VÄSTERVIK

Den äldsta kända prästgården i Västervik byggdes antagligen efter 1621 års stadsbrand och låg sannolikt på den nuvarandes plats. Den förstördes vid nästa stadsbrand 1677 och dess efterträdare fick vid 1750-talets mitt ge vika för den nuvarande. Denna är timrad i en och en halv våning under högt tegeltäckt sadeltak samt har sexdelad plan, utökad med två kamrar vid södra gaveln. Fasaderna har gulmålad locklistpanel. Prästgården bevarar utvändigt en ålderdomlig karaktär medan interiören har ombyggts flera gånger.
På gården finns ytterligare två träbyggnader, dels ett vagnslider med stall och fähus, dels den s.k. kuskbostaden med brygghus och ett litet boningsrum. Båda byggnaderna torde vara samtida med huvudbyggnaden. I stallet och fähuset finns den äldre inredningen med bås och spiltor m m bevarad.
Västerviks prästgård vittnar tydligt om den status som under 1700-talet tillmättes prästen och hans hushåll samt även om den agrara funktion som ännu under 17- och 1800-talen var så viktig i småstäderna.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Den äldsta kända prästgården i Västervik byggdes antagligen efter 1621 års stadsbrand och låg sannolikt på den nuvarandes plats. Den förstördes vid nästa stadsbrand 1677 och dess efterträdare fick vid 1750-talets mitt ge vika för den nuvarande. Denna är timrad i en och en halv våning under högt tegeltäckt sadeltak samt har sexdelad plan, utökad med två kamrar vid södra gaveln. Fasaderna har gulmålad locklistpanel. Prästgården bevarar utvändigt en ålderdomlig karaktär medan interiören har ombyggts flera gånger.
På gården finns ytterligare två träbyggnader, dels ett vagnslider med stall och fähus, dels den s.k. kuskbostaden med brygghus och ett litet boningsrum. Båda byggnaderna torde vara samtida med huvudbyggnaden. I stallet och fähuset finns den äldre inredningen med bås och spiltor m m bevarad.
Västerviks prästgård vittnar tydligt om den status som under 1700-talet tillmättes prästen och hans hushåll samt även om den agrara funktion som ännu under 17- och 1800-talen var så viktig i småstäderna.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2