björkar och ekar. Även på denna del finns terrasseringar, i sluttningarna mot söder och öster. Gångarna är grusade och längst i söder finns det vitputsade bårhuset med valmat skiffertak ritat 1950 av arkitekt Axel Forssén.

Den medeltida kyrkogården, på motsatt sida om vägen upp till kyrkan, inramas av en kallmur och stora askar. Längs kanterna växer enstaka låga häckar. Denna kyrkogård domineras annars av gräsytor, gravarna är få. Från entrén i norr leder en grusad gång fram till gravkoret vid södra muren, vitputsat och med tälttak av skiffer. Ungefär mitt på kyrkogården bildas en korsformation med en tvärgående gång. Där finns ett träkors tillsammans med minnesstenen över den gamla kyrkan. På stenen står texten "Här stod Färgelanda gamla kyrka intill år 1870".

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogårdar, prästgården (bostad och expedition samt en fristående garagebyggnad), församlingshemmet, ett bårhus (1950) och tre ekonomibyggnader (1960-tal och ca 1990). På den medeltida kyrkogården finns ett fristående gravkor från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet över ätten Rydingswärd.

Kyrkogården är relativt stor och har utvidgats i etapper. Samtidigt med kyrkan invigdes 1873 "Nya kyrkogården" som har en oval form kring kyrkan. Denna kom senare att utvidgas 1916 och 1945 i sluttningen söder om kyrkan. 1990 invigdes ytterligare en del väster om kyrkan och omkring 1995 tillkom en minneslund sydost om 1873 års kyrkogårdsdel. Den medeltida kyrkogården utgör en avgränsad enhet, avskild av en väg, söder om det sammanhängande kyrkogårdsområdet kring kyrkan.

1873 års del inramas av en kallmur och en syrenhäck. Huvudentrén mot söder markeras med ett par vita spritputsade grindstolpar med koppartäckta tälttak krönta med små glober. Mot väster, öster och norr finns enklare entréer. Sluttningen mot öster är terrasserad. Gångarna är närmast kyrkan asfalterade och i övrigt grusade. Kring gravkvarteren växer låga häckar. Av gravvårdarna märks bl a den över "Kontraktsprosten och ordensledamoten J Ferlin, 1813-1892" rakt väster om kyrkan. Johan Ferlin, kyrkoherde i Färgelanda, var en betydande personlighet och bl a en drivande kraft bakom kyrkobygget. Han bidrog också i stor utsträckning till att Färgelanda blev ett betydande schartauanskt fäste. I närheten finns också gravar över personer knutna till gårdarna Östra och Västra Stigen, bl a den driftiga och kunniga "Maria på Stigen" engagerad inom flera samhällsområden. Den senaste kyrkogårdsutvidgningen, ca 1990, är belägen direkt väster om 1873 års del. Den kännetecknas av häckar, buskage, enstaka träd och grusade gångar. Längs dess västra sida finns ett järnstaket med entré.

Den stora sammanhängande kyrkogårdsdelen söder om 1873 års del inramas av låga häckar och en rad med lönnar längs vägen upp mot kyrkan. På denna sida finns också en entré med grindstolpar av natursten mitt emot infarten till prästgården. På kyrkogården finns förutom en rad med lindar enstaka träd bl a björkar och ekar. Även på denna del finns terrasseringar, i sluttningarna mot söder och öster. Gångarna är grusade och längst i söder finns det vitputsade bårhuset med valmat skiffertak ritat 1950 av arkitekt Axel Forssén.

Den medeltida kyrkogården, på motsatt sida om vägen upp till kyrkan, inramas av en kallmur och stora askar. Längs kanterna växer enstaka låga häckar. Denna kyrkogård domineras annars av gräsytor, gravarna är få. Från entrén i norr leder en grusad gång fram till gravkoret vid södra muren, vitputsat och med tälttak av skiffer. Ungefär mitt på kyrkogården bildas en korsformation med en tvärgående gång. Där finns ett träkors tillsammans med minnesstenen över den gamla kyrkan. På stenen står texten "Här stod Färgelanda gamla kyrka intill år 1870".

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogårdar, prästgården (bostad och expedition samt en fristående garagebyggnad), församlingshemmet, ett bårhus (1950) och tre ekonomibyggnader (1960-tal och ca 1990). På den medeltida kyrkogården finns ett fristående gravkor från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet över ätten Rydingswärd.

Kyrkogården är relativt stor och har utvidgats i etapper. Samtidigt med kyrkan invigdes 1873 "Nya kyrkogården" som har en oval form kring kyrkan. Denna kom senare att utvidgas 1916 och 1945 i sluttningen söder om kyrkan. 1990 invigdes ytterligare en del väster om kyrkan och omkring 1995 tillkom en minneslund sydost om 1873 års kyrkogårdsdel. Den medeltida kyrkogården utgör en avgränsad enhet, avskild av en väg, söder om det sammanhängande kyrkogårdsområdet kring kyrkan.

1873 års del inramas av en kallmur och en syrenhäck. Huvudentrén mot söder markeras med ett par vita spritputsade grindstolpar med koppartäckta tälttak krönta med små glober. Mot väster, öster och norr finns enklare entréer. Sluttningen mot öster är terrasserad. Gångarna är närmast kyrkan asfalterade och i övrigt grusade. Kring gravkvarteren växer låga häckar. Av gravvårdarna märks bl a den över "Kontraktsprosten och ordensledamoten J Ferlin, 1813-1892" rakt väster om kyrkan. Johan Ferlin, kyrkoherde i Färgelanda, var en betydande personlighet och bl a en drivande kraft bakom kyrkobygget. Han bidrog också i stor utsträckning till att Färgelanda blev ett betydande schartauanskt fäste. I närheten finns också gravar över personer knutna till gårdarna Östra och Västra Stigen, bl a den driftiga och kunniga "Maria på Stigen" engagerad inom flera samhällsområden. Den senaste kyrkogårdsutvidgningen, ca 1990, är belägen direkt väster om 1873 års del. Den kännetecknas av häckar, buskage, enstaka träd och grusade gångar. Längs dess västra sida finns ett järnstaket med entré.

Den stora sammanhängande kyrkogårdsdelen söder om 1873 års del inramas av låga häckar och en rad med lönnar längs vägen upp mot kyrkan. På denna sida finns också en entré med grindstolpar av natursten mitt emot infarten till prästgården. På kyrkogården finns förutom en rad med lindar enstaka träd bl a björkar och ekar. Även på denna del finns terrasseringar, i sluttningarna mot söder och öster. Gångarna är grusade och längst i söder finns det vitputsade bårhuset med valmat skiffertak ritat 1950 av arkitekt Axel Forssén.

Den medeltida kyrkogården, på motsatt sida om vägen upp till kyrkan, inramas av en kallmur och stora askar. Längs kanterna växer enstaka låga häckar. Denna kyrkogård domineras annars av gräsytor, gravarna är få. Från entrén i norr leder en grusad gång fram till gravkoret vid södra muren, vitputsat och med tälttak av skiffer. Ungefär mitt på kyrkogården bildas en korsformation med en tvärgående gång. Där finns ett träkors tillsammans med minnesstenen över den gamla kyrkan. På stenen står texten "Här stod Färgelanda gamla kyrka intill år 1870".

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogårdar, prästgården (bostad och expedition samt en fristående garagebyggnad), församlingshemmet, ett bårhus (1950) och tre ekonomibyggnader (1960-tal och ca 1990). På den medeltida kyrkogården finns ett fristående gravkor från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet över ätten Rydingswärd.

Kyrkogården är relativt stor och har utvidgats i etapper. Samtidigt med kyrkan invigdes 1873 "Nya kyrkogården" som har en oval form kring kyrkan. Denna kom senare att utvidgas 1916 och 1945 i sluttningen söder om kyrkan. 1990 invigdes ytterligare en del väster om kyrkan och omkring 1995 tillkom en minneslund sydost om 1873 års kyrkogårdsdel. Den medeltida kyrkogården utgör en avgränsad enhet, avskild av en väg, söder om det sammanhängande kyrkogårdsområdet kring kyrkan.

1873 års del inramas av en kallmur och en syrenhäck. Huvudentrén mot söder markeras med ett par vita spritputsade grindstolpar med koppartäckta tälttak krönta med små glober. Mot väster, öster och norr finns enklare entréer. Sluttningen mot öster är terrasserad. Gångarna är närmast kyrkan asfalterade och i övrigt grusade. Kring gravkvarteren växer låga häckar. Av gravvårdarna märks bl a den över "Kontraktsprosten och ordensledamoten J Ferlin, 1813-1892" rakt väster om kyrkan. Johan Ferlin, kyrkoherde i Färgelanda, var en betydande personlighet och bl a en drivande kraft bakom kyrkobygget. Han bidrog också i stor utsträckning till att Färgelanda blev ett betydande schartauanskt fäste. I närheten finns också gravar över personer knutna till gårdarna Östra och Västra Stigen, bl a den driftiga och kunniga "Maria på Stigen" engagerad inom flera samhällsområden. Den senaste kyrkogårdsutvidgningen, ca 1990, är belägen direkt väster om 1873 års del. Den kännetecknas av häckar, buskage, enstaka träd och grusade gångar. Längs dess västra sida finns ett järnstaket med entré.

Den stora sammanhängande kyrkogårdsdelen söder om 1873 års del inramas av låga häckar och en rad med lönnar längs vägen upp mot kyrkan. På denna sida finns också en entré med grindstolpar av natursten mitt emot infarten till prästgården. På kyrkogården finns förutom en rad med lindar enstaka träd bl a björkar och ekar. Även på denna del finns terrasseringar, i sluttningarna mot söder och öster. Gångarna är grusade och längst i söder finns det vitputsade bårhuset med valmat skiffertak ritat 1950 av arkitekt Axel Forssén.

Den medeltida kyrkogården, på motsatt sida om vägen upp till kyrkan, inramas av en kallmur och stora askar. Längs kanterna växer enstaka låga häckar. Denna kyrkogård domineras annars av gräsytor, gravarna är få. Från entrén i norr leder en grusad gång fram till gravkoret vid södra muren, vitputsat och med tälttak av skiffer. Ungefär mitt på kyrkogården bildas en korsformation med en tvärgående gång. Där finns ett träkors tillsammans med minnesstenen över den gamla kyrkan. På stenen står texten "Här stod Färgelanda gamla kyrka intill år 1870".