Lunnefågel

Yngre fågel. Fångad på en åker vid Annegreteberg, Uddevalla (strax NO om nuvarande Uddevalla lasarett)
1/2 1863. Skänkt av Herr A. Weiss.

Uppgifter om föremålet:
No 88. Kca 225.
Fratercula arctica (Linné) 1758.
Lunnefågel yngre.
Uddevalla, fångad på en åker å Annegreteberg 1/2 1863.
Sk. av Herr A. Weiss.

Knut Adrian Anderssons katalog VII, 1907: 225
88. Lunnefågel. Yngre fågel Uddevalla Annegreteberg, där den fångades på en åker 1/2 1863.
Sk. av Herr Alfr. Weiss. 8 kr.

Lappkatalog:
Kca 225 3001. VII. 46:88.
Lunnefågel, yngre.
Annegreteberg U-a 1/2 1863.

Text vid Internetpublicering på museets hemsida oktober 2006:
Montaget utgörs av en vinddriven lunnefågel som upptäcktes på en åker vid gården Annegreteberg i Uddevalla den 1 februari 1863. Enligt katalogen var fågelfängaren Herr Alfr. Weiss, vilket sannolikt bör vara en bokhållare verksam i Uddevalla. Gården Annegreteberg ligger ett stenkast från Uddevalla sjukhus, strax öster om Fjällvägen. Exemplaret är en ungfågel med sin karaktäristiskt klena näbb och smutsvita ansiktsteckning.
Lunnefåglar hittas sällan vinddrivna till skillnad mot andra alkfåglar såsom sillgrissla och alkekung, vilka efter stormar kan påträffas i både Dalsland och Värmland.

Litteratur:
Assmundson, Bengt. Lunnefågeln tillbaka till Bohuslän. Bohuslän. Årsbok 1984.
Nilsson, S. 1821. Ornithologia Svecica. Vol 2. Köpenhamn, s. 140.
Uddén, Jan. Ett fågelår i den bohuslänska skärgården. Bohuslän. Årsbok 2002.
von Wright, W. 1851. Förteckning, jemte några anteckningar, öfver de i Bohuslänska skärgården observerade foglarne. K. Vet. o Vitt.-Samh. H.dl. Ny tidsföljd. 2:a häftet. Göteborg, s. 63-98.

Första säkra noteringen om förekomst av lunnefågel i Bohuslän:
"Mormon arcticus Illig. blef under en resa, verkställd i norra delen af denna skärgård af afl. Prof. B. Fries jemte mig och flera, anträffad först den 14 Juli 1837 på Soteskär, på Sotefjorden, och dagen derpå äfven vid Wäderöarne. På hvardera stället häckande; på det förra i sällskap med U. grylle uti en ner vid stranden befintlig större "stenmal", på det sednare ensam på en mindre holme kallad S. knappen, der 12 - 14 par hade sina ägg uti en horisontel, helt låg, men djuptgående klyfta, omkring 20 fot öfver hafsytan. Fogeln var känd af lotsarne på Wäderöarne under namn af "Utländsk Alka". Hon skall årligen häcka ungefär i samma antal på nämnde skär eller holme, men ses ganska sällan i någon annan trakt af Bohusläns skärgård. Sydligare än vid Jäfven, ett skär utanför Stångenäs, der hon en gång syntes, har jag aldrig träffat henne. Då jag den 7:de Augusti förlidet år (1850) besökte Wäderöarne och äfven der den omtalta S. knappen, syntes de gamle flyga fram och åter, men inga ungar ännu framme."
von Wright 1851, s. 98, se ovan.

"Hieme interdum oras Bahusiae visitat; ." [Besöker emellanåt under vintern bohuslänska kusten]. Nilsson 1821, se ovan.
Tidigaste notering från Bohuslän, dock osäker egen anm. /R. Hixén